BUSBLOMMA

Jag frös hela kvällen igår.

Brrrr. Inget vidare tecken. Jag hade på mig långbrallsmysisar, strumpor, scarves och varm poncho. Allt utom mysisarna hade jag för första gången sedan i våras (trekvartsbrallor, barfota och i kortärmat har räckt gott och väl tills nu). Ovanligt väl påpälsad, alltså.

Men jag frös ändå. Massor.

Jag hade faktiskt 38 graders feber innan jag lade mig, och den hänger kvar ännu. Näsan rinner. Huvudet bultar förskräckligt. Och andningen ska vi ju bara inte tala om... Jag orkar inte mycket mer än att vanka genom lägenheten utan att rassla igång en hosta som värker i halsen och bröstet. Dumma astma.

Det är faktiskt inte lämpligt att gå till jobbet i det här skicket.
Hur många viktiga möten man än må ha.
Hur mycket support det än är nu vid kursstart.

En retlig detalj när man har barn, är att morgonbestyr och dagislämning minsann ändå måste göras trots att man är krasslig och ska vara hemma från jobbet. Jag minns vagt en tid när man bara kunde sova vidare...

Nu ryggläge.

/Jenny