BUSBLOMMA

Betraktar Frida som yrar omkring här hemma, så liten men ändå så stor nu. Hon har ett linne på sig, röda myggbett på axlarna och massor av fortfarande väldigt morgonrufsiga lockar i håret. Hon pratar små haranger och leker för sig själv, blöter en trasa och torkar på saker, sjunger på låtsasengelska (fniss!), blåser såpbubblor på balkongen, sveper förbi och ger mig en puss och sätter gosedjur på en "flygmatta" i vardagsrummet.

Ojojoj. Vad jag älskar detta barn!
Helt uppslukande, överväldigande, brännande mycket älskar jag henne.
Jag älskar henne så att hjärtat sjunger.

Jag är så glad att vi får ha henne.
Jag är så tacksam att hon är frisk.
Att hon kan få leka och vara, utan större bekymmer.

Livskvalitet, mina vänner. Livskvalitet!

/Jenny