Lagom hade nog varit bäst
Idag var det plötsligt snö ute igen. Det kändes lite bakåtkullerbytta över det hela, vårskorna var ju framme och pollenallergin igång. Men fördelen var att det var soool, ljust och vitt och att just allergin borde hålla sig på mattan, så jag fick ett ryck.
Långpromenad. Pappan åkte med Frida på dans, så jag skulle ta en motionsprommis när jag hade chansen.
(Ja alltså... Numera heter det ju inte promenad längre. Nu säger ju alla powerwalk, eller pw till och med. Och armhävningar är ju helt ute, det heter pushups nu. Och det är burpees och squats och chins och jag vet inte vad. Men alltså nej tack, jag orkar inte riktigt med alla de där begreppen. Tant undrar vad det var för fel på de svenska namnen på allt, som man begrep?)
Nåväl. En rask, svettig, hurtig promenad. Lagom nivå för en otränad, tung, förslöad latmask som moi. Så jag drog på träningskläderna, en fleecejacka och förhållandevis nya träningspjucks, laddade ned några podcasts, smockade på mig lurarna och knallade ut.
Det var mycket kallare och blåsigare än väntat, så min buff fick bli mer som en mössa och vantarna åkte fram ur fickorna. Trots en lååång och hurtfrisk tur så var jag inte så jättesvettig - faktiskt perfekt träningsväder för en varm och otrimmad typ som mig. Lurarna kändes varma och sköna att ha över öronen - vilken oväntad fördel!
Alltså det här med att motionera med (just denna gång) Alex&Sigges podcast i lurarna. Jag ska inte bara ha koll på omgivningen (alltså låta bli att bete mig som de här "ojdå, råkade jag gå rakt ut i gatan och nästan bli påkörd?! Klantbilförare!"-människorna som jag skrev beklagande om härom dagen). Nä, största problemet verkar vara att låta bli att skratta högt bland folk. Det var ju omöjligt! Men äsch - jag bjuder på det.
(Hälsning till alla de rätt många längs vägen som råkade ut för detta och tittade lite extra på den där praktgarvande knasfinken de just mött: Jag är inte gaaaalen, inte mer än vanligt i alla fall.)
Det blev en härlig runda på nästan två timmar. Skönt!
Men mindre skönt: nu har jag en fet blåsa på sidan av ena hälen (aj), en ännu ondare och svullen artros-stortå än vanligt (aj) och på grund av den onda tån gick jag lite snett tror jag och fick därför en rejält öm överbelastning på utsidan av den andra foten (ajajaj). Dessutom antar jag att träningsvärken kommer som ett brev på posten imorgon...
Min plan att starta lagom verkar ha gått sådär, om man säger så.
Och planen att ta en runda till imorgon känns lagd på is...
Men jag känner mig sjukt nöjd över att det blev av, och hoppas jag snart kan göra det igen utan att halta fram, haha!
Dagens bästa inslag annars, förutom denna märkligt låååånga utvikning om en helt vanlig promenad:
- En hel timme med hela familjen i sängen på eftermiddagskvisten. Pappan läste en hel Lasse-Maja-bok medan jag och Frida mös och lyssnade. Gött!
- Mysigt badkarsbad med Frida efter min lilla runda. Bus och bra samtal.
/Jenny
Kommentarer
Trackback
