BUSBLOMMA

Frida är lite förkyld. Snuvig, hostig och lite hes. Jag håller tummen att vi ska slippa ta del av bacillerna, och tänker att det är väl typiskt att de kommer när man vill njuta av de här sista lediga dagarna! Fast samtidigt, det passar ju INTE bättre precis vid skolstarten förstås... Så länge ingen feber slår till får vi vara nöjda, helt enkelt. Det går ingen nöd på henne alls.

 

När hon började kraxa för några dagar sedan, insåg jag hur friska vi varit i sommar. Heeela sommaren utan en bacill! Jättefriska hela gänget, så himla skönt. Jag har tänkt tanken flyktigt nån gång under tiden, men den tar plats ordentligt först nu när vi har motsatsen på besök.

 

Det är inte lätt, det här med att uppskatta det man har.

Det behövs lite mörker för att se ljuset ni vet, yada yada yada.

Så sant, ju.

 

(Och här snackar vi lightlight-varianten, alltså. Det är ju liksom inget mörker det här, inte det minsta eländigt - men ni fattar.)

 

/Jenny