Tråkmåns

Just nu är verkligen det här en eländigt trist blogg. Bara gnäll och tjat om tusen krämpor... Förstår att ingen skriver några kommentarer! Annars vore det kul att få veta lite vilka ni är som läser eländet. *ler*  Well, jag fortsätter väl navelskådandet, haha. 

Frida och jag tog en trevlig liten kort promenad på sena eftermiddagen, då vi passade på att uträtta några välbehövliga ärenden efter denna snart veckolånga isolering. Syre! Ah, det var inte dumt., ska ni veta. Frida var trött efteråt, men glatt uppeldad över att vi köpt sushi och misosoppa som hon gillar så. Hon lade rabarber på soppan och drack upp alltihop, vilket kors i taket är det enda på hela veckan jag inte behövt tjata i henne. 

                                                

Men glädjen blev kort! Efter att jag även fått i Frida lite yoghurt och just skulle gå och ta på pyjamas och natta henne, kom hela sopp-intaget upp igen samma väg. Fanken också! Hade gått tre dygn sedan senaste magsjuketecken, så nu trodde jag att det var lugnt. (Men det här var nog i och för sig mest magens sätt att säga "Hallå där, flera deciliter misosoppa var jag inte beredd på än, hörrni!".)

Gaaaah, jag blir så trött. EN minuts kräks i köket = typ TVÅ timmars duscha-tvätta-torka-hänga-sanera-ordna-jobb!!! Blä. Bara blä. Jag som just tyckte idag att det är mycket skönare med matt-och-hög-feber-vabb, än tro-om-hon-kräks-snart-vabb... Men jippi för att vi har en så duktig liten prick, som tappert blir duschad utan gnöl när hon är så trött att hon nästan faller omkull. Dessutom gick febern ned av bara farten, just nu känns hon nästan normalvarm där hon ligger och snusar så gott bredvid pappan.

Jag spontanshoppade en webbkamera idag, på vår lilla snabbpromenad. Tänkte att det t.ex. kan underlätta deltagandet i jobbmöten gånger som dessa. Och framför allt kan vi kanske online-babbla med morbror J eller sådana kul (egentligen rätt gamla) nymodigheter! Tyvärr borde jag nog ha rekat lite mer och lagt på några kronor till - då kanske jag hade sluppit reta IHJÄL mig på att det är sån sjukt lång fördröjning på bilden. Kameran känns inte direkt ny då. Man ser ju ut som jordens mongo mest hela tiden, i alla fall på testbilden (vilket är den som brukar gå snabbast...). Men jag får väl bjussa på det, helt enkelt!

Nu: Hänga tvätt (som jag väntat på att den skulle snurra klart) medan jag kollar på video.
Sen: sova sova sova, säng säng säng.

Håll tummarna för att Frida sover minst till klockan åtta (som för det mesta, om hon får)! Hon kom i säng lite sent, men har hon mindre feber så vet man aldrig... Jag kanske får ställa in mig på att joina henne på en tupplur imorgon!

/Jenny


Kommentarer

Skriv en kommentar eller hälsning här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0