Kulturkulig söndag
Pappan hade takskottartjänst ute på landet dag. Ett hårt jobb. Och läskigt. Som tur var kom han hem oskadd igen! Medan han gjorde nytta, gled vi hostiga tjejer oschysst nog runt på en räkmacka och gjorde skojiga saker.
Först simning. Jag har inte varit där med Frida på länge, och konstaterade att hon förvandlats till ett väldigt klängigt frimärke jämfört med vad jag minns! Snopet. Hon vill och törs typ inte göra nästan någonting av de övningar man ska. Hm, läge att öva vidare, med andra ord.
Efter simningen stack vi på korvkiosklunch, därefter såg vi till att nappa åt oss teaterbiljetter som folk inte hämtat ut trots reservationer! Jippi, jag trodde vi skulle bli utan där en stund. Frida hann darra med underläppen till och med, men det ordnade sig ju. Vi såg Lilla spöket Laban för 2-5-åringar på vackra konserthuset. Myket trevligt!
Efteråt fick barnen gå upp på scenen och hälsa på Spöket Laban och Lillprins Bus. Tur det, eftersom Fridas första kommentar när det var slut var "Nu vill jag gå och säga hej till dem!". Frida var mycket nöjd med föreställningen! Bara en gång var hon tvungen att dyka ned i mitt knä för att det var läskigt, annars satt hon som klistrad. (Mamman å andra sidan hade lite tunga ögonlock emellanåt... Men schhhhhh, säg det inte till någon.)
/Jenny
Först simning. Jag har inte varit där med Frida på länge, och konstaterade att hon förvandlats till ett väldigt klängigt frimärke jämfört med vad jag minns! Snopet. Hon vill och törs typ inte göra nästan någonting av de övningar man ska. Hm, läge att öva vidare, med andra ord.
Efter simningen stack vi på korvkiosklunch, därefter såg vi till att nappa åt oss teaterbiljetter som folk inte hämtat ut trots reservationer! Jippi, jag trodde vi skulle bli utan där en stund. Frida hann darra med underläppen till och med, men det ordnade sig ju. Vi såg Lilla spöket Laban för 2-5-åringar på vackra konserthuset. Myket trevligt!
En del av lunchen fick följa med till konserthuset, för att få ihop logistiken.
Sen blev det lite frukt till efterrätt, på en fikaplats med tokvacker utsikt över ån!
Detta var den minst suddiga bilden jag fick till på scenerierna...
Frida levde sig med hela kroppen in i vad som hände i pjäsen.
Efteråt fick barnen gå upp på scenen och hälsa på Spöket Laban och Lillprins Bus. Tur det, eftersom Fridas första kommentar när det var slut var "Nu vill jag gå och säga hej till dem!". Frida var mycket nöjd med föreställningen! Bara en gång var hon tvungen att dyka ned i mitt knä för att det var läskigt, annars satt hon som klistrad. (Mamman å andra sidan hade lite tunga ögonlock emellanåt... Men schhhhhh, säg det inte till någon.)
/Jenny
Kommentarer
Trackback
