En lång harang om sjukläget

Vi lallar runt här och vårdar det sjuka barnet vidare. Febern har åkt upp och ned som en berg-och-dalbana sedan igår. Som mest var tempen uppe i 39,8 inatt, samtidigt som Frida feberyrade om skräp på väggen och jag vet inte allt... Då tog jag upp henne och trixade i lite medicin (genom att tillåta lite GLASS samtidigt, av allt man kan hitta på mitt i natten!!) och öppnade fönstret för att få det svalare. Efter det ville hon upp våran säng, där hon faktiskt sovit gott resten av natten. Härligt!

Idag har febern varit ganska låg, har pendlat mellan 37,3-38,3. Frida fick inget alvedon förrän vid femtiden, och då var det nästan mest för att ev. mildra "ont i stjärten"-problemet om det skulle gå. Det har nämligen varit det största problemet idag, Frida har gråtit över rumpan jättemycket! Lilla gumsingen, det känns helt galet frustrerande och knäppt att man liksom inte kan göra något. (Mer än att bära tröstande på henne och få svinont i ryggen efter bara en halv dag...) Dessutom har hon klagat lite smått på att hon haft ont i örat idag, samma som hon hade inflammation i tidigare. Jippi, inte det också...

Pappan pratade med hälsocentralen på förmidagen, som hänvisade till att smörja invändigt i ändtarmsöppningen med Inotyol (för att läka ev. sprickor) och avvakta. De skulle ringa upp igen kl 13, men ringde inte förrän efter kl 16... Då var rådet att fortsätta smörja inuti, och att köpa Laktolos som är ett flytande medel man dricker mot forstoppning. Det är rätt långsamverkande (inom ett par dagar) och ska mjukgöra och hejsan svejsan där inne i magen. Så det har vi nu gjort och börjat med ikväll! Men än så länge inget "nummer två" idag heller.

Vi hade ju tänkt oss en undersökning av något slag idag. En väg ur att gå hemma och säga "såja, stackars gumman, vi hoppas det går över snart" när Frida klagar och gråter desperat. Men hälsocentralen hade helt enkelt inga tider och ansåg att de inte skulle kunna se nåt som vi inte såg. När jag frågade om de kunde ta ett prov på avföringen för att se om det fanns svamp eller något annat "felaktigt" där (efter förslag från läkarmorbrorn) så sa de att det hade de aldrig hört talas om att man gjorde. Nähä nä.

På tidiga eftermiddagen blev Frida väldigt trött, så jag tänkte att det nog vore bra med en middagslur - då skulle jag ju samtidigt kunna jobba lite. Jo hejsan. Efter att jag "simulerat trött" tillräckligt länge så slocknade vi såklart båda två samtidigt! Så sjuuuukt mysigt, men kanske inte helt smart. Vi vaknade en timme och fyrtiofem minuter senare av att de ringde från hälsocentralen...! Låt oss säga att Frida inte somnade i tid ikväll, precis. Men vad gör det när hon ändå ska vara hemma imorgon!

Inatt snusar hon i våran säng, lilla plutt. Hon känns ganska lågtempererad nu, skönt! Snart ska jag lägga mig nära henne och kramas. Imorgon väntar en VAB-dag för mig - jag drog kortaste strået, haha. Men en snäll farmor ställer upp med passning för att jag ska kunna gå på minnesstunden efter min avlidna kollega på morgonen och på föräldramöte på dagis på kvällen. Om inte Frida blir sämre förstås.

Ögat? Det byter färg litegrand och har fått en ljusblåaktig svullen påse under sig, men det är det minsta problemet just nu. Så länge man inte puttar till Frida på vänstersidan av ansiktet eller envisas med att pussa henne på vänster tinning och därmed peta sin stora mammanäsa rätt in i det ömma ögonbrynet, så är det lugnt.

Imorgon är en annan dag. Med poop i blöjan, kan vi hoppas, och mindre tårar!

/Jenny

Kommentarer

Skriv en kommentar eller hälsning här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0