Tramsa inte
Frida var lite trixig vid nattningen idag. Hon ville inte somna, ville sova i soffan och så vidare och så vidare... Följande utspelade sig då mellan Frida och mig:
- Jag kan sjunga för dig du vet Frida, som du gillar. Ska jag sjunga "I natt jag drömde"?
- Okej mamma!
På sistone har Frida velat sjunga med själv också, vilket är ofantligt gulligt men det leder inte till ett mer avslappnat och sömnigt barn precis. Så jag sjunger, men ganska tyst, och lite otydligt.
- Men mamma, vad ÄR det för mumlande?!
(gapskratt från mamman)
- Jag sjöng lite tyst och slarvigt, så att du skulle vila öronen lättare liksom. Men det verkar ha funkat precis tvärtom!
(obotligt bubblande fnitter från både mig och Frida)
- Det var det löjligaste jag hörde, mamma! Sjung riktigt!
Jag sjöng om. På riktigt. Till sist somnade ungen - efter att hon med klar stämma dragit heeeela "I natt jag drömde".
/Jenny
- Jag kan sjunga för dig du vet Frida, som du gillar. Ska jag sjunga "I natt jag drömde"?
- Okej mamma!
På sistone har Frida velat sjunga med själv också, vilket är ofantligt gulligt men det leder inte till ett mer avslappnat och sömnigt barn precis. Så jag sjunger, men ganska tyst, och lite otydligt.
- Men mamma, vad ÄR det för mumlande?!
(gapskratt från mamman)
- Jag sjöng lite tyst och slarvigt, så att du skulle vila öronen lättare liksom. Men det verkar ha funkat precis tvärtom!
(obotligt bubblande fnitter från både mig och Frida)
- Det var det löjligaste jag hörde, mamma! Sjung riktigt!
Jag sjöng om. På riktigt. Till sist somnade ungen - efter att hon med klar stämma dragit heeeela "I natt jag drömde".
/Jenny
Kommentarer
Trackback
