Vardagstrevligheter

Den här jobbdagen var heeeelt galen. Gå ut hårt och öka, liksom. Puh. Jag är dessutom stel och öm i höger skulderbladsområde (antagligen efter att ha kånkat runt en del på ledsna ungen härom dagen), så jag kan inte riktigt djupandas. Ytlig andning hjälper inte ned stressnivån, I can tell you.

Sedan övergick dagen i en himla trevlig kväll! Sladdade in lite sent och hämtade upp Frida som sista ungen på förskolan, åkte ned på stan, parkerade och mötte upp med gamla kompisen T som var i stan i jobb. Slog oss ned på restaurang Church Street Saloon - den som Frida mindes utifrån flaggorna på OS-TV förra veckan. Åt gooood mat tills det stod ut genom öronen! Vardagslyx, jajjamen! Än lyxigare blev det när jag följde Frida till toaletten och kom tillbaka till en avdukad middag som var betald och klar! Överkurs-lyx. Tack snälla T!

Sedan åkte vi alla bort till oss, där pappan just kommit hem. Frida gick runt med T i ett fast grepp och visade dockskåpet och sina andra leksaker. Frida klättrade runt både på restaurangen och hemma HELA tiden och T konstaterade att hon är... rörlig, minst sagt, haha.


Klätterpigga kalaspinglan - alltid redo att undersöka höjd, längd och bredd!


En stund TV-kik, kvällsmat, kakafika och småprat senare, fick Frida somna för natten. Vi andra satt uppe och babblade om livet allvar och annat mer lättsamt till halvtio-tiden, då T återvände till sitt hotell. Mycket trevlig kväll!

T och jag har pluggat ihop på högskolan men träffas numera nästan aldrig. Fast ni vet - plötsligt händer det! Senast vi sågs var i somras, då jag sprang ihop med honom och hela hans familj på stan och fick med dem hem väldigt spontant på pizzakäk och buslek!

Nu ska jag sno ihop en avtackningspresent färdigt. Printa ut en grej och stryka på en tröja, fiffa till några paket och skriva trevliga kort. Imorgon slutar en kille på jobbet, en trevlig prick som jag kommer att sakna. Värt att missa lite nattsömn för, även om man verkligen kan undra varför det måste ske så i sista minuten?! Jag är uppskjutardrottningen, som sagt.

/Jenny

Kommentarer

Skriv en kommentar eller hälsning här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0