Om att vara enahanda

Jag väger (alldeles) för mycket.
Jag har lätt för att svettas.

Förutom min smak (?) och åsikt om vad som är snyggt, påverkar ovanstående två faktorer min garderob rätt mycket. Basen är svart, svart, svart, svart, möjligen vit, mycket tunikor, osv osv. Inte särskilt spännande. Alls.

Igår köpte jag bland annat den här blusen. Blusen? Så fult ord, det känns onödigt mycket tant. Toppen, kanske? Det är ingen tunika, för den slutar med resår på höften. Ok, jag köpte den här toppen:


Min shoppingpartner Frida var med i provrummet (länge, guldmedalj till henne!) och gillade det mesta jag valde ut. Men om denna blommiga historia utbrast hon följande :

- Men mamma, du kan inte köpa den! Då känner jag ju inte igen dig! 
  (tankepaus)

- Fast om du pratar, så ser jag ju att det är du förstås.

Snacka om att vara förutsägbar, haha! (Eller är det kommentaren egentligen mest en följd av att hon inte kände igen pappan i ICA-butiken när han var nyklippt med lite ändrad frisyr härom dagen?!)

Tur att jag istället har en sådan spruuudlande personlighet. Rörlig och omväxlande liksom. Glad glad glad - jävligt arg - glad - irriterad - kärleksfull - tjatig - glad glad glad - svinförbaskad - glad - stressmorrig - glad - svett-ilsken - glad - onödigt lättirriterad - glad - gnällig - glad - barsk - glad - vass - glad - topp tunnor - glaaaad... Inget förutsägbart där inte, vad som helst kan hända, haha!

/Jenny

Kommentarer
Postat av: Marielle

Oavsett humör, vikt eller värmenivå - söt är du i blusen i alla fall! :-)

2010-07-07 @ 23:06:56

Skriv en kommentar eller hälsning här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0