BUSBLOMMA

Här skriver jag om min dotter Frida och om att vara mamma, allra mest. Men också om mig, om dem jag har omkring mig och hos mig, om dagarna som går, om tankarna som vandrar förbi och om sådant som kommer inpå.

Från varje dag till varje vecka

Hallå, jag lever! Det här brukade vara en blogg där jag skrev ett eller ett par inlägg varje dag, med enstaka undantag (med glesare intervall). Nu lutar det mer åt att det är en blogg där jag skriver ett eller ett par inlägg varje vecka, med enstaka undantag (med tätare intervall). Skärpning.

 

Veckan som gått, har gått fort. Vardag vardag vardag och jobb, poff! Mänskligheten i Gävle har (trots de få dagarna som passerat) hunnit genomgå typ tre årstider på en vecka och nu är det snöfritt igen.

 

I helgen var vi bland annat hundvakt till härliga D, skjutsade Frida på aktiviteter, var på Tupperware-party (jag) och körde taxi (sambon). Och så hade min onda fot äntligen piggat på sig, så jag kunde sticka ut och traska igen. Skönt! 

 

 

 

Efteråt mådde både jag och fötterna bra, men nu ikväll kom det onda plötsligt tillbaka. Trist! Jag får visst vara försiktig med de här tassarna...

 

/Jenny

Skönt att foten är starkare så att du kan få njuta av PW eller som du säger…en rask prommis, haha! Jag håller nog me dig, när jag läste ditt lilla inlägg om alla dessa namn, jösses…jag tycker jag hänger med MEN jag kan lova dig att det gör jag inte! När syrran säger nåt på grekiska är jag helt bortfintad - kvar står jag som ett ? och undrar vad hon menar, sen när hon förklarar t ex vad en burpee är blir jag full i skratt o undrar varför hon inte säger; en armhävning som avslutas med ett upphopp!?

Varför göra saker svårare än vad det är - för tro mig en armhävning med ett avslutande upphopp är svår nog att genomföra som den är ;)

Kram kram på dig!