Må det hålla i sig
Frida och jag i badrummet i morse, mitt i fixa-till-sig-ruschen:
- Mamma, hur gammal var du när du inte bodde med din mamma längre? När hon flyttade?
- Jag var väl nästan fyra år... Ungefär lika gammal som E på din förskola är nu. Eller som du var, när vi var i Thailand.
- Va? Var jag lika liten som E, när vi var i Thailand?! Mäh, vad konstigt, då kändes ju jag likadan som nu ju! Fast jag var så liten!
- Tycker du att du känner dig likadan som då?
- Ja! Fast.. Jag är ju större nu, faktiskt.
- Ja, tänk vad snabbt du blir större Frida, snart börjar du i skolan till och med.
- Ja, jag ändras och ändras. Men jag var lika underbar då, när jag var liten, som jag är nu! Så underbar har jag varit ääända sedan du såg mig första gången mamma!
Ja, min älskling. UNDERBAR är du! Puss!
Jag hoppas den känslan får bli kvar i dig länge, länge.
/Jenny
Kommentarer
Trackback
