En sjuklighet kommer sällan ensam...

...eller hur var det nu det hette?!

Just nu kryllar det av dåliga nyheter i omgivningen. Usch! En kompis sambo har fått leukemi och läget är tufft. En arbetskamrat hamnade hux flux på sjukhus med en potentiellt allvarlig sjukdom. Hu. Tankarna går till dem och deras familjer.

För egen del fortsätter jag försöka tänka positivt om knölen i halsen och låta katastroftankarna ta minimalt med utrymme. Det går hyfsat faktiskt. Jag har ringt sjukhuset några dar för att försöka få information om hur länge jag måste vänta på biopsin. Idag kom jag i alla fall fram, men jag fick inget besked. De noterade dock att jag bor och jobbar nära och kan tänka mig att komma med kort varsel, så jag håller en tumme för att det kan raska på processen.

Frida fick hux flux hög feber ikväll och kroknade alldeles. Ynk ynk. Hon landade på 39,4 i temp innan hon fick alvedon och nattades. Det var en enkel process att sussa ned henne idag, hon höll på att somna sittande i soffan flera gånger och när jag väl lade henne i sängen somnade hon omedelbums. Heeeelt slut.

Hon har varit lite låg hela veckan. Hon fick gå hem tidigare i måndags, men hade ingen feber och skulle få gå till förskolan ändå igår - tills hon vaknade och slog upp ögonen. Ena ögat var rött och svullet och vips blev hon hemma istället. Men så idag var hon bra igen och fick gå dit - och så nu poff hög feber direkt efter att vi kommit hem. Märkligt. Allmänt urschlig lite skrutt.

Frida och jag blir hemma och kryar under torsdag-fredag, helt enkelt. Jag håller tummarna hårt för att vi ska kunna dra iväg på fira-fasters-födelsedags-färd på fredag eftermiddag sen, som planerat!

/Jenny

Kommentarer

Skriv en kommentar eller hälsning här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0