Om att tänka framåt

I morse när jag gjorde mig i ordning, satt Frida och sjöng på en trall från Astrid Lindgren-barnskivan vi har i bilen:

- ...nu förgår dina ungdomsdagar, nu förgår dina ungdomsdagar, och aldrig komma de, nej aldrig komma de, nej aldrig komma de nå mer igen...


Sen blev hon tyst, tittade på mig en stund och sa:

- Mamma, du har varit ung.
- Ja vännen, det har jag.
- Och tänk, att du har varit barn, mamma!
- Ja, tänk va? Det har jag ju.
- Jaa. Men det kommer du aaaldrig att vara nå mer.


Inte läge att vara lagd åt att ha åldernoja i Fridas sällskap just nu, får man säga. En stund senare skulle vi gå, och när vi båda stod klara med ytterkläderna på, plutade hon med munnen och tiggde puss. Jag böjde mig ned och pussade henne. Hon fortsatte titta på mig lite, sen sa hon:

- Tänk, va! Tänk att när jag är FYRTIO år, då kan jag bara stå såhär liksom och bara pussa dig raaakt fram. Då behöver jag inte sträcka mig alls för då är jag STOR, mamma!

Ja, min älskade hjärtevän. Jag håller alla, alla, alla tummar för att jag får vara med då. Lever jag och har minnet i behåll när du är 39 år och 364 dagar, då ska jag påminna dig om vad du sa dagen innan du skulle fylla fyra!

/Jenny

Kommentarer
Postat av: axel carlsson

ååh lilla gullisen synd att jag inte följde med till gävle ;(

2011-02-05 @ 11:05:25
Postat av: Jenny E

Axel: Vi får försöka vara duktiga och ses snart igen! Hon blev förvånad när ni inte skulle med "för då kan jag ju inte leka med killarna som jag hade tänkt!". =)

2011-02-05 @ 14:09:43
URL: http://busblomma.blogg.se/

Skriv en kommentar eller hälsning här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0