Äntligen kan man sitta ute!

Det är väl för härligt, nu när man kan börja sitta ute på lunchen och fikarasterna! Vi har en jättefin altan på jobbet, som är guld värd. Särskilt för mig, som än så länge inte har så mycket utomhusmöjligheter hemma med lägenhet i stan och balkong utan sol.

Fast det är klart, när våren kommer krypande kommer även pollen.
Ögonen rinner, näsan kittlas, andningen tar rejält med stryk.
Det ökar dessutom i styrka allt eftersom dagarna går och mer slår ut, så...
Jag går in och sätter mig istället.

Och nästan direkt när jag går ut och försöker, kommer ju getingarna.
Surrar och snurrar, kommer nära, envist störande.
Jag vill inte ha hjärtklappning och rusande puls (hur fånig rädslan än är), så...
Jag går in och sätter mig istället.

Och ganska snabbt är det ju FÖR varmt ute för fröken lättsvettad.
Jag tycker det är jobbigt att äta i direkt sol.
Och jag vill ju inte känna mig ofräsch resten av dagen, så...
Jag går in och sätter mig istället.

Sensommaren är ju fantastiskt härlig! Äntligen lagom temperatur.
Men då har vi ju getingarna igen. Och regnet.
Och myggen, inte att förglömma! Myggen gillar att smaska på mig, så...
Jag går in och sätter mig istället.

Oooh vad det ska bli skönt att få en egen altan utanför radhuset snart, haha!
(Tror ni grannarna tittar snett om jag sitter ute på VINTERN istället?)

/Jenny

Kommentarer

Skriv en kommentar eller hälsning här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0