BUSBLOMMA

I veckan har sambon varit lite stel i ryggen. Han har då bett mig "stå på hans rygg", dvs trycka till med foten på rätt ställe för att få bort låsningen. Armstyrkan och tekniken räcker inte riktigt till hos mig, när det som hakat upp sig sitter djupt bland hans starka muskler. Han är ju sjukgymnast, ber han mig kliva på ryggen så gör jag väl det!

Igår valsade Frida plötsligt in från sin lekstund i vardagsrummet. Hon grimaserade och såg besvärad ut:

- Mamma jag känner mig lite steeeel, kan du stå på min rygg?

Haha, snacka om härmapa! Hon hämtade en liten dyna och lade sig på köksgolvet (som pappan). Jag satte foten mycket försiktigt mot hennes rygg, men då sa hon (som ett eko av pappans instruktioner):

- Liiite högre upp, tack! ...och sedan... - Ja, JUST där ja, tack! (med en lättad suck)

Någonstans på mitten började jag få väldigt svårt att hålla mig för skratt, men si det går inte för sig längre. Frida blängde ilsket på mig och morrade:

- Skratta inte åt mig mamma, jag HAR faktiskt stelt i ryggen!

Ja, såklaaaart du har, min söta vän. Du har också egenskaper som liknar en liten svamp - du suger i dig allt du hör, allt du ser och allt man säger (haha, om det inte rör sig om tillrättavisningar eller annat trist tjat, förstås!). Du har ett imponerande minne och ofta god koll på detaljerna!

/Jenny