Kulturkulig söndag
Pappan hade takskottartjänst ute på landet dag. Ett hårt jobb. Och läskigt. Som tur var kom han hem oskadd igen! Medan han gjorde nytta, gled vi hostiga tjejer oschysst nog runt på en räkmacka och gjorde skojiga saker.
Först simning. Jag har inte varit där med Frida på länge, och konstaterade att hon förvandlats till ett väldigt klängigt frimärke jämfört med vad jag minns! Snopet. Hon vill och törs typ inte göra nästan någonting av de övningar man ska. Hm, läge att öva vidare, med andra ord.
Efter simningen stack vi på korvkiosklunch, därefter såg vi till att nappa åt oss teaterbiljetter som folk inte hämtat ut trots reservationer! Jippi, jag trodde vi skulle bli utan där en stund. Frida hann darra med underläppen till och med, men det ordnade sig ju. Vi såg Lilla spöket Laban för 2-5-åringar på vackra konserthuset. Myket trevligt!
Efteråt fick barnen gå upp på scenen och hälsa på Spöket Laban och Lillprins Bus. Tur det, eftersom Fridas första kommentar när det var slut var "Nu vill jag gå och säga hej till dem!". Frida var mycket nöjd med föreställningen! Bara en gång var hon tvungen att dyka ned i mitt knä för att det var läskigt, annars satt hon som klistrad. (Mamman å andra sidan hade lite tunga ögonlock emellanåt... Men schhhhhh, säg det inte till någon.)
/Jenny
Först simning. Jag har inte varit där med Frida på länge, och konstaterade att hon förvandlats till ett väldigt klängigt frimärke jämfört med vad jag minns! Snopet. Hon vill och törs typ inte göra nästan någonting av de övningar man ska. Hm, läge att öva vidare, med andra ord.
Efter simningen stack vi på korvkiosklunch, därefter såg vi till att nappa åt oss teaterbiljetter som folk inte hämtat ut trots reservationer! Jippi, jag trodde vi skulle bli utan där en stund. Frida hann darra med underläppen till och med, men det ordnade sig ju. Vi såg Lilla spöket Laban för 2-5-åringar på vackra konserthuset. Myket trevligt!
En del av lunchen fick följa med till konserthuset, för att få ihop logistiken.
Sen blev det lite frukt till efterrätt, på en fikaplats med tokvacker utsikt över ån!
Detta var den minst suddiga bilden jag fick till på scenerierna...
Frida levde sig med hela kroppen in i vad som hände i pjäsen.
Efteråt fick barnen gå upp på scenen och hälsa på Spöket Laban och Lillprins Bus. Tur det, eftersom Fridas första kommentar när det var slut var "Nu vill jag gå och säga hej till dem!". Frida var mycket nöjd med föreställningen! Bara en gång var hon tvungen att dyka ned i mitt knä för att det var läskigt, annars satt hon som klistrad. (Mamman å andra sidan hade lite tunga ögonlock emellanåt... Men schhhhhh, säg det inte till någon.)
/Jenny
Slocknad stjärna
Medan jag stökade undan i köket efter middagen, gick Frida in och lekte i sängen. Plötsligt blev det vääääldigt tyst. Pinglan hade krupit ned under täcket i vår säng och toksomnat! Klockan 18.30, helt frivilligt - det har typ ALDRIG hänt.
Man kan väl säga att jag känner mig rätt förberedd på att det kan bli VAB imorgon.
Jag fick fiska upp den lilla mjölsäcken och genomföra hela kvällsritualen med en sovande unge. Det går det med!
- Avklädning - check.
- Kvällskiss på pottan - check.
- Tandborstning - check.
- Astmamedicin och nässpray - check.
- Smörja mun, haka, kinder och röda knävecket - check.
- Nattlinne och blöja på - check.
Hon gick att jonglera hur som helst och sover nu vidare som en stock. Ingen feber (ännu), bara en kväll med massor av hosta och en helg med många nya intryck. Och en väldigt, väldigt trött liten tjej.
Mamman med extra egentid ska nu blogga ett inlägg till om dagens teaterbesök, skriva minnesanteckningar från förskolerådsmötet och se ett avsnitt av Brothers & Sisters på Kanal 9 klockan åtta. Sedan antar jag att en tidig kväll kan vara strategiskt ifall Frida blir krasslig, nattpigg eller typ hungrig vid 3-snåret. Vem vet.
/Jenny
Man kan väl säga att jag känner mig rätt förberedd på att det kan bli VAB imorgon.
Jag fick fiska upp den lilla mjölsäcken och genomföra hela kvällsritualen med en sovande unge. Det går det med!
- Avklädning - check.
- Kvällskiss på pottan - check.
- Tandborstning - check.
- Astmamedicin och nässpray - check.
- Smörja mun, haka, kinder och röda knävecket - check.
- Nattlinne och blöja på - check.
Hon gick att jonglera hur som helst och sover nu vidare som en stock. Ingen feber (ännu), bara en kväll med massor av hosta och en helg med många nya intryck. Och en väldigt, väldigt trött liten tjej.
Mamman med extra egentid ska nu blogga ett inlägg till om dagens teaterbesök, skriva minnesanteckningar från förskolerådsmötet och se ett avsnitt av Brothers & Sisters på Kanal 9 klockan åtta. Sedan antar jag att en tidig kväll kan vara strategiskt ifall Frida blir krasslig, nattpigg eller typ hungrig vid 3-snåret. Vem vet.
/Jenny
Att falla för suget
Idag när jag lämnade Frida hemma efter X antal viljekamper vi haft genom dagen (som för utom dem varit tokmysig!), då kände jag bara att jag ville UT. Behövde få tänka egna tankar, andas i egen takt. Filura lite. Och vart går man då?
Japp. Jag kunde inte hålla mig.
Den stora fördelen med att besöka bokrean först ett par dagar efter starten, är ju folkmängden förstås. Särskilt om man går dit alldeles innan stängning. Jag lyckades fladdra mig igenom alla tre reaorna i centrum - Bookia, Akademibokhandeln och Åhléns. Jajjemen. Den ena förvisso på bara ÅTTA minuter - men jag hann handla tre böcker även där!
Det stod nog ungefär fifty-fifty i påsarna, mellan antal böcker till mamman och böcker till barnet. Mer än 7-8 av vardera blev det inte, faktiskt. Och så hittade jag en del småjox till uppmuntrings-toa-presenter också (även böcker faller in under den kategorin i och för sig). Laddad till tänderna!
Nu ska jag lägga min trilla-ned-från-stolen-trötta kropp till sängs. Direkt. Kommer att slockna innan huvudet landar på kudden...
/Jenny
Japp. Jag kunde inte hålla mig.
Den stora fördelen med att besöka bokrean först ett par dagar efter starten, är ju folkmängden förstås. Särskilt om man går dit alldeles innan stängning. Jag lyckades fladdra mig igenom alla tre reaorna i centrum - Bookia, Akademibokhandeln och Åhléns. Jajjemen. Den ena förvisso på bara ÅTTA minuter - men jag hann handla tre böcker även där!
Det stod nog ungefär fifty-fifty i påsarna, mellan antal böcker till mamman och böcker till barnet. Mer än 7-8 av vardera blev det inte, faktiskt. Och så hittade jag en del småjox till uppmuntrings-toa-presenter också (även böcker faller in under den kategorin i och för sig). Laddad till tänderna!
Nu ska jag lägga min trilla-ned-från-stolen-trötta kropp till sängs. Direkt. Kommer att slockna innan huvudet landar på kudden...
/Jenny
Lok-lek och glass-smask
Frida och jag har haft en ganska intensiv dag idag. (Vilket har märkts på fröken trötts humöööör, milt sagt.)
Först tillbringade vi tre timmar på Sveriges Järnvägsmuseum, tillsammans med två av mammorna från vår gamla föräldragrupp och deras barn. En var kvick nog att få nästa knatte för länge sedan, den andra har nummer två på jäsning. Superkul att träffas! Det blir alldeles för sällan.
Pappan? Han var på golflektion, och mycket nöjd över detta.
/Jenny
Först tillbringade vi tre timmar på Sveriges Järnvägsmuseum, tillsammans med två av mammorna från vår gamla föräldragrupp och deras barn. En var kvick nog att få nästa knatte för länge sedan, den andra har nummer två på jäsning. Superkul att träffas! Det blir alldeles för sällan.
Frida hittade "svarta tavlan" i lekvrån. Poppis!
MYCKET lek och spex blev det! Med ett kort lunchavbrott.
Till slut vågade sig Frida iväg och upptäckte "stortågen".
Efteråt åkte vi till café Mocca på söder och smarrade semla (jag) och glass (Frida). Lördagslyx!
Pappan? Han var på golflektion, och mycket nöjd över detta.
/Jenny
Blöjbabbel
För er som biter på naglarna i anspänning över hur det går med Fridas toabestyr (och ni är många, va? haha!) kan jag meddela att hon dels gjorde en liten kluns i pottan på dagis igår OCH slog till med "leverans" både i blöjan på morgonen och på pottan i förmiddags här hemma! Alla tre gångerna utan ett pip.
Under över alla under. Halleluja.
Heja hejja Frida, mycket mera sånt!
Mammans hjärta blir så mycket lättare då.
/Jenny
Under över alla under. Halleluja.
Heja hejja Frida, mycket mera sånt!
Mammans hjärta blir så mycket lättare då.
/Jenny
Fredagsmys på tu man hand
Äntligen blev det fredag, efter veckan som gud glömde. Allt har liksom varit lite på overdrive den här veckan - toastök, jobbjäkt, fritidschemat... Puuuuuh.
Pappan var på jobbfest ikväll, så Frida och jag hade tjejkväll. Handlade köpmat (of course! Ingen är direkt förvånad, va?) och ostkrokar, myste och busade. Frida åt stekt ris med räkor så att det stod ut genom öronen!
Frida var (som vanligt, egentligen) full i bus ikväll. Fotograferingen urartade till en härlig grimasfest och jag skrattade åt hennes försök att knöla till ansiktet. Det krävs faktiskt lite övning för att riktigt få koll på småmusklerna i fejjan, det tänker man inte på.
Nu är det hög tid att sova. Imorgon vankas bus på järnvägsmuseet med några från gamla föräldragruppen - hastigt och lustigt inbokat, efter ett spontant infall som jag och annan tjej fick ikväll!
/Jenny
Pappan var på jobbfest ikväll, så Frida och jag hade tjejkväll. Handlade köpmat (of course! Ingen är direkt förvånad, va?) och ostkrokar, myste och busade. Frida åt stekt ris med räkor så att det stod ut genom öronen!
Frida på hemväg med ostkrokspåsen i ett fast grepp. Redo för fredagsmys, oh yeah!
Lycka är en skål med snacks (såklart i en filtskyddad soffa). Jorå.
Frida var (som vanligt, egentligen) full i bus ikväll. Fotograferingen urartade till en härlig grimasfest och jag skrattade åt hennes försök att knöla till ansiktet. Det krävs faktiskt lite övning för att riktigt få koll på småmusklerna i fejjan, det tänker man inte på.
Frida spexar loss! Fredagsmys alias fredagbus.
Nu är det hög tid att sova. Imorgon vankas bus på järnvägsmuseet med några från gamla föräldragruppen - hastigt och lustigt inbokat, efter ett spontant infall som jag och annan tjej fick ikväll!
/Jenny
Trendbrott
I år har jag för första gången på jag vet inte hur många år missat första dagen på bokrean. Andra dagen också för den delen. Känns konstigt.
Alltså vi snackar om en tjej som brukar ta ut lite flexledig från jobbet på dagen D, för att hinna dit. För att få gå där och bläddra, filosofera och kånka ihop en avsevärd bokhög. Som brukar jämföra reakatalogerna i förväg, för att veta var de eventuella planerade inköpen är billigast. Och dessutom alltid hittar ett gäng spontana inköp. Varje år.
Jag tror jag ärvt det där efter bibliotekariemamman, själva traditionen såväl som suget. Det ska liksom bara göras. Fira jul, midsommar och nyår. Och gå på bokrean.
Men det har helt enkelt inte gått att få ihop schemat i år. Igår fanns inte en ledig minut. Ikväll var jag bara för... trött. Orkade inte irra runt där med en hungrig Frida efter dagis. Rackarns.
Sambons kommentar: - Det gör väl inget? Vi har ju ändå inte plats för några fler böcker!
Haha, man skulle ju kunna tro att den logiken har betydelse. Om man inte är bok-ägar-nörd förstås, med nåt slags lättare missbruksbeteende. Jag menar, jag läser ju knappt böcker numera, sedan Frida kom tar jag mig inte särskilt ofta tid till det. Jag bara... HAR dem. Väldigt gärna.
Är det ens nån mening att kika in på rean nu, när alla godbitar är plockade?
När premiären är helt förbi och stämningen är avslagen?
När jag inte ens läst en katalog, eftersom "Ingen reklam tack"-skylten funkar så bra?
Hm. Vi får se.
/Jenny
Alltså vi snackar om en tjej som brukar ta ut lite flexledig från jobbet på dagen D, för att hinna dit. För att få gå där och bläddra, filosofera och kånka ihop en avsevärd bokhög. Som brukar jämföra reakatalogerna i förväg, för att veta var de eventuella planerade inköpen är billigast. Och dessutom alltid hittar ett gäng spontana inköp. Varje år.
Jag tror jag ärvt det där efter bibliotekariemamman, själva traditionen såväl som suget. Det ska liksom bara göras. Fira jul, midsommar och nyår. Och gå på bokrean.
Men det har helt enkelt inte gått att få ihop schemat i år. Igår fanns inte en ledig minut. Ikväll var jag bara för... trött. Orkade inte irra runt där med en hungrig Frida efter dagis. Rackarns.
Sambons kommentar: - Det gör väl inget? Vi har ju ändå inte plats för några fler böcker!
Haha, man skulle ju kunna tro att den logiken har betydelse. Om man inte är bok-ägar-nörd förstås, med nåt slags lättare missbruksbeteende. Jag menar, jag läser ju knappt böcker numera, sedan Frida kom tar jag mig inte särskilt ofta tid till det. Jag bara... HAR dem. Väldigt gärna.
Är det ens nån mening att kika in på rean nu, när alla godbitar är plockade?
När premiären är helt förbi och stämningen är avslagen?
När jag inte ens läst en katalog, eftersom "Ingen reklam tack"-skylten funkar så bra?
Hm. Vi får se.
/Jenny
Möte på möte
Nu sticker jag direkt från möten på jobbet till förskolerådsmöte på Fridas förskola. Hann lassa i mig sushi nyss, så jag HAR ätit. Men ändå - vart tog syret vägen den här kvällen? Representera, ta ansvar, heja heja.
A mamma´s got to do what a mamma´s got to do.
/Jenny
A mamma´s got to do what a mamma´s got to do.
/Jenny
Prislös
Jag kommer inte att få Nobels särskilda fredspris för mammor.
Inte den här veckan i alla fall.
/Jenny
Inte den här veckan i alla fall.
/Jenny
Vardagstrevligheter
Den här jobbdagen var heeeelt galen. Gå ut hårt och öka, liksom. Puh. Jag är dessutom stel och öm i höger skulderbladsområde (antagligen efter att ha kånkat runt en del på ledsna ungen härom dagen), så jag kan inte riktigt djupandas. Ytlig andning hjälper inte ned stressnivån, I can tell you.
Sedan övergick dagen i en himla trevlig kväll! Sladdade in lite sent och hämtade upp Frida som sista ungen på förskolan, åkte ned på stan, parkerade och mötte upp med gamla kompisen T som var i stan i jobb. Slog oss ned på restaurang Church Street Saloon - den som Frida mindes utifrån flaggorna på OS-TV förra veckan. Åt gooood mat tills det stod ut genom öronen! Vardagslyx, jajjamen! Än lyxigare blev det när jag följde Frida till toaletten och kom tillbaka till en avdukad middag som var betald och klar! Överkurs-lyx. Tack snälla T!
Sedan åkte vi alla bort till oss, där pappan just kommit hem. Frida gick runt med T i ett fast grepp och visade dockskåpet och sina andra leksaker. Frida klättrade runt både på restaurangen och hemma HELA tiden och T konstaterade att hon är... rörlig, minst sagt, haha.
En stund TV-kik, kvällsmat, kakafika och småprat senare, fick Frida somna för natten. Vi andra satt uppe och babblade om livet allvar och annat mer lättsamt till halvtio-tiden, då T återvände till sitt hotell. Mycket trevlig kväll!
T och jag har pluggat ihop på högskolan men träffas numera nästan aldrig. Fast ni vet - plötsligt händer det! Senast vi sågs var i somras, då jag sprang ihop med honom och hela hans familj på stan och fick med dem hem väldigt spontant på pizzakäk och buslek!
Nu ska jag sno ihop en avtackningspresent färdigt. Printa ut en grej och stryka på en tröja, fiffa till några paket och skriva trevliga kort. Imorgon slutar en kille på jobbet, en trevlig prick som jag kommer att sakna. Värt att missa lite nattsömn för, även om man verkligen kan undra varför det måste ske så i sista minuten?! Jag är uppskjutardrottningen, som sagt.
/Jenny
Sedan övergick dagen i en himla trevlig kväll! Sladdade in lite sent och hämtade upp Frida som sista ungen på förskolan, åkte ned på stan, parkerade och mötte upp med gamla kompisen T som var i stan i jobb. Slog oss ned på restaurang Church Street Saloon - den som Frida mindes utifrån flaggorna på OS-TV förra veckan. Åt gooood mat tills det stod ut genom öronen! Vardagslyx, jajjamen! Än lyxigare blev det när jag följde Frida till toaletten och kom tillbaka till en avdukad middag som var betald och klar! Överkurs-lyx. Tack snälla T!
Sedan åkte vi alla bort till oss, där pappan just kommit hem. Frida gick runt med T i ett fast grepp och visade dockskåpet och sina andra leksaker. Frida klättrade runt både på restaurangen och hemma HELA tiden och T konstaterade att hon är... rörlig, minst sagt, haha.
Klätterpigga kalaspinglan - alltid redo att undersöka höjd, längd och bredd!
En stund TV-kik, kvällsmat, kakafika och småprat senare, fick Frida somna för natten. Vi andra satt uppe och babblade om livet allvar och annat mer lättsamt till halvtio-tiden, då T återvände till sitt hotell. Mycket trevlig kväll!
T och jag har pluggat ihop på högskolan men träffas numera nästan aldrig. Fast ni vet - plötsligt händer det! Senast vi sågs var i somras, då jag sprang ihop med honom och hela hans familj på stan och fick med dem hem väldigt spontant på pizzakäk och buslek!
Nu ska jag sno ihop en avtackningspresent färdigt. Printa ut en grej och stryka på en tröja, fiffa till några paket och skriva trevliga kort. Imorgon slutar en kille på jobbet, en trevlig prick som jag kommer att sakna. Värt att missa lite nattsömn för, även om man verkligen kan undra varför det måste ske så i sista minuten?! Jag är uppskjutardrottningen, som sagt.
/Jenny
Glöm inte att nosegosa
När man har skällt och gnällt och tjatat på sin lilla unge på morgonen, för att hon inte lyssnar på vad man säger om att komma och klä på sig och det till sist blir förbaskat bråttom. När nämnda unge har antingen ignorerat allt man säger, eller fräst tillbaka "Nu blir jag ARG på dig!" och sprungit och gömt sig. När man står näst intill beredd att bära iväg barnet i nattlinnet till bilen, trots att det är -20 grader ute.
Då.
Då ska man inte glömma att säga att man älskar varandra, stanna upp och titta på snökristallerna som glittrar i solen, kramas och pussas, prata om något roligt och nosegosa varandra innan man skiljs åt på förskolan!
Det lappar och lagar surläppar, kinkiga hjärtan och jäktade magar ganska mycket faktiskt.
/Jenny
Då.
Då ska man inte glömma att säga att man älskar varandra, stanna upp och titta på snökristallerna som glittrar i solen, kramas och pussas, prata om något roligt och nosegosa varandra innan man skiljs åt på förskolan!
Det lappar och lagar surläppar, kinkiga hjärtan och jäktade magar ganska mycket faktiskt.
/Jenny
Ekvation
Jag är ganska dålig på att lägga mig i vettig tid.
Jag lämnar Frida på förskolan varje morgon. Alltid.
Den lilla sockerpinglan är VÄLDIGT mycket tre år.
Det är inte konstigt att magkatarren spökar då och då.
Nu till exempel.
/Jenny
Jag lämnar Frida på förskolan varje morgon. Alltid.
Den lilla sockerpinglan är VÄLDIGT mycket tre år.
Det är inte konstigt att magkatarren spökar då och då.
Nu till exempel.
/Jenny
Vips så är allt bättre
Jag har världens bästa unge. Bästa, bästa, bästa, bästa.
Klok, pigg, galen, sjukt envis, glad, fiffig, social, nyfiken.
Det är en mycket bättre dag idag.
Det blev nån ledsen vakentimme inatt, inte helt otippat. Frida började med att gråta hysteriskt efter sin favvofröken på förskolan, sedan sin teckning som kommit bort, sedan ett par saker jag inte minns och SEN för att hon hade ont i öronen. Så med tanke på den prioordningen, var det nog inte så farligt med öronen... Min gissning är att man inte sover så bra med magknas.
Morgonen var inte roligare, jobbigt nog. Väldigt ledsen liten tjej som helst bara ville gå tillbaka till sängen, grät och klagade. Och var blixtrande arg när jag envisades med att hon måste bajsa! Läget var lätt galet och det var omöjligt att lämna Frida på dagis i den formen (även om hon säkert skulle ha klagat mindre där). Jag meddelade jobbet att jag måste stanna hemma en stund på morgonen - och till SLUUUUUT så fick jag henne att göra nummer två.
Jubel och visselrop!
Frida vänder helt magiskt på en femöring i dessa lägen - som genom ett trollslag så är allt toppen direkt. Oavsett hur mycket gråt och tandagnisslan som varit innan, blir hon som en ny tjej. Poff! Det är helt underbart härligt. När man frågar om vi är vänner nu, säger hon typ "Ja, du säger till mig för att det ska bli bra, nu känns det bättre mamma!" Lilla klokugglan. Kärlek!
I morse var dock både Frida och jag var trötta efter allt kämpande. Och när hon blev sprudlande pigg ville hon ju läsa bok, leka och se på TV, medan jag hade LP-skivor under armarna av inåtvänd stress och kände ett starkt behov av att komma iväg till jobbet och mitt försenade möte direkt. Ingen riktigt smidig kombination. Mungipor ned och krokodiltårar ingick i avfärden, om man säger så.
Energin har fått sig ett centrifugsnurrigt dygn.
Det var faktiskt rätt skönt att lämna på förskolan idag.
Åh. Ibland önskar jag verkligen att jag var en mild och fin människa.
Tålamod alltså. Svår grej. Men jag försöker!
Ikväll hade jag och Frida tjejkväll, medan pappan var och tränade. Vi hann pyssla lite ihop och läsa böcker, kramas och ha det lite lugnt. Dessutom fick jag Frida i säng i vettig tid! Halleluja. Det finns hopp för både natten och morgondagen.
Jag älskar min fantastiska unge. Kram därute!
/Jenny
Klok, pigg, galen, sjukt envis, glad, fiffig, social, nyfiken.
Det är en mycket bättre dag idag.
Det blev nån ledsen vakentimme inatt, inte helt otippat. Frida började med att gråta hysteriskt efter sin favvofröken på förskolan, sedan sin teckning som kommit bort, sedan ett par saker jag inte minns och SEN för att hon hade ont i öronen. Så med tanke på den prioordningen, var det nog inte så farligt med öronen... Min gissning är att man inte sover så bra med magknas.
Morgonen var inte roligare, jobbigt nog. Väldigt ledsen liten tjej som helst bara ville gå tillbaka till sängen, grät och klagade. Och var blixtrande arg när jag envisades med att hon måste bajsa! Läget var lätt galet och det var omöjligt att lämna Frida på dagis i den formen (även om hon säkert skulle ha klagat mindre där). Jag meddelade jobbet att jag måste stanna hemma en stund på morgonen - och till SLUUUUUT så fick jag henne att göra nummer två.
Jubel och visselrop!
Frida vänder helt magiskt på en femöring i dessa lägen - som genom ett trollslag så är allt toppen direkt. Oavsett hur mycket gråt och tandagnisslan som varit innan, blir hon som en ny tjej. Poff! Det är helt underbart härligt. När man frågar om vi är vänner nu, säger hon typ "Ja, du säger till mig för att det ska bli bra, nu känns det bättre mamma!" Lilla klokugglan. Kärlek!
I morse var dock både Frida och jag var trötta efter allt kämpande. Och när hon blev sprudlande pigg ville hon ju läsa bok, leka och se på TV, medan jag hade LP-skivor under armarna av inåtvänd stress och kände ett starkt behov av att komma iväg till jobbet och mitt försenade möte direkt. Ingen riktigt smidig kombination. Mungipor ned och krokodiltårar ingick i avfärden, om man säger så.
Energin har fått sig ett centrifugsnurrigt dygn.
Det var faktiskt rätt skönt att lämna på förskolan idag.
Åh. Ibland önskar jag verkligen att jag var en mild och fin människa.
Tålamod alltså. Svår grej. Men jag försöker!
Ikväll hade jag och Frida tjejkväll, medan pappan var och tränade. Vi hann pyssla lite ihop och läsa böcker, kramas och ha det lite lugnt. Dessutom fick jag Frida i säng i vettig tid! Halleluja. Det finns hopp för både natten och morgondagen.
Jag älskar min fantastiska unge. Kram därute!
/Jenny
Gaaaaaalen
Ja, det är vad man blir med en liten sockertopp som gråtit och skrikit och protesterat i stort sett oavbrutet från 16.30 tills hon somnade klockan 20.30. Gaaaaah! Pappan kom hem först klockan 19 efter att ha jobbat och tränat, och undrade väl om vi var galna här hemma. Trötta, arga, ledsna tjejer. Och glada och jättekramiga. Och så ledsna, arga, trötta igen. Puh!
Det VAR kanske inte bara luft, det här med örat. Nåt fel är det, för så fort vi lämnade dagis blev Frida sååå trött och sååå lätt ledsen. Bröt ihop för ingenting, ville bara vara i famnen och var allmänt skruttlig. Fast större delen av kvällens klagosång rörde i alla fall uteblivna toabestyr. Såklart. Men det var nu flera veckor sedan hon var riktigt SÅ HÄR ledsen för det, så det kändes som ett ganska trist bakslag.
Kontentan blev total utmattning från mammans sida och en unge som INTE gjort nummer två. Men vi blev sams, som alltid. Jag läste saga, och sedan läste hon sagan för mig - hon kommer ihåg ruggigt mycket detaljer, det är coolt att höra! Sedan kallade hon även in pappan, och somnade gott med oss båda tryggt nära intill sig.
Jag kände ett intensivt behov av att lyfta min dränerade energinivå när sötgrynet hade slocknat, och har lyckats ganska bra. Har pratat med några människor i telefon, fått en glad nyhet på Facebook (en gammal kompis "hemifrån" ska bli pappa), vattnat blommor, läst bloggar och kramat sambon.
Har också surfat på sidor om pärlplattor - HERREGUUUD vad folk gör grejor! Frida och jag (egentligen mest bara jag, på uppdrag av Frida) har nu gjort hennes första mönsterpärlplatta från det fina paktetet hon fick av M, A och lille E i present! Idag strök vi ihop palmen vi lagt, blev så fin så! Men nu ser jag ju vad mycket skojigt man skulle kunna hitta på, milde tid. Det var rätt trevligt att pärla, lite meditativt, som att pussla som jag gillar. Vi får se om det blir mer kreativt pärlpyssel framöver...
Nu blir det småspännande att se hur natten artar sig.
Om vi får sova eller inte får sova, det är frågan.
/Jenny
Det VAR kanske inte bara luft, det här med örat. Nåt fel är det, för så fort vi lämnade dagis blev Frida sååå trött och sååå lätt ledsen. Bröt ihop för ingenting, ville bara vara i famnen och var allmänt skruttlig. Fast större delen av kvällens klagosång rörde i alla fall uteblivna toabestyr. Såklart. Men det var nu flera veckor sedan hon var riktigt SÅ HÄR ledsen för det, så det kändes som ett ganska trist bakslag.
Kontentan blev total utmattning från mammans sida och en unge som INTE gjort nummer två. Men vi blev sams, som alltid. Jag läste saga, och sedan läste hon sagan för mig - hon kommer ihåg ruggigt mycket detaljer, det är coolt att höra! Sedan kallade hon även in pappan, och somnade gott med oss båda tryggt nära intill sig.
Mamman och världens gosigaste skrikfabrik, på en helglad söndag.
Jag kände ett intensivt behov av att lyfta min dränerade energinivå när sötgrynet hade slocknat, och har lyckats ganska bra. Har pratat med några människor i telefon, fått en glad nyhet på Facebook (en gammal kompis "hemifrån" ska bli pappa), vattnat blommor, läst bloggar och kramat sambon.
Har också surfat på sidor om pärlplattor - HERREGUUUD vad folk gör grejor! Frida och jag (egentligen mest bara jag, på uppdrag av Frida) har nu gjort hennes första mönsterpärlplatta från det fina paktetet hon fick av M, A och lille E i present! Idag strök vi ihop palmen vi lagt, blev så fin så! Men nu ser jag ju vad mycket skojigt man skulle kunna hitta på, milde tid. Det var rätt trevligt att pärla, lite meditativt, som att pussla som jag gillar. Vi får se om det blir mer kreativt pärlpyssel framöver...
Nu blir det småspännande att se hur natten artar sig.
Om vi får sova eller inte får sova, det är frågan.
/Jenny
Skrämskott
Tydligen var det falskt alarm med örat igår kväll. Frida sov som en stock resten av natten, och i morse vaknade jag klockan sju av att hon låg och sjöng i sin säng. Inga sura miner, ingen feber, inget konstigt. Det var bara att tuta igång måndagen helt som vanligt!
Minus 23 grader ute dock. Brrr.
Nu fikarast.
/Jenny
Minus 23 grader ute dock. Brrr.
Nu fikarast.
/Jenny
På örat
Har lagt ned Frida i sin säng igen för en stund sedan. Hade nån 30-40-minuters gråt-och eländesstund här innan dess, den lilla stjärnan vaknade och grät. Pep och ylade tre gånger i tät följd, tills jag insåg att nåt måste vara fel.
Magknas? Inte otänkbart alls. Drömmar? Väldigt vanligt numera. Men mest fäktade hon mot sitt öra, och när hon vaknat till lite ur sin ledsna yra påstod hon att örat gjorde ont. Örat reagerade på tryck och den lilla ynklingen grät mycket. Ingen feber. Fast hon är ju roslig i både näsa och luftvägar, så helt konstigt är det ju inte.
Jag petade i nässpray, höjde sänggaveln mer och lät henne somna om sittande i min famn. Det sistnämnda var faktiskt riktigt gosigt mitt i skruttigheterna! Nu sussar hon gott igen och jag håller tummarna för att natten fortsäter så. Precis det här har hänt förr och då var det inga mer konstigheter, ingen öroninflammation kom inseglande den gången.
Det hör kanske också till saken, att vi läste boken "Emilia hos doktorn" innan nattning. Den handlar om när Emilia vaknar på natten och har väldigt ont i örat... Så jag vet inte jag.
Hur som helst ska vi nog inte räkna med helt ostörd sömn inatt! I så fall är det en bonus.
/Jenny
Magknas? Inte otänkbart alls. Drömmar? Väldigt vanligt numera. Men mest fäktade hon mot sitt öra, och när hon vaknat till lite ur sin ledsna yra påstod hon att örat gjorde ont. Örat reagerade på tryck och den lilla ynklingen grät mycket. Ingen feber. Fast hon är ju roslig i både näsa och luftvägar, så helt konstigt är det ju inte.
Jag petade i nässpray, höjde sänggaveln mer och lät henne somna om sittande i min famn. Det sistnämnda var faktiskt riktigt gosigt mitt i skruttigheterna! Nu sussar hon gott igen och jag håller tummarna för att natten fortsäter så. Precis det här har hänt förr och då var det inga mer konstigheter, ingen öroninflammation kom inseglande den gången.
Ont i lilla örat? Kanske lite skydd vore bra då??!
(En överbliven bild från i julas, lite söt tyckte jag!)
Det hör kanske också till saken, att vi läste boken "Emilia hos doktorn" innan nattning. Den handlar om när Emilia vaknar på natten och har väldigt ont i örat... Så jag vet inte jag.
Hur som helst ska vi nog inte räkna med helt ostörd sömn inatt! I så fall är det en bonus.
/Jenny
Dagens snack
Frida har lekt så mycket själv idag. Med dockskåpet, med mysdjur som haft långa samtal och busat i sängen, med smådjur som varit ute på äventyr. Det är jättespännande att lyssna på henne, fantasin flödar och många vardagsinslag flyter igenom också. Dem hajjar jag till lite extra kring, försöker tolka hennes uppfattning av vad som pågår.
Nasse fick lavemang av Giraffen, blev tillsagd att inte krångla och fick massor av tröst när det var klart. Dockskåpsdockorna hade visst toaproblem och någon av dem blev ganska bryskt uppmanad att gå och bajsa. Därpå förljde en låååång förklaring om varför man faktiskt måste bajsa och inte kan gå och hålla sig - och hur man ska göra om det inte kommer något direkt. Barbiedockan var visst på simning, för hon fick en lektion i att det faktiskt inte är farligt att ha huvudet under vattnet och att hon måste träna på det!
Haha, skönt att mycket av det man säger verkar fastna nånstans i den där lilla innehållsrika skallen!
Annars har Frida droppat två nya roliga säjningar i helgen:
1: Frida älskar ju att hälsa, när hon avslutar ett telefonsamtal. Oftast prickar hon numera rätt också, med vem som ska hälsas till. Även när det är folk hon sällan träffar, vilket tyder på att hon har bra koll på de mer "abstrakta", tycker jag. Låter väldigt gulligt och hjärteknipande alltsammans.
Men ibland är det ju trixigt, alla har inte nån de bor med och så. I fredags pratade Frida några ord med vännen J, singel och husdjurslös. Men han var förkyld, så jag viskade att hon kunde säga "Krya på dig!" istället. Toppen, tyckte Frida - sedan dess har pappan, farmor och min faster A fått samma hälsning dock! Haha, ny standard, men inte så tokig ändå i dessa förkylningstider.
2: Idag på eftermidagen, tog Frida plötsligt på sig ytterskorna och klampade omkring inne med. Hör INTE till vanligheterna, snarare kan man själv få sig en uppläxning om man får för sig att kliva över hallmattegränsen med skor på en stressig morgon. Men när pappan sa åt henne idag, fick han minsann svar på tal:
- Men Frida, ta av dig de där skorna!
- Inte en chans!
Haha, vi höll på att skratta ihjäl oss. Va? Ingen av oss brukar säga så vad jag kan påminna mig, tro vem hon snappat upp det ifrån? Lilla fiffiga unge. Alltid rätt svar i rätt tid.
/Jenny
Nasse fick lavemang av Giraffen, blev tillsagd att inte krångla och fick massor av tröst när det var klart. Dockskåpsdockorna hade visst toaproblem och någon av dem blev ganska bryskt uppmanad att gå och bajsa. Därpå förljde en låååång förklaring om varför man faktiskt måste bajsa och inte kan gå och hålla sig - och hur man ska göra om det inte kommer något direkt. Barbiedockan var visst på simning, för hon fick en lektion i att det faktiskt inte är farligt att ha huvudet under vattnet och att hon måste träna på det!
Haha, skönt att mycket av det man säger verkar fastna nånstans i den där lilla innehållsrika skallen!
Annars har Frida droppat två nya roliga säjningar i helgen:
1: Frida älskar ju att hälsa, när hon avslutar ett telefonsamtal. Oftast prickar hon numera rätt också, med vem som ska hälsas till. Även när det är folk hon sällan träffar, vilket tyder på att hon har bra koll på de mer "abstrakta", tycker jag. Låter väldigt gulligt och hjärteknipande alltsammans.
Men ibland är det ju trixigt, alla har inte nån de bor med och så. I fredags pratade Frida några ord med vännen J, singel och husdjurslös. Men han var förkyld, så jag viskade att hon kunde säga "Krya på dig!" istället. Toppen, tyckte Frida - sedan dess har pappan, farmor och min faster A fått samma hälsning dock! Haha, ny standard, men inte så tokig ändå i dessa förkylningstider.
2: Idag på eftermidagen, tog Frida plötsligt på sig ytterskorna och klampade omkring inne med. Hör INTE till vanligheterna, snarare kan man själv få sig en uppläxning om man får för sig att kliva över hallmattegränsen med skor på en stressig morgon. Men när pappan sa åt henne idag, fick han minsann svar på tal:
- Men Frida, ta av dig de där skorna!
- Inte en chans!
Haha, vi höll på att skratta ihjäl oss. Va? Ingen av oss brukar säga så vad jag kan påminna mig, tro vem hon snappat upp det ifrån? Lilla fiffiga unge. Alltid rätt svar i rätt tid.
/Jenny
Samma lika
Vädret håller i sig, det yr vitt ute och är kallt och snålblåsigt. Pappan och Frida har stretat sig iväg på simning - jag hoppas de hann dit, för det blev en sen avfärd. Men spänstiga pappisen joggade väl lätt iväg med bruttan bakom på snowracer kan jag tro! Hon är väl påbyltad och har slalombrillor på - hej vad det går!
Själv hostar jag omkring här inomhus. Hade tänkt sova, borde jobba lite, vill rensa och röja - men med så många alternativ blir det väl varken hackat eller malet kan jag tro. Har plockat undan lite leksaksströssel genom rummen i alla fall, en tillfällig ytsanering. Frida lekte säkart en timme själv med dockskåpet och smådockorna idag, medan pappan och jag låg och slöade i sängen. Väldigt bekvämt!
Nån gång idag ska jag också returnera för små vuxen-Me&i-kläder (jag handlade även till mig, borde veta bättre!) och slå in paket till en arbetskamrat som slutar hos oss på torsdag. Borde också skriva in alla födelsedagar i min kalender - har FORTFARANDE inte tagit mig tid att beställa nån personlig almanacka så det blir ingen i år heller... Filofax-stuket får duga ett år till, nu har det gått för lång tid för att jag ska orka föra över allt i en ny.
Lite ditt och datt att fixa, alltså. Ska kika om vi har nåt att få ihop en enkel lunch av också, tills mina älsklingar kommer hem igen!
/Jenny
Själv hostar jag omkring här inomhus. Hade tänkt sova, borde jobba lite, vill rensa och röja - men med så många alternativ blir det väl varken hackat eller malet kan jag tro. Har plockat undan lite leksaksströssel genom rummen i alla fall, en tillfällig ytsanering. Frida lekte säkart en timme själv med dockskåpet och smådockorna idag, medan pappan och jag låg och slöade i sängen. Väldigt bekvämt!
Nån gång idag ska jag också returnera för små vuxen-Me&i-kläder (jag handlade även till mig, borde veta bättre!) och slå in paket till en arbetskamrat som slutar hos oss på torsdag. Borde också skriva in alla födelsedagar i min kalender - har FORTFARANDE inte tagit mig tid att beställa nån personlig almanacka så det blir ingen i år heller... Filofax-stuket får duga ett år till, nu har det gått för lång tid för att jag ska orka föra över allt i en ny.
Lite ditt och datt att fixa, alltså. Ska kika om vi har nåt att få ihop en enkel lunch av också, tills mina älsklingar kommer hem igen!
/Jenny
Syre - och en del snö
Jag kunde inte riktigt hålla mig inne hela dagen, trots allt. Jag tänkte att det är nog bra med lite frisk luft, lite syre för mig och lillbruttan också. En liten prommis borde vi väl palla med, hosta eller ej. Jag såg i tidningen att det anordnades något som kallades Vinterfestivalen i Boulognerparken idag. Trevligt! Det vore väl lite lagom att gå och kika på?
Jag glömde liksom bort att det är mayday-läge utomhus.
Barnen från Frostmofjället-feeling, så att det räckte till och blev över.
Som sagt - minus 13 grader och toksnöyra sedan ett par dygn. Igendrivna vägar och gångstigar. Det var MINST sagt motigt att dra barnvagn, men ungen hade antagligen förfrusit sig på en snowracer idag. Nu kunde jag i alla fall bädda in henne under filt bakom regnskyddet i vagnen - särskilt småtårna uppskattade det på hemvägen tror jag!
Jag är ju inte den som fryser särskilt lätt så länge jag rör mig, jag svettades såklart istället påbyltad som jag var. Det närmaste jag kom att vara riktigt kall, var när jag var tvungen att ta av mig vantarna och assistera lilla fröken lager-på-lager när det var toatajm. Jag satte först ned Frida på bajamaja-ringen, men då illskrek hon i högan sky och vi insåg båda att en position i svävande läge var MYCKET mer lämpligt en dag som denna (förutom för min rygg, men det kunde vi inte ta hänsyn till!).
Det blev faktiskt trevligt. Liksom familjär stämning på något vis, eftersom det var vädigt få personer där. Inte så förvånande! Men ett litet gäng tappra själar var vi.
Vi kollade in hundar som gjorde lydnadstrick coh agilityuppvisningar. Vi försökte kika på snöskulturer, men de hade liksom redan blivit lite... gömda och mjuka i konturerna av allt nedfallande vitt. Vi kollade på målningar från förskolebarn. Vi åkte en tur i vagn bakom hästen Berta. Vi käkade grillkorvar. Vi kollade in tecknad film som vsades mot en snödriva. Vi applåderade elddans och eldskulptur. Vi småpratade och fick information om långfärdsskridskor. Och emellan alla grejor, dansade vi och busade för att hålla oss varma!
Efter två timmar i snöstormen kom vi hem med högröda kinder och fuktiga kläder, till en pappa som hunnit vila ikapp efter skottningsinsatsen och lagade smaskig middag till oss. Hurra!
/Jenny
Jag glömde liksom bort att det är mayday-läge utomhus.
Barnen från Frostmofjället-feeling, så att det räckte till och blev över.
Som sagt - minus 13 grader och toksnöyra sedan ett par dygn. Igendrivna vägar och gångstigar. Det var MINST sagt motigt att dra barnvagn, men ungen hade antagligen förfrusit sig på en snowracer idag. Nu kunde jag i alla fall bädda in henne under filt bakom regnskyddet i vagnen - särskilt småtårna uppskattade det på hemvägen tror jag!
Det finns inget dåligt väder...? Nåja. Bra kläder underlättar!
Jag är ju inte den som fryser särskilt lätt så länge jag rör mig, jag svettades såklart istället påbyltad som jag var. Det närmaste jag kom att vara riktigt kall, var när jag var tvungen att ta av mig vantarna och assistera lilla fröken lager-på-lager när det var toatajm. Jag satte först ned Frida på bajamaja-ringen, men då illskrek hon i högan sky och vi insåg båda att en position i svävande läge var MYCKET mer lämpligt en dag som denna (förutom för min rygg, men det kunde vi inte ta hänsyn till!).
Det blev faktiskt trevligt. Liksom familjär stämning på något vis, eftersom det var vädigt få personer där. Inte så förvånande! Men ett litet gäng tappra själar var vi.
Vi kollade in hundar som gjorde lydnadstrick coh agilityuppvisningar. Vi försökte kika på snöskulturer, men de hade liksom redan blivit lite... gömda och mjuka i konturerna av allt nedfallande vitt. Vi kollade på målningar från förskolebarn. Vi åkte en tur i vagn bakom hästen Berta. Vi käkade grillkorvar. Vi kollade in tecknad film som vsades mot en snödriva. Vi applåderade elddans och eldskulptur. Vi småpratade och fick information om långfärdsskridskor. Och emellan alla grejor, dansade vi och busade för att hålla oss varma!
Nån typ av elddans, som eldrädda Frida knappt ville se.
Vi åkte en uppskattad runda på hästen Bertas vagn!
Träden var vackert upplysta, det var stämningsfullt!
(effektfullt med snöyran som synliggjorde ljuskäglorna)
Efter två timmar i snöstormen kom vi hem med högröda kinder och fuktiga kläder, till en pappa som hunnit vila ikapp efter skottningsinsatsen och lagade smaskig middag till oss. Hurra!
/Jenny
Hemmamys
Minus tretton grader ute, och snöblåst. Brrr. Jag planerar att vara inne. INNE. Har fortfarande i stort sett ingen feber, och hostar hittills lite mindre idag tack och lov. Men har huvudvärk och "ont i kinderna". Bihålorna? Vem vet.
Pappan har dragit iväg till farmorn och farfarn för att agera skottningshjälp. Jag hann börja hoppas på ett par sovtimmar extra i sängen, men nu blev Frida kvar hemma så det blir väl mysbyxhas, dockskåpslek och kanske nåt litet pysselprojekt med henne istället! Hon skulle följa med först, men efter en icke-gnällig morgon-blöjs-bajsning för tredje gången den här veckan (HURRA för den nya trenden!) och påklädning kom hon på andra tankar plötsligt.
- Nu måste du äta lite fil snabbt, om du ska följa med pappa.
- Men ååååhh, jag har ju ändrat mig!
- Har du ändrat dig, hur då?
- Meeeen, jag har ju ändrat mina känslor liksom!
- Så du ska inte åka till farmor och farfar?
- Neej. Jag stannar hemma, det är mysigt det.
Haha. "Jag har ändrat mina känslor" - uttrycksfull dam det här, det gillar jag.
Nu struttar hon runt i lila danskjol och blanka plast-utklädnings-klackskor, med sin nya fina lurviga halsduk om nacken!
Halsduken - som nästan ser ut som en liten boa - fick Frida igår av min arbetskamrats sambo A, som helt fantastiskt gulligt omtänksamt hade stickat den åt henne! I särskilt utvalt garn, i de färger Frida sagt var hennes favoriter. Vi stötte på A och S på Konsum för ett par veckor sedan, då kunde Frida knappt slita sig från hennes lurviga halsduk i gråvitt, Frida ville bara klappa på den hela tiden. Genast tänkte A att hon skulle ordna en egen till Frida! Väldigt rart och en kul överaskning. Tack snälla!
Nu hörrni, ska "jag ska bara"-gänget äntligen käka frukost. Nästan två timmar efter att vi vaknade!
/Jenny
Pappan har dragit iväg till farmorn och farfarn för att agera skottningshjälp. Jag hann börja hoppas på ett par sovtimmar extra i sängen, men nu blev Frida kvar hemma så det blir väl mysbyxhas, dockskåpslek och kanske nåt litet pysselprojekt med henne istället! Hon skulle följa med först, men efter en icke-gnällig morgon-blöjs-bajsning för tredje gången den här veckan (HURRA för den nya trenden!) och påklädning kom hon på andra tankar plötsligt.
- Nu måste du äta lite fil snabbt, om du ska följa med pappa.
- Men ååååhh, jag har ju ändrat mig!
- Har du ändrat dig, hur då?
- Meeeen, jag har ju ändrat mina känslor liksom!
- Så du ska inte åka till farmor och farfar?
- Neej. Jag stannar hemma, det är mysigt det.
Haha. "Jag har ändrat mina känslor" - uttrycksfull dam det här, det gillar jag.
Nu struttar hon runt i lila danskjol och blanka plast-utklädnings-klackskor, med sin nya fina lurviga halsduk om nacken!
Åhh, den är såååå mjuuuuk!
Dagens outfit: vanliga kläder och danskjolen ovanpå! Och halsduk, och skor. Lycka!
Kan man sätta tassar under ett par skor?! De låter ILLA alltså.
Halsduken - som nästan ser ut som en liten boa - fick Frida igår av min arbetskamrats sambo A, som helt fantastiskt gulligt omtänksamt hade stickat den åt henne! I särskilt utvalt garn, i de färger Frida sagt var hennes favoriter. Vi stötte på A och S på Konsum för ett par veckor sedan, då kunde Frida knappt slita sig från hennes lurviga halsduk i gråvitt, Frida ville bara klappa på den hela tiden. Genast tänkte A att hon skulle ordna en egen till Frida! Väldigt rart och en kul överaskning. Tack snälla!
Nu hörrni, ska "jag ska bara"-gänget äntligen käka frukost. Nästan två timmar efter att vi vaknade!
/Jenny
Host. Krax. Harkel.
Jag hostar och hostar och hostar. Är rätt slut efter en väldigt kraxig och hes dag.
Fick hem mig och lillgrynet genom snöyran, men drabbades av tokhunger = ond och dum mage på vägen. Det var en matt och otålig mamma som snodde ihop lite räddande mackafika och sedan kröp nära Frida i soffan medan Bolibompa rullade igång. Pappan kom i samma veva som en skänk från ovan och snodde ihop tokgod fläskfilemiddag till oss, medan jag låg och slumrade och försökte låta bli att typ hosta loss nån slemhinna inombords... Har nu en liiiiten smygfeber. Kanske dags för feber efter 4 veckors förkylning? Blääää.
OS-hockeyn går varm på TV:n ikväll. Tacka vet jag play-sajterna!
/Jenny
Komplettering:
Om sambon råkat somna till under OS-tittandet, kan man också obemärkt smyga dit och kolla på Let´s dance-utröstningen istället...
Fick hem mig och lillgrynet genom snöyran, men drabbades av tokhunger = ond och dum mage på vägen. Det var en matt och otålig mamma som snodde ihop lite räddande mackafika och sedan kröp nära Frida i soffan medan Bolibompa rullade igång. Pappan kom i samma veva som en skänk från ovan och snodde ihop tokgod fläskfilemiddag till oss, medan jag låg och slumrade och försökte låta bli att typ hosta loss nån slemhinna inombords... Har nu en liiiiten smygfeber. Kanske dags för feber efter 4 veckors förkylning? Blääää.
OS-hockeyn går varm på TV:n ikväll. Tacka vet jag play-sajterna!
/Jenny
Komplettering:
Om sambon råkat somna till under OS-tittandet, kan man också obemärkt smyga dit och kolla på Let´s dance-utröstningen istället...
Namnsdagslyx
Jag jobbade läääänge idag. Befann mig på arbetet i 11 timmar och var rätt mör när jag åkte hem. Har dessutom halvt hostat lungorna ur mig och det ger ju ingen extraenergi heller precis.
Jag hämtade upp Frida och sambon hos farmorn och farfarn som hämtat på förskolan idag. Det snöar kopiöst ikväll och har gjort så hela långa dagen. Frida hjälpte pappan att skotta lite innan avfärd, medan jag mest var trött, gnällig och hungrig. Lyxigt nog fick jag matlåda med hem från dem, så hungern var lätt att åtgärda sedan - stort tack för det! Guld värt.
Frida hade fått ett jättefint litet silverhjärta med kedja av farmorn och farfarn i namnsdagspresent! Vilken lyx. Dessutom hade det ramlat in TVÅ kort till namnsdagsbarnet, både gudmormor A och morfarn och M hade bemödat sig med att posta hälsningar. Uppskattat ska ni veta!
Kvällen hemma blev ovanligt kort, för alla. Fast jag gör ju det jag kan för att dra uuuuut på den som vanligt... =)
/Jenny
Jag hämtade upp Frida och sambon hos farmorn och farfarn som hämtat på förskolan idag. Det snöar kopiöst ikväll och har gjort så hela långa dagen. Frida hjälpte pappan att skotta lite innan avfärd, medan jag mest var trött, gnällig och hungrig. Lyxigt nog fick jag matlåda med hem från dem, så hungern var lätt att åtgärda sedan - stort tack för det! Guld värt.
Så här såg det ut utanför mitt jobb ikväll.
Frida skuttade runt och skottade lite här och var!
Frida hade fått ett jättefint litet silverhjärta med kedja av farmorn och farfarn i namnsdagspresent! Vilken lyx. Dessutom hade det ramlat in TVÅ kort till namnsdagsbarnet, både gudmormor A och morfarn och M hade bemödat sig med att posta hälsningar. Uppskattat ska ni veta!
Ett fint hjärta till lillhjärtat!
Frida (med nya halsbandet på) läser namnsdagskort.
Kvällen hemma blev ovanligt kort, för alla. Fast jag gör ju det jag kan för att dra uuuuut på den som vanligt... =)
/Jenny
En klimatchock
På förmiddagen var jag på en inspirationsföreläsning om miljöfrågor och hållbar utveckling på jobbet. Miljörådet på högskolan hade anordnat det hela. Huvudnumret var koldioxidbantaren Staffan Lindberg, en man som visade sig prata oerhört kvickt, kasta fram MASSOR av fakta och ändå få det lättsmält, spela en och annan truddelutt och dra ett helt gäng roliga anekdoter.
Det var en VÄLDIGT rolig och inspirerande förmiddag.
Den siffra och fakta som jag framför allt fick med mig idag, är att vi i Sverige använder resurser som motsvarar 3,7 stycken jordklot - men som bekant har vi bara ett endaste ett! Bara genom att se det så, inser man snabbt att det funkar ju inte i längden. Så kan vi ju inte hålla på!
De rika (länderna såväl som personerna) är de största miljöbovarna, fattiga har liksom inget att spendera fel och väljer återvinning i större skala kanske främst av rent nödvändiga skäl. Kosten är en större miljöbov än de flesta av oss tänker på - där fick vi en del tips! Sedan tyckte jag att det var lite crazy att under en enda normal svensk förlossning, ger mängden lustgas miljön lika mycket stryk som en bilresa mellan Stockholm och PRAG gör! Jösses.
Behöver man mer personliga skäl att skärpa till sig miljömässigt, kan ju påminna sig om att de ämnen våra kroppar består av byts ut ca 15 000 gånger under vår livstid. Och eftersom vi andas 1 miljon kubikmeter luft, äter 30 ton mat och dricker ca 60 kubikmeter vatten under livet, är vi inte friskare än vår omgivning!
Jaa. Påminnelserna är bra - det är läge att skärpa sig med det man kan. Faktiskt. För visst är man lat, okunnig och alldeles för bekväm på tok för ofta!
/Jenny
Det var en VÄLDIGT rolig och inspirerande förmiddag.
Den siffra och fakta som jag framför allt fick med mig idag, är att vi i Sverige använder resurser som motsvarar 3,7 stycken jordklot - men som bekant har vi bara ett endaste ett! Bara genom att se det så, inser man snabbt att det funkar ju inte i längden. Så kan vi ju inte hålla på!
De rika (länderna såväl som personerna) är de största miljöbovarna, fattiga har liksom inget att spendera fel och väljer återvinning i större skala kanske främst av rent nödvändiga skäl. Kosten är en större miljöbov än de flesta av oss tänker på - där fick vi en del tips! Sedan tyckte jag att det var lite crazy att under en enda normal svensk förlossning, ger mängden lustgas miljön lika mycket stryk som en bilresa mellan Stockholm och PRAG gör! Jösses.
Behöver man mer personliga skäl att skärpa till sig miljömässigt, kan ju påminna sig om att de ämnen våra kroppar består av byts ut ca 15 000 gånger under vår livstid. Och eftersom vi andas 1 miljon kubikmeter luft, äter 30 ton mat och dricker ca 60 kubikmeter vatten under livet, är vi inte friskare än vår omgivning!
Jaa. Påminnelserna är bra - det är läge att skärpa sig med det man kan. Faktiskt. För visst är man lat, okunnig och alldeles för bekväm på tok för ofta!
/Jenny
Frida kollar på OS
Igår var det rätt mycket OS här hemma. Pappan följde sprintloppen på skidor, så vi hejade på Emil Jönsson och höll andan när Anja trillade illa. Frida försökte hänga med i dramatiken. Hon kommenterade varenda person med sportiga, färgglada spegelglasögon med kommentarer "Ååååh, vicka coooola!", haha. I störtloppet stod det snart rätt klart att en amerikanska vunnit, så det var många sådana flaggor i farten. Plötsligt sa Frida:
- Jag känner igen den flaggan!
- Varifrån då?
- Från den där affären där man kan äta. Och där det finns gooooodis!
Ja visst. Restaurangen Church Street Saloon har amerikanska flaggan lite överallt. Och de delar ut geléhallon efter maten! Jag minns inte ens när vi var där sist - det var läääänge sedan. Barn har så sinnessjukt BRA minne. De är verkligen informationssvampar, suger i sig allt allt allt.
Varför heter det hästminne? Det borde heta barnminne.
/Jenny
- Jag känner igen den flaggan!
- Varifrån då?
- Från den där affären där man kan äta. Och där det finns gooooodis!
Ja visst. Restaurangen Church Street Saloon har amerikanska flaggan lite överallt. Och de delar ut geléhallon efter maten! Jag minns inte ens när vi var där sist - det var läääänge sedan. Barn har så sinnessjukt BRA minne. De är verkligen informationssvampar, suger i sig allt allt allt.
Varför heter det hästminne? Det borde heta barnminne.
/Jenny
Dagens namn
Idag har FRIDA namnsdag. Grattis vår lilla söta sockertopp på din dag!
Kommentar från Frida i morse när jag kramade henne grattis:
- Men... har du gjort nåt kort åt mig då?
- Neej, inte än i alla fall. Vill du ha ett kort?
- Ja, det får man på sin namnsdag!
- Jaa... Jag får kanske ta och göra det på jobbet idag då, så får du det ikväll.
- Men - har du glitter där då, så att du kan glittra det?!
En packe glitterlim fick alltså lite oväntat bo i min handväska i morse.
På fikarasten ska det pysslas.
Godmorgon!
Komplettering på kvällskvisten:
Visst fick hon sitt kort. Med glitter i olika färger, och rara hälsningar inuti. Fick godkänt!
/Jenny
Nymodigheter
Glömde ju berätta - det är en historisk dag idag! Frida har druckit mjölk. Ett helt glas. MJÖLK alltså. Fröken "Jag gillar inte mjölk" som bara smakat nån enstaka droppe förut, slog till och förvånade stort vid middagen idag!
- Jag vill ha saft, mamma.
- Nä, idag blir det vatten. Eller vill du kanske ha mjölk, som jag dricker?
- Ja.
- Va? Vill du smaka av min mjölk?!
- Ja tack. (Frida småler, väl medveten om att det här är stort)
- Varsågod! (säger snopen mamma - medan Frida dricker...)
- Mmm, det var gott, mamma! Nu GILLAR jag mjölk! Nu kan jag få mjölk på dagis också!
Ungen klunkade sedan till min stora förvåning upp en tredjedel av mitt stora glas, så jag frågade om hon ville ha ett eget. Japp, det ville hon. Halva det glaset slank också ned! Så småningom hade vi ätit klart.
- Vill du dricka upp din mjölk innan du går från bordet?
- Nej tack.
- Varför inte? Du gillade ju mjölk idag?
- Jaaa... Fast nu har jag tröttnat på mjölk. Drick upp det du.
Jaja. Underbart är kort sägs det ju, haha. Det höll en stund i alla fall.
Vi får väl se om det var en dagslända...
/Jenny
- Jag vill ha saft, mamma.
- Nä, idag blir det vatten. Eller vill du kanske ha mjölk, som jag dricker?
- Ja.
- Va? Vill du smaka av min mjölk?!
- Ja tack. (Frida småler, väl medveten om att det här är stort)
- Varsågod! (säger snopen mamma - medan Frida dricker...)
- Mmm, det var gott, mamma! Nu GILLAR jag mjölk! Nu kan jag få mjölk på dagis också!
Ungen klunkade sedan till min stora förvåning upp en tredjedel av mitt stora glas, så jag frågade om hon ville ha ett eget. Japp, det ville hon. Halva det glaset slank också ned! Så småningom hade vi ätit klart.
- Vill du dricka upp din mjölk innan du går från bordet?
- Nej tack.
- Varför inte? Du gillade ju mjölk idag?
- Jaaa... Fast nu har jag tröttnat på mjölk. Drick upp det du.
Jaja. Underbart är kort sägs det ju, haha. Det höll en stund i alla fall.
Vi får väl se om det var en dagslända...
/Jenny
Lunchlyx
Idag tog Frida igen fridsamheten från igår. Hon har trilskats på längden och bredden, och pressat sin rassliga mamma mot gränserna. Jag har varit hostig och hes som få idag, lät inte riktigt klok i morse när jag var tvungen att ringa förskolan (och meddela att vi försovit oss lite och skulle komma EFTER frukost istället). Hela dagen har gått i en ganska jämn trall och jag har inget särskilt finurligt att få ur mig.
Host host.
Men en riktigt trevlig sak hände idag! Jag har en före detta arbetskamrat, som jag tycker mycket om. Som jag saknar lite. Som jag nästan aldrig träffar. Idag fyller hon 50 år, och jag hade budat över blommor från oss på jobbet och skickade sms i morse. Under förmiddagen ringde hon och undrade om jag ville äta lunch. På hennes födelsedag! Klart jag ville. Tack och lov så KUNDE jag också.
Vi sågs på Hedvigs trädgård och njöt, pratade ikapp lite och åt tokgott. Jag har aldrig ätit där förut, bara fikat en gång i december. Det är ju ett jättebra ställe! Härlig miljö, god mat och trevlig personal. Måste försöka nyttja det MER, det ligger ju inte alls långt från jobbet ju. Skärpning!
Nu ska jag namnmärka några nytillskott i Fridas garderob från födelsedagen och en fyllig Me&i-leverans. Jag ska också strunta högaktningsfullt i att jobba ikapp lite, trots att jag tänkt det för att jag ligger efter. Sen ska jag banne mig sova, på rätt sida om tolvslaget.
Host host.
/Jenny
Host host.
Men en riktigt trevlig sak hände idag! Jag har en före detta arbetskamrat, som jag tycker mycket om. Som jag saknar lite. Som jag nästan aldrig träffar. Idag fyller hon 50 år, och jag hade budat över blommor från oss på jobbet och skickade sms i morse. Under förmiddagen ringde hon och undrade om jag ville äta lunch. På hennes födelsedag! Klart jag ville. Tack och lov så KUNDE jag också.
Sååå god västerbottenspaj med gott och vackert sällskap på tallriken!
Vi sågs på Hedvigs trädgård och njöt, pratade ikapp lite och åt tokgott. Jag har aldrig ätit där förut, bara fikat en gång i december. Det är ju ett jättebra ställe! Härlig miljö, god mat och trevlig personal. Måste försöka nyttja det MER, det ligger ju inte alls långt från jobbet ju. Skärpning!
Nu ska jag namnmärka några nytillskott i Fridas garderob från födelsedagen och en fyllig Me&i-leverans. Jag ska också strunta högaktningsfullt i att jobba ikapp lite, trots att jag tänkt det för att jag ligger efter. Sen ska jag banne mig sova, på rätt sida om tolvslaget.
Host host.
/Jenny
Nu igen
Nu har snöröjarna precis lyckats skrapa bort den enorma snövägg som utgjort vall mot ena trottaren mitt emot vårt garage i stan. De har kapat ihop snöhörgarna så att man kan se runt många fler kurvor. De har röjt och skrapat och haft sig.
Folk (som inte har lyxen att bo i lägenhet sådana här gånger) har skottat sina tak både en och tre gånger, med rädsla för livhanken. Människor kavar runt allt det vita och vet inte längre vart de ska göra av det på tomterna. Gatorna och uppfarterna är smalare än vanligt, ryggar har blivit stela, lungor trötta. Men till sist var läget hyfsat och stabilt.
Nu toksnöar det, hörrni.
Ska visst göra det i tre dagar, sägs det.
Det är tur att det är vackert, å så vackert!
Ni vet, "skaka-snökula-vackert".
Nu ska jag åka och hämta mitt lilla vinterbarn!
Efter att jag sopat rent bilen...
/Jenny
Folk (som inte har lyxen att bo i lägenhet sådana här gånger) har skottat sina tak både en och tre gånger, med rädsla för livhanken. Människor kavar runt allt det vita och vet inte längre vart de ska göra av det på tomterna. Gatorna och uppfarterna är smalare än vanligt, ryggar har blivit stela, lungor trötta. Men till sist var läget hyfsat och stabilt.
Nu toksnöar det, hörrni.
Ska visst göra det i tre dagar, sägs det.
Det är tur att det är vackert, å så vackert!
Ni vet, "skaka-snökula-vackert".
Nu ska jag åka och hämta mitt lilla vinterbarn!
Efter att jag sopat rent bilen...
/Jenny
Neverending story (eller konsten att klaga)
Jag köpte ett träningskort på helgen i vecka 3. Då hade jag redan varit förkyld i nästan en vecka, och tänkte därför att det är ju bra alldeles snart och jag kan börja jazza omkring på några pass.
Jo, hejsan.
Nu en månad senare, är jag fortfarande inte bra. Jag är sämre. Efter en seg, halv-sjuk period långt ifrån sjukskrivningsläge, har jag nu dippat igen. Har förhållandevis lite luftstupe att andas igenom. Den är rejält astmatät, jag går runt med hjärtklappning på grund av Bricanylen mest hela dagarna. Hela halsslemhinnan är öm också. Hosta som driver en till vansinne på det känns himla onödigt.
Kanske läge att besöka hälsocentralen framöver, för att se om det är nån enveten bacillusk som inte går att bara vänta ut? Men jag ger det lite mera tid först. Envis som synden.
/Jenny
Jo, hejsan.
Nu en månad senare, är jag fortfarande inte bra. Jag är sämre. Efter en seg, halv-sjuk period långt ifrån sjukskrivningsläge, har jag nu dippat igen. Har förhållandevis lite luftstupe att andas igenom. Den är rejält astmatät, jag går runt med hjärtklappning på grund av Bricanylen mest hela dagarna. Hela halsslemhinnan är öm också. Hosta som driver en till vansinne på det känns himla onödigt.
Kanske läge att besöka hälsocentralen framöver, för att se om det är nån enveten bacillusk som inte går att bara vänta ut? Men jag ger det lite mera tid först. Envis som synden.
/Jenny
Fet tisdag
Fettisdag och OK-stämpel på att mula i sig semlor idag. Fast sådana som jag har ju tjuvstartat, förstås. Men ändå.
Jag har ätit TVÅ smarriga semlor idag - en på förmiddagsfikat (blev bjuden på fackmötet, tack tack) och en på eftermiddagsfikat (överbliven från fackmötet som jag fick med mig, tack tack).
Köpte faktiskt INGA med mig hem på eftermiddagen - koooonstigt va?!
/Jenny
Jag har ätit TVÅ smarriga semlor idag - en på förmiddagsfikat (blev bjuden på fackmötet, tack tack) och en på eftermiddagsfikat (överbliven från fackmötet som jag fick med mig, tack tack).
Köpte faktiskt INGA med mig hem på eftermiddagen - koooonstigt va?!
/Jenny
Det här med OS alltså
Jag är inte särskilt sportintresserad. I alla fall inte av att se sport på TV. Fast friidrott kollar jag faktiskt på ibland, om de som tävlar är några jag fastnat för. Typ Carro. Eller Holm. Eller Kallur. Och Kajsa Bergqvist. Och jag såg väl gärna Gunde skida omkring på sin tid. Jag är nog mer personbunden än idrottstyps-bunden, kan man säga. Och eftersom jag generellt hänger med väldigt dåligt i vilka som är bra på vad just nu, så lockas jag sällan till att se på sport.
Så nu lider jag lite. Dagens i-landsproblem - detta allt-överskuggande OS som drabbat oss har sopat rent i TV-tablåerna. Och ändå har jag inte en totalt OS-besatt sambo, så jag ska inte klaga. Jag tvingas inte se allt, allt, allt. Jag får ofta välja och håller mig till trean, fyran och femman just nu.
Men idag saknade jag Mästarnas mästare på SVT1. Dumma OS!
Fast vänta - Mästarnas mästare är ju sport, väl?
Ja, men i allra högsta grad på ett personbundet sätt.
Och med många "dokusåpasociala" inslag.
Det funkar.
Förresten behöver man inte se OS på TV! Det är superlätt att hänga med ändå. Nyheterna, tidningar, fikabordet tänker ni? Nej, enklare. Varenda framgång, hopp, förtvivlan och möjlighet rasslar fram i kubik via nyhetsflödet på Facebook. Jag har tydligen bara sportdårar som vänner där.
/Jenny
Så nu lider jag lite. Dagens i-landsproblem - detta allt-överskuggande OS som drabbat oss har sopat rent i TV-tablåerna. Och ändå har jag inte en totalt OS-besatt sambo, så jag ska inte klaga. Jag tvingas inte se allt, allt, allt. Jag får ofta välja och håller mig till trean, fyran och femman just nu.
Men idag saknade jag Mästarnas mästare på SVT1. Dumma OS!
Fast vänta - Mästarnas mästare är ju sport, väl?
Ja, men i allra högsta grad på ett personbundet sätt.
Och med många "dokusåpasociala" inslag.
Det funkar.
Förresten behöver man inte se OS på TV! Det är superlätt att hänga med ändå. Nyheterna, tidningar, fikabordet tänker ni? Nej, enklare. Varenda framgång, hopp, förtvivlan och möjlighet rasslar fram i kubik via nyhetsflödet på Facebook. Jag har tydligen bara sportdårar som vänner där.
/Jenny
En upptäckt att bli snopen av
Såhär typ 35 år efter att jag började känna till Nalle Puh och hans vänner, har jag drabbats av en insikt. Jag satt och lyssnade när min sambo läste Puh-bok för Frida härom dagen, och läste om Kängu.
- Kängu? sa jag, Känguru heter hon väl?
- Nä, Kängu. Det står Kängu. Dessutom heter ju ungen Ru, vilket ihop blir Kängu-Ru, alltså känguru.
Guuuud. Naturligtvis är det så. Snacka om att alltid ha läst det man förväntat sig att se!
Och jag anser mig vara språkmänniska och stavningspetimeter... Jojo. Snabbtänkt AB.
/Jenny
- Kängu? sa jag, Känguru heter hon väl?
- Nä, Kängu. Det står Kängu. Dessutom heter ju ungen Ru, vilket ihop blir Kängu-Ru, alltså känguru.
Guuuud. Naturligtvis är det så. Snacka om att alltid ha läst det man förväntat sig att se!
Och jag anser mig vara språkmänniska och stavningspetimeter... Jojo. Snabbtänkt AB.
/Jenny
Vanlig vardag är inte fy skam
I morse var Frida och jag helt sams. Fattar ni, alldeles helt sams. Inte ett hårt ord, inga förebråelser, ingen stress och jäkt. Hann en liten kramstund i sängen till och med. Det var tvunget, efter att Frida kom uppvinglande ur sängen när jag klev ur duschen och bestört sa:
- Mamma, vad har du gjort med bebisen som låg i storsängen?!
- Eeeehhh... Det har inte legat nån bebis i sängen.
- JOO, det låg en bebis i storsängen juh! Jag såg den!
- Nä, du har nog drömt om det tror jag. Drömmar kan vara väldigt verkliga.
- Men ÅÅÅHH... Jag VILL ha en bebis när jag är liten!
(Frida darrar på rösten och stampar sig buttert in till sängen igen...)
Så kan det gå när man innan nattning läst boken "Uno i mammas mage" och kollat på TV när Anki & Pytte besökte nyfödda på BB! Efter lite heart-to-heart om bebisar och annat, åkte vi sedan till förskolan och jobbet i alldeles lämplig tid! Kors, kors, kors i taket.
Har nu landat hemma med en gladlynt pyttling, utan att först ha påklädningsbrottats eller tjatat oss trötta i öronen på hemvägen. Det var lite fusk, för de var ute så ytterkläderna var redan på. Men inga andra "kriser" uppstod heller! Nu bläddrar hon bland pixiböckerna och kommer springandes med hittade favoriter, medan jag värmer rester till middag.
Sämre kan man ha det, gott folk. Sämre kan man ha det.
(Bättre också i och för sig, men det behöver man ju inte fokusera på, haha!)
Vardagskram!
/Jenny
- Mamma, vad har du gjort med bebisen som låg i storsängen?!
- Eeeehhh... Det har inte legat nån bebis i sängen.
- JOO, det låg en bebis i storsängen juh! Jag såg den!
- Nä, du har nog drömt om det tror jag. Drömmar kan vara väldigt verkliga.
- Men ÅÅÅHH... Jag VILL ha en bebis när jag är liten!
(Frida darrar på rösten och stampar sig buttert in till sängen igen...)
Så kan det gå när man innan nattning läst boken "Uno i mammas mage" och kollat på TV när Anki & Pytte besökte nyfödda på BB! Efter lite heart-to-heart om bebisar och annat, åkte vi sedan till förskolan och jobbet i alldeles lämplig tid! Kors, kors, kors i taket.
Har nu landat hemma med en gladlynt pyttling, utan att först ha påklädningsbrottats eller tjatat oss trötta i öronen på hemvägen. Det var lite fusk, för de var ute så ytterkläderna var redan på. Men inga andra "kriser" uppstod heller! Nu bläddrar hon bland pixiböckerna och kommer springandes med hittade favoriter, medan jag värmer rester till middag.
Sämre kan man ha det, gott folk. Sämre kan man ha det.
(Bättre också i och för sig, men det behöver man ju inte fokusera på, haha!)
Vardagskram!
/Jenny
Gapa stoooort
Det gick finemang hos tandis idag! Frida gapade stort som en hungrig fågelunge, åkte rutschkana på tandläkarstolen, pratade oavbrutet och satt fint och stilla när hon behövde. Hon har nu (äntligen!) alla 20 gaddar hon ska ha och de såg jättefriska och fina ut. Toppunge!
Allra först berättade Frida att hon ramlat och slagit tänderna igår och hade ont i läppen. För att vara på den säkra sidan tog de ett "foto" på tänderna - spännande! - och kollade om de fått sig nån knäck av sängkanten. Men nej, allt såg bra ut. Skönt! Om hon klagar kan hon undvika att äta hårda saker som äpple, morot och knäckebröd i nån vecka bara.
När hygenisten förklarade att hon ville kolla på Fridas tänder och räkna dem, sa Frida "Okej, men INTE ta bort dem eller?!". Tandistjejen såg paff ut, och jag fick leende sticka in med en förklaring om att Frida är lite rädd för att blir stor och tappa sina tänder. Så då pratade de om det en stund, att det finns fina stora tänder som kommer sedan och att det inte är farligt att tappa de små mjölktänderna.
Det enda Frida först inte gillade, var när hygenisten skulle peta i tänderna med en sån där vass krok. Då fick jag hålla i handen (så att hon lät bli att peta undan verktyget) och sen upptäckte hon nöjt att det ju faktiskt inte kändes! Frida fick frågan "Vem borstar tänderna på dig då?" och svarade med självklarhet "Mamma, pappa och morfar!" Söto! Att morfar borstar väldigt sällan jämfört med oss, det hade tydligen inte det minsta med saken att göra!
När allt var klart valde Frida en liten gummiorm i present, fick en tandborste ("Vad bra, jag behövde en ny nu faktiskt föstå du!") och skuttade ut därifrån glad i hågen. Summa: ett lyckat första besök som inte lär avskräcka från fler, härligt!
Jag var så supernöjd med mig själv igår, förresten. Jag ägnade en lunchstund till att på tandläkarens inrådan anmäla Fridas "tandskada" till vårt försäkringsbolag. DESSUTOM tog jag mig äntligen för att anmäla ögonbrynsskadan från i november till förskolans försäkringsbolag! Heja mig, uppskjutardrottningen - jag kan agera ibland också! Inte för att jag tror att någon av dessa grejor blir nåt i slutänden, men OM IFALL så är det ju bra att det finns i rullarna. Ärret ska man återkomma om efter 2 år, ifall det fortfarande är missbrydande då. Tänderna ska man återkomma om innan hon fyller 25... Svårt att skriva in det i kalendern, haha!
/Jenny
Orientalisk dans...eller... bus kanske
Jag var tvungen att filma det lilla yrvädret ikväll också. På vardera sida om den där "fönstersoffan" fanns det gardiner. Frida sa att det var en teater (som på dockteatern vi var på, som hade gardiner som ridå). Och vad ska en teaterapa göra på en teater, om inte uppträda?!
De där allra sista dansrörelserna innan slutet var det jag egentligen ville fånga, för innan jag slog på kameran (givetvis!) körde Frida flera minuters riktigt stajlig dans. Inspirerad av kusin A, påstod hon - det stämmer säkert, för A (och båda Fridas fastrar) kan dansa orientaliskt och uppträdde för oss i jul!
Frida satt för övrigt stilla ganska mycket på restaurangen också, även om man kanske inte kan tro det...
/Jenny
De där allra sista dansrörelserna innan slutet var det jag egentligen ville fånga, för innan jag slog på kameran (givetvis!) körde Frida flera minuters riktigt stajlig dans. Inspirerad av kusin A, påstod hon - det stämmer säkert, för A (och båda Fridas fastrar) kan dansa orientaliskt och uppträdde för oss i jul!
Frida satt för övrigt stilla ganska mycket på restaurangen också, även om man kanske inte kan tro det...
/Jenny
Alla hjärtans mysigt
Frida och pappan ramlade in genom dörren efter simningen. Hungriga. De hittade varsin restlåda i kylen och åt sig mätta (logiskt!), medan krassliga mamman kände sig totalt snuvad på köpmatsmys och lyx och surade läppen av sig (onödigt!) under tiden.
Men sedan vips fick vi till det så mycket bättre! Efter mellanakten skalla sängkant och efterföljande nedkylning och torkning av småtrasig barnläpp, gick vi ut på stan. Efter ett par ärenden marscherade vi till Cafe Mocca på söder. Frida smarrade vaniljglass och festis, pappan ren osa cheescake och jag en semla med hjärtformat lock. Mmmm!
Sedan skulle vi gå och köpa hämtmat. Pappan började också känna sig kulen och bestämde sig för att skippa kvällsträningen. Vi knallade runt lite och hamnade till sist på Libanesen på hörnet. Väl där bestämde vi oss för att äta på plats istället. Trevligt! Sååå gott, mycket mat och plats för barn. Det funkade att både vila sig och spexa i fönstersoffan tyckte Frida!
Vi kom hem mätta, nöjda och trötta. Frida slocknade i min famn framför TV:n på fem röda, efter att pappan pysslat om och läst bok. Hoppas ni där ute i världen haft en bra alla hjärtans dag!
/Jenny
Men sedan vips fick vi till det så mycket bättre! Efter mellanakten skalla sängkant och efterföljande nedkylning och torkning av småtrasig barnläpp, gick vi ut på stan. Efter ett par ärenden marscherade vi till Cafe Mocca på söder. Frida smarrade vaniljglass och festis, pappan ren osa cheescake och jag en semla med hjärtformat lock. Mmmm!
Varken glass eller semla är med på bilden, men visst ser det gott ut?
Frida med bästisarna!
Sedan skulle vi gå och köpa hämtmat. Pappan började också känna sig kulen och bestämde sig för att skippa kvällsträningen. Vi knallade runt lite och hamnade till sist på Libanesen på hörnet. Väl där bestämde vi oss för att äta på plats istället. Trevligt! Sååå gott, mycket mat och plats för barn. Det funkade att både vila sig och spexa i fönstersoffan tyckte Frida!
En liten slapparstund före maten är inte dumt!
Mina två finaste!
Den orientaliska musiken gav Frida sprall i benen!
Vi kom hem mätta, nöjda och trötta. Frida slocknade i min famn framför TV:n på fem röda, efter att pappan pysslat om och läst bok. Hoppas ni där ute i världen haft en bra alla hjärtans dag!
/Jenny
Tajming
Om barnet nödvändigtvis ska ramla mot sin säng och slå upp ett jack på insidan av överläppen så att det blöder rejält och ha ont i framtäderna efteråt, så är det ytterst lämpligt att barnets livs första besök på Folktandvården är inbokad till kl 9 på morgonen dagen därpå.
Fast jag tror det är alldeles lugnt. Jag menar, jag ringde ju inte ens min pappa tandläkaren för rådgivning! Hon har lite fläskläpp, men har för övrigt betett sig som vanligt hela kvällen.
/Jenny
Fast jag tror det är alldeles lugnt. Jag menar, jag ringde ju inte ens min pappa tandläkaren för rådgivning! Hon har lite fläskläpp, men har för övrigt betett sig som vanligt hela kvällen.
/Jenny
Som genom ett trollslag...
...så vaknade jag med en höft som kändes som vanligt! Skumt. Igår kväll kunde jag knappt gå när jag suttit stilla en stund, men idag känns ingenting. Knäet är också bättre redan, men den där dumma högerarmen känns lite ännu. Det är antagligtvis datorjobbandet som börjar spöka lite i min armbåge (det har jag ju känt förr), och då märker jag av annat också. Men det går över.
Pappan har knatat iväg med lillfnufsan på simningen, vilket ger mig tid till navelskåderi och att analysera mina åkommor i detalj, haha. Och till att vila bort lite hosta och snuva. När älsklingarna kommer tillbaka, ska vi köpa hem god färdigmat och äta lite alla hjärtans dags-mysigt här hemma. Jippi!
Frida har redan firat på bästa sätt, genom att smyga undan direkt innan frukost och göra nummer två i morgonblöjan. Utan klag. Toa-beröm-present utdelades (i form av två små söta djurfigurer) och lyckan stod högt i tak. Hurra för alla hjärtans da´!
/Jenny
Pappan har knatat iväg med lillfnufsan på simningen, vilket ger mig tid till navelskåderi och att analysera mina åkommor i detalj, haha. Och till att vila bort lite hosta och snuva. När älsklingarna kommer tillbaka, ska vi köpa hem god färdigmat och äta lite alla hjärtans dags-mysigt här hemma. Jippi!
Frida har redan firat på bästa sätt, genom att smyga undan direkt innan frukost och göra nummer två i morgonblöjan. Utan klag. Toa-beröm-present utdelades (i form av två små söta djurfigurer) och lyckan stod högt i tak. Hurra för alla hjärtans da´!
/Jenny
Fantasifixeri
Just nu verkar Frida väldigt bred i sitt lekande och vad hon gillar. Hon smälter ju totalt för små dockor, dockskåpet, Hello Kitty-grejor, glitter och rosa och danskjolar och annat väääldigt typiskt flickigt. Men samtidigt har hon önskat sig bilar, körde Rorri racerbil-kalas-tema och diggar Byggare Bob.
I kalaspåsen på födelsedagen fick barnen bl.a. varsin bokstav i trä, första bokstaven i det egna namnet. Frida fick såklart ett F. Det är rosa med röda prickar på och har en liten guldkrona högst upp. Frida vet mycket väl att det är ett F och har pratat om det. Men mestadels är det en "fiftnyckel" (=skiftnyckel), minsann.
Frida går runt här med sin fiftnyckel och fixar grejor. Skruvar åt bordsben, justerar muttrar, trixar till däcken på vagnen. Det verkar VÄLDIGT bra att ha en fiftnyckel till hands hela tiden!
/Jenny
I kalaspåsen på födelsedagen fick barnen bl.a. varsin bokstav i trä, första bokstaven i det egna namnet. Frida fick såklart ett F. Det är rosa med röda prickar på och har en liten guldkrona högst upp. Frida vet mycket väl att det är ett F och har pratat om det. Men mestadels är det en "fiftnyckel" (=skiftnyckel), minsann.
Frida går runt här med sin fiftnyckel och fixar grejor. Skruvar åt bordsben, justerar muttrar, trixar till däcken på vagnen. Det verkar VÄLDIGT bra att ha en fiftnyckel till hands hela tiden!
/Jenny
Dramatikern har talat
I fredags när vi kom hem från förskolan, pratade Frida om olika hem, att åka hem, att komma till sitt "hemåt". När vi klev in i vårt trapphus sa hon:
- Nu har vi kommit hem! Hem till oss. Eller bara nästan, fast här i TRAPPAN kan man ju inte klä av sig och bo!
Tystnad.
- För här kan det bara bo ett TROLL. Som är DÖÖÖD.
Herregud. Som sagt, hon har sinne för dramatik den lilla blomman. Och brås kanske på mamman, som alltid gillat det lite makabra, läskiga, övernaturliga och mystiska i sagorna...
/Jenny
- Nu har vi kommit hem! Hem till oss. Eller bara nästan, fast här i TRAPPAN kan man ju inte klä av sig och bo!
Tystnad.
- För här kan det bara bo ett TROLL. Som är DÖÖÖD.
Herregud. Som sagt, hon har sinne för dramatik den lilla blomman. Och brås kanske på mamman, som alltid gillat det lite makabra, läskiga, övernaturliga och mystiska i sagorna...
/Jenny
Om att leka ut sin verklighet
Barn bearbetar ju världen och sin verklighet genom leken. De testar, övar, provar och visar vad de tänker på och är med om. Att lyssna på lek är superintressant! Frida kan rabbla långa haranger och skeenden som är spännande att ta del av. Jag tjuvlyssnar allt jag kan, medan jag låtsas att inte göra det (så att hon inte ska komma av sig).
Härom morgonen satt Frida nyvaken mellan oss (som fortfarande var i halvdvala) i sängen och lekte med Nasse och Giraffen. De pratade med varandra, tydligen.
- Men Nasse, du FÖRSTÅR att du INTE får gå ut i vägen! Det är farligt. Då kan det komma blooood, massor av blooood föstå du.
- Jaha. Men ska du bajsa utan gnäll nu?
- Okej!
- Åh, bra! Vad duktig du är!
Inte så svårtolkat vad vi ofta pratar om här hemma! Men det där med bloooodet är Fridas eget påfund. Man kan väl säga att hon har en ådra för dramatik...
/Jenny
Härom morgonen satt Frida nyvaken mellan oss (som fortfarande var i halvdvala) i sängen och lekte med Nasse och Giraffen. De pratade med varandra, tydligen.
- Men Nasse, du FÖRSTÅR att du INTE får gå ut i vägen! Det är farligt. Då kan det komma blooood, massor av blooood föstå du.
- Jaha. Men ska du bajsa utan gnäll nu?
- Okej!
- Åh, bra! Vad duktig du är!
Inte så svårtolkat vad vi ofta pratar om här hemma! Men det där med bloooodet är Fridas eget påfund. Man kan väl säga att hon har en ådra för dramatik...
/Jenny
Skottår
Vi har varit ute på landet en tripp och hjälpt sambons föräldrar att skotta gångar och småtak där idag. Det är så SJUKT mycket snö i år alltså! Frida pilade iväg ut över djupen några gånger, det fanns en hemlig skare nån decimeter under ytan som höll för hennes flugvikt! Men de gånger hon klev igenom, hade vi vuxentunga ett styvt jobb med att pulsa ikapp alternativt "prata" henne tillbaka...
Min höft värker nu, liksom knäet (som just nyss blivit bra igen) och det ilar i hand- och armbådsled på höger arm - är jag 100 år redan eller?! Särskilt konstigt är detta skruttande med tanke på att jag personligen skottade väldigt korta sessioner, däremellan hostade jag och svettades mest. (Och fotade, som synes.) Klenräka!
/Jenny
Invigning av nya egna snöskyffeln! Väldigt poppis.
Lunchtajm, varmkorvar och saft. Hela kostcirkeln? Nähä.
Pappaaaaa, jag vill komma upp till er! - - Okej då, en snabb titt på utsikten från taket!
Ett tag frös Frida, och fick min ylletröja utanpå overallen. Piffigt.
Här besegrar hon djupsnön, som vi andra fick pulsa lårhögt i!
På tillbakakrypning - med en GANSKA snöig ylletröjaklänning...
Grannens traktor trollade fram en stooor snöhög! Som gjord för att bestiga...
..."jag kämpar på" sa Frida, upp upp upp...
...och till sist var snöberget besegrat! Nöjd tjej!
(Som gjorde om det fem gånger till. Minst.)
Min höft värker nu, liksom knäet (som just nyss blivit bra igen) och det ilar i hand- och armbådsled på höger arm - är jag 100 år redan eller?! Särskilt konstigt är detta skruttande med tanke på att jag personligen skottade väldigt korta sessioner, däremellan hostade jag och svettades mest. (Och fotade, som synes.) Klenräka!
/Jenny
Här ska inte pjoskas
I förmiddags var jag lite labil. Sjuklig, trött, sliten, svettig, matt - och hade dessutom tappat en grej bakom elementet som inte gick att få upp. Har vankat runt här vresigare än en gammal hästhandlare. Charmigt va? Som en fåntratt med noll känslomarginaler drabbades jag sedan av ledsna ögat, låg inne i sovrummet och tjöt som en småunge. Känsomänniskans baksida... Frida och sambon kom in och tröstade.
Frida är toppen på att trösta! Klappa på kinden, säga något vänligt, dela ut kramar. Men idag? Hm. Jag kurade in mig mot sambons hals, snyftandes som ett mähä. Frida klappade lite på min arm, men sedan sa hon:
- Men nu är du väl nästan som en gnällspik? Vikken gnällspik du är!
Det funkade ju också som tröst, på sitt sätt. För vem kan låta bli att skratta efter den kommentaren från 3-åring till 39-åring?
/Jenny
Frida är toppen på att trösta! Klappa på kinden, säga något vänligt, dela ut kramar. Men idag? Hm. Jag kurade in mig mot sambons hals, snyftandes som ett mähä. Frida klappade lite på min arm, men sedan sa hon:
- Men nu är du väl nästan som en gnällspik? Vikken gnällspik du är!
Det funkade ju också som tröst, på sitt sätt. För vem kan låta bli att skratta efter den kommentaren från 3-åring till 39-åring?
/Jenny
Redo
Jag har mysbraxorna på, lite karra i en skål, glass redan i magen, filt över de kalla men tjocksocks-beklädda tassarna, te på gång för den raspiga halsen och snytpapperet nära - melodifestivalen rullar från Sandviken ikväll (och massor av bekanta finns i publiken)!
/Jenny
/Jenny
Baklängeskväll
Idag märktes det att Frida var trött. Hon vaknade nån timme tidigare än vad hon oftast gör på morgonen, och det kändes nog i kroppen mot kvällningen.
Jag hämtade en sötknopp från förskolan, som BARA ville åka snowracer istället för bil! Jag unnande oss en snölekarstund utanför dagis, och konstaterade efter ett tag att jag tätat igen totalt i luftrören nu på grund av förkylningen.
Stuvade sedan in svarta faran i bilen igen (till ackompanjemang av gallskrik och klagogråt från fröken Frida som ville åka meeeer och meeeer), och rullade för att shoppa ostkrokar och mjukbröd. Kom hem med fyra kassar (!). Frida var hungrig i butiken, mumsade bröd ur påsen vi skulle köpa och läste medhavda pixiböcker. Väl hemma insåg vi vad klockan var, så Frida fick fredagsmys-beställningen ostkrokar till bolibompa medan pappan lagade mat och jag fixade lite vid sidan av. Sist klämde vi middagen! Bakvänt, minst sagt. Men det funkade!
Efter maten var det bums i säng - förutom en förhatlig pottstund. Frida visade tydliga tecken på nummer två-behov, men det tog en kvart av rejäl gråt innan hon gav upp och "släppte". Lilla stumpan! Direkt efteråt var hon dock som ett solsken igen! "Det gör bara ont före, mamma". (Jotack, jag har märkt det...) "Jag tror faktiskt jag måste pussa dig!" (Tack sötnos, att du så snabbt glömmer dina stooora tårar!)
När vi läste saga i sängen, råkade Frida smälla till mitt öga. Hon bad genast om ursäkt, sedan tog hon mitt ansikte ömt i sina händer. Så sa hon "Hörrö, jag älskar dig" och sedan "Jag visste inte VAD jag skulle säga, så jag hittade på det, att säga det, att jag älskar dig!" Hahaha.
Nu ska jag krypa ned mellan lakanen och snarka, med min täppta men rinnande näsa och min onda hals och småhosta. God natt och ha en riktigt skön helg!
/Jenny
Jag hämtade en sötknopp från förskolan, som BARA ville åka snowracer istället för bil! Jag unnande oss en snölekarstund utanför dagis, och konstaterade efter ett tag att jag tätat igen totalt i luftrören nu på grund av förkylningen.
Stuvade sedan in svarta faran i bilen igen (till ackompanjemang av gallskrik och klagogråt från fröken Frida som ville åka meeeer och meeeer), och rullade för att shoppa ostkrokar och mjukbröd. Kom hem med fyra kassar (!). Frida var hungrig i butiken, mumsade bröd ur påsen vi skulle köpa och läste medhavda pixiböcker. Väl hemma insåg vi vad klockan var, så Frida fick fredagsmys-beställningen ostkrokar till bolibompa medan pappan lagade mat och jag fixade lite vid sidan av. Sist klämde vi middagen! Bakvänt, minst sagt. Men det funkade!
Efter maten var det bums i säng - förutom en förhatlig pottstund. Frida visade tydliga tecken på nummer två-behov, men det tog en kvart av rejäl gråt innan hon gav upp och "släppte". Lilla stumpan! Direkt efteråt var hon dock som ett solsken igen! "Det gör bara ont före, mamma". (Jotack, jag har märkt det...) "Jag tror faktiskt jag måste pussa dig!" (Tack sötnos, att du så snabbt glömmer dina stooora tårar!)
När vi läste saga i sängen, råkade Frida smälla till mitt öga. Hon bad genast om ursäkt, sedan tog hon mitt ansikte ömt i sina händer. Så sa hon "Hörrö, jag älskar dig" och sedan "Jag visste inte VAD jag skulle säga, så jag hittade på det, att säga det, att jag älskar dig!" Hahaha.
Nu ska jag krypa ned mellan lakanen och snarka, med min täppta men rinnande näsa och min onda hals och småhosta. God natt och ha en riktigt skön helg!
/Jenny
Fel i regelverket
Nu har jag gått här i en månad och varit mer eller mindre förkyld, mest mer. Huvudvärken från h-vetet, sidande hals, snuva och lite annat. Tillräckligt sjuk för att inte kunna säga att jag är frisk, men inte helt däckad.
Och vad nu?
Idag har jag blivit SÄMRE igen.
Det var väl ändå onödigt!
/Jenny
...som faktiskt godnattat före midnatt tre dagar i rad - det är vila i min galna värld!
Och vad nu?
Idag har jag blivit SÄMRE igen.
Det var väl ändå onödigt!
/Jenny
...som faktiskt godnattat före midnatt tre dagar i rad - det är vila i min galna värld!
Stadsjäntan
Jag läste ett litet inlägg på bloggen Fräsigt, om glädjen över att ens barn plötsligt visar spår från det man velat vänja dem vid - i det här fallet shopping.
Här frodas ju också en stadsunge. Kommentarer som "Du och jag gillar att gå på stan mamma, men inte pappa gör det" sitter klockrent. Eller när vi kilat ut på stan för ett snabbt ärende, och Frida stannar tvärt genom att bromsa med hälarna på torget och med darrande läpp säger "Men vi ska väl fika på nåt mysigt ställe?!" på väg hem. Eller när vi under veckorna inför jul hade shoppat klappar i stort sett varje kväll efter dagis men sedan en dag skulle åka direkt hem, och den lilla gobiten säger med stor bestörtning "Va?! Men vi ska väl gå på stan?! Och äta på restaurang?!"
Jag säger då det. Det är tur att hon också gllar att klättra i snöhögar, hoppa och klättra runt som en stenget. Och pyssla, läsa böcker och rita. Och vara med och laga mat. Och...
/Jenny
Här frodas ju också en stadsunge. Kommentarer som "Du och jag gillar att gå på stan mamma, men inte pappa gör det" sitter klockrent. Eller när vi kilat ut på stan för ett snabbt ärende, och Frida stannar tvärt genom att bromsa med hälarna på torget och med darrande läpp säger "Men vi ska väl fika på nåt mysigt ställe?!" på väg hem. Eller när vi under veckorna inför jul hade shoppat klappar i stort sett varje kväll efter dagis men sedan en dag skulle åka direkt hem, och den lilla gobiten säger med stor bestörtning "Va?! Men vi ska väl gå på stan?! Och äta på restaurang?!"
Jag säger då det. Det är tur att hon också gllar att klättra i snöhögar, hoppa och klättra runt som en stenget. Och pyssla, läsa böcker och rita. Och vara med och laga mat. Och...
/Jenny
Tusenfallt toatjat
Ikväll har jag ingen energi att skriva nåt vettigt. Har jäktat mig igenom en arbetsdag totalt smackfylld av möten, fler gånger till och med nästan placerade omlott med varandra. Har bitit ihop genom en kväll med en ytterst treårig gnälljänta, inklusive bland annat två låååånga pottsittningar under väldigt... eh... ljudliga protester. Trööött.
Men slutet gott, allting gott! Ungen bajsade till sist. Nu var vi inne på dag fyra, så det var hög tid. Annars kör Frida oftast leverans (visserligen under protest och motvillighet, men ändå) normalt typ varannan dag eller så nu. Hon gråter inte emellan så mycket som förr utan mest under genomförandet så att säga. Så visst går det åt rätt håll! Om än rätt sakta.
Kvällen avslutades med en busig unge som smet från pappanattningen flera gånger, men som sedan till sist mammanattades och gav upp. Hon var dock såååå go ikväll. Klappade på kinderna och sa ömma ord, så där så att hjärtat blir lite för stort för sin plats!
/Jenny
Men slutet gott, allting gott! Ungen bajsade till sist. Nu var vi inne på dag fyra, så det var hög tid. Annars kör Frida oftast leverans (visserligen under protest och motvillighet, men ändå) normalt typ varannan dag eller så nu. Hon gråter inte emellan så mycket som förr utan mest under genomförandet så att säga. Så visst går det åt rätt håll! Om än rätt sakta.
Kvällen avslutades med en busig unge som smet från pappanattningen flera gånger, men som sedan till sist mammanattades och gav upp. Hon var dock såååå go ikväll. Klappade på kinderna och sa ömma ord, så där så att hjärtat blir lite för stort för sin plats!
/Jenny
Funderingar inför framtiden
Idag på vägen hem från dagis var Frida full av funderingar!
- Mamma, jag längtar efter sommaren.
- Varför då Frida, vad längtar du efter?
- Jag tycker det är jobbigt att klä på sig alla kläderna. Då kan jag ta av mig skorna och byxorna och bara ha klänning på mig. Och då kan jag kissa ute, kissa i gräset!
Sååå sant - särskilt det där med att slippa ytterkläder är ju fantastiskt skönt! Men tydligen annat också. Lilla hjärtat. Undrar om nån av pedagogerna längtansfullt drömt högt idag om att slippa det eländiga overallsträsket? När jag informerade om att det dröjer ganska länge innan det blir sommar, muttrade Frida lite missnöjt. Men när jag sa att man får passa på att åka skidor och snowracer tills dess, blev hon glad som en lax igen.
Efter en stund kom nästa fundering utploppandes.
- Mamma, vad blir du när jag blir mamma?
- Om du får barn, så blir jag mormor. Annars om du blir vuxen utan att ha barn, så blir jag väl bara... gammal, liksom.
- Om jag får en bebis, vad blir pappa då?
- Då blir han morfar.
- Jag ska få bebisar, jag ska få MÅNGA bebisar jag. Åtta bebisar. Och åtta barn. En hel BUNT bebisar ska jag få! När jag börjar skolan.
Hahahaha. Familjen Annorlunda, släng er i väggen! Och jag tror visst att blommor och bin-samtalet måste komma tidigt i den här familjen - jag menar, när Frida börjar skolan...?! Hihi. Men det är klart, ska hon hinna med åtta kids (eller eventuellt sexton, det var lite oklart om de åtta barnen var UTÖVER bebisarna eller om hon pratade om samma individer som växt upp lite?) så lär hon ju börja i tid och inte vänta i evigheter som sin mamma...
Min egen högst konkreta fundering inför den allra närmaste framtiden, är väl HUR mycket snö det egentligen kan komma på ett par månader i mellansverige?! Nu har det vräkt ned snö ända sedan lunch och det tycks inte vara på väg att ge upp ännu... Nu är nog nästan lägenhetsboende (check!) och varmgarage (check!) ett måste för att inte skrika rakt ut av skottningströtthet! (Men vi lyxlirare njuter fortfarande. Fatta till exempel att dagisungarnas overaller ALDRIG är leriga den här vintern - en stooor bonus!)
/Jenny
- Mamma, jag längtar efter sommaren.
- Varför då Frida, vad längtar du efter?
- Jag tycker det är jobbigt att klä på sig alla kläderna. Då kan jag ta av mig skorna och byxorna och bara ha klänning på mig. Och då kan jag kissa ute, kissa i gräset!
Sååå sant - särskilt det där med att slippa ytterkläder är ju fantastiskt skönt! Men tydligen annat också. Lilla hjärtat. Undrar om nån av pedagogerna längtansfullt drömt högt idag om att slippa det eländiga overallsträsket? När jag informerade om att det dröjer ganska länge innan det blir sommar, muttrade Frida lite missnöjt. Men när jag sa att man får passa på att åka skidor och snowracer tills dess, blev hon glad som en lax igen.
Efter en stund kom nästa fundering utploppandes.
- Mamma, vad blir du när jag blir mamma?
- Om du får barn, så blir jag mormor. Annars om du blir vuxen utan att ha barn, så blir jag väl bara... gammal, liksom.
- Om jag får en bebis, vad blir pappa då?
- Då blir han morfar.
- Jag ska få bebisar, jag ska få MÅNGA bebisar jag. Åtta bebisar. Och åtta barn. En hel BUNT bebisar ska jag få! När jag börjar skolan.
Hahahaha. Familjen Annorlunda, släng er i väggen! Och jag tror visst att blommor och bin-samtalet måste komma tidigt i den här familjen - jag menar, när Frida börjar skolan...?! Hihi. Men det är klart, ska hon hinna med åtta kids (eller eventuellt sexton, det var lite oklart om de åtta barnen var UTÖVER bebisarna eller om hon pratade om samma individer som växt upp lite?) så lär hon ju börja i tid och inte vänta i evigheter som sin mamma...
Min egen högst konkreta fundering inför den allra närmaste framtiden, är väl HUR mycket snö det egentligen kan komma på ett par månader i mellansverige?! Nu har det vräkt ned snö ända sedan lunch och det tycks inte vara på väg att ge upp ännu... Nu är nog nästan lägenhetsboende (check!) och varmgarage (check!) ett måste för att inte skrika rakt ut av skottningströtthet! (Men vi lyxlirare njuter fortfarande. Fatta till exempel att dagisungarnas overaller ALDRIG är leriga den här vintern - en stooor bonus!)
/Jenny
Äganderätt
Frida har börjat uttrycka väldigt tydligt ägande, sedan nån vecka tillbaka. Hon kan sitta i mitt knä, krama mig och säga med bestämd ton:
- Mmmmm, mamma. Du är baaaaaara min mamma, ingen annans mamma.
Tydligen ärdet där extra viktigt med saker hon gillar mycket. Idag var det nämligen detsamma med snowracern, som hon ju blev skjutsad sista biten till dagis på. På vägen kramade hon om ratten, och sa demonstrativt med klar röst:
- Baaara min snowracer, ingen annans snowracer!
När vi kom fram ropade hon stolt till kompisarna "Kolla, jag åker snowracer idag, kolla!" Givetvis blev de ju nyfikna. Jag parkerade den dock där vagnarna brukar stå och sedan var det inte mer med det.
När jag hämtade Frida, var de ute och lekte. Då hoppade hon genast på racern men berättade med bekymrad min:
- De pillade på den, mamma.Kompisarna har pillat på min snowracer.
- Ja, men det gör väl ingenting, det tål den nog.
- Men! De pillade på RATTEN!
Jahaaaa, herreguuuud, var det på RATTEN de pillade?! Skandal! Hahaha.
/Jenny
- Mmmmm, mamma. Du är baaaaaara min mamma, ingen annans mamma.
Tydligen ärdet där extra viktigt med saker hon gillar mycket. Idag var det nämligen detsamma med snowracern, som hon ju blev skjutsad sista biten till dagis på. På vägen kramade hon om ratten, och sa demonstrativt med klar röst:
- Baaara min snowracer, ingen annans snowracer!
När vi kom fram ropade hon stolt till kompisarna "Kolla, jag åker snowracer idag, kolla!" Givetvis blev de ju nyfikna. Jag parkerade den dock där vagnarna brukar stå och sedan var det inte mer med det.
På premiärturen - från farmorn och farfarn till bussen igår!
När jag hämtade Frida, var de ute och lekte. Då hoppade hon genast på racern men berättade med bekymrad min:
- De pillade på den, mamma.Kompisarna har pillat på min snowracer.
- Ja, men det gör väl ingenting, det tål den nog.
- Men! De pillade på RATTEN!
Jahaaaa, herreguuuud, var det på RATTEN de pillade?! Skandal! Hahaha.
/Jenny
Efterfest?
Idag plockade vi ned ballongerna och serpentinerna från i helgen. Av-kalasningen är gjord. Frida frågade ändå förväntansfullt när hon kom hem:
- Finns det något paket jag får öppna idag?
Lätt att tro det förstås, när man fått fira i dagarna tre! Men nu är vardagen tillbaka. Jaha.
Frida kommenterade mig då att tända lampan i vardagsrummet, för hon ville leka med sitt dockskåp! Den presenten med alla tillhörande attiraljer (tack alla, igen!) verkar absolut ha gått hem, härligt!
/Jenny
- Finns det något paket jag får öppna idag?
Lätt att tro det förstås, när man fått fira i dagarna tre! Men nu är vardagen tillbaka. Jaha.
Frida kommenterade mig då att tända lampan i vardagsrummet, för hon ville leka med sitt dockskåp! Den presenten med alla tillhörande attiraljer (tack alla, igen!) verkar absolut ha gått hem, härligt!
/Jenny
Söndagskalas
Söndagen påbörjades luuuugnt. Frida sov till åtta, smög sedan omkring och kikade på W som sov i vardagsrummet. Pappan dukade upp mysfrulle och vi satt i godan ro. Sedan fick pappan eld i baken och skuttade iväg med Frida till simningen! Den börjar numera kl 11, och en bil med punka gjorde ju att det krävdes lite extra tidsmarginaler för buss och så!
Efter lite badbestyr på sitt håll och småprat på vårt håll, lagade jag lunch. Mätt i magen körde W mot Ingarö igen, medan vi packade fikaarsenalen och bussade oss till farmorn och farfarn. Fina pappan hade varit så klurig och tagit med partajattiraljerna också, och när vi kom fram ordnade han barnkalas-style även hos dem! Både ballonger och serpentiner och racerrutiga tallrikar fanns med. Och semlor!
Dessutom fick ju Frida paket. Igen! Lycka. Det här var ett stooooort, och tuuuungt. Vad kunde det vara?? Frida var nyfiken och hängde med i alla stegen...
En egen snowracer! (Eller bob, som man sa när jag var liten - är det uttrycket norrländskt, eller bara ute?!) Härliga tider. Vi monterade och Frida provsatt. Mycket bra! En sådan räcker länge också, åldermässigt (förutsatt att den inte går sönder, förstås...). Tack!
Vi hade ju vagnen med oss och skulle åka buss hem. Pappan skulle avvika åt andra håller med annan buss, på träning. Men snowracern, den skulle minsann med oss. Den gick INTE att lämna hos farmorn och farfarn, var vi galna?! Nehej, den skulle med - så fick det bli, haha. Minst sagt en omtyckt present...
/Jenny
Efter lite badbestyr på sitt håll och småprat på vårt håll, lagade jag lunch. Mätt i magen körde W mot Ingarö igen, medan vi packade fikaarsenalen och bussade oss till farmorn och farfarn. Fina pappan hade varit så klurig och tagit med partajattiraljerna också, och när vi kom fram ordnade han barnkalas-style även hos dem! Både ballonger och serpentiner och racerrutiga tallrikar fanns med. Och semlor!
Dessutom fick ju Frida paket. Igen! Lycka. Det här var ett stooooort, och tuuuungt. Vad kunde det vara?? Frida var nyfiken och hängde med i alla stegen...
En egen snowracer! (Eller bob, som man sa när jag var liten - är det uttrycket norrländskt, eller bara ute?!) Härliga tider. Vi monterade och Frida provsatt. Mycket bra! En sådan räcker länge också, åldermässigt (förutsatt att den inte går sönder, förstås...). Tack!
Vi hade ju vagnen med oss och skulle åka buss hem. Pappan skulle avvika åt andra håller med annan buss, på träning. Men snowracern, den skulle minsann med oss. Den gick INTE att lämna hos farmorn och farfarn, var vi galna?! Nehej, den skulle med - så fick det bli, haha. Minst sagt en omtyckt present...
/Jenny
Lördagskalas
I lördags hade vi alltså lite födelsedagsgalej här hemma. Ett ganska litet, lagomt och vänfyllt galej för att fira treåringen. Det var så trevligt så!
Vi valde att INTE ha barnkalas. Frida efterfrågade det inte nu och nästa år är det nog oundvikligt, så varför inte vila öron, plånbok och energireserver tills dess? Nu var det tre barn på plats inklusive Frida, det räckte bra. Och då lekte ändå Frida och I ovanligt tyst tillsammans under långa stunder med nya dockskåpet! Yes.
Frida hade ju alltså beställt Rorri Racerbil-tema på tårtan. Vi tog hjälp av Bodins bageri denna gång, och förutom att jag väntat mig mer racerbils-flaggs-rutor så var tårtan fin! Och viktigast: Frida var jättenöjd. Pappan piffade också fint med de kalajgrejor jag köpt: röda, silvriga och svarta serpentiner och ballonger, samt racerbilstallrikar och muggar och annat onödigt piffigt.
Vännen W anlände först, bilandes från Stockholm. Sedan kom S och lilla I (och senare pappa A som jobbade under dagen). M med sonen E och hunden Malte kom också, liksom L med flickvännen S. Till Fridas stora lycka ramlade det ju in fler paket med gästerna, hon öppnade i flygande fläng. Så många härliga gåvor, igen. TACK! En sak som nyttjades direkt, var ett gäng lipsmackers i liten necessär. Läppsmörjmissbrukaren Frida gick runt lite lätt blank i ansiktet och luktade jordgubb hela dagen!
Vi fikade loss på tårtan, vetelängd och en liten "kakbuffé". Allt var egenhändigt köpt - väldigt ohusliga inslag denna gång alltså. Men hey, det finns folk som lever på att sälja fikabröd! Det var gott hur som helst.
Frida vill gärna HA tårta, men att ÄTA den är hon inte så intresserad av. Därför blev jag väldigt paff när hon faktiskt mumade i sig större delen av tårtdekrationen i marsipan!
När kalasandet pågått ett par timmar, insåg vi att barnmagarna nog behövde avsluta med lite käk om inte allas mattider skulle bli helt uppåt väggarna. Diverse korv trollades fram och imundigades under (passande nog!) en Rorri-filmstund på TV:n. Sedan troppade gästerna av, men vi behöll några, haha.
W skulle ju sova kvar och L&S stannade tills på kvällskvisten. Vi köpte en stor laddning sushi från nya Kao och smaskade i oss, både gott och mysigt! Melodifestivalen gjorde oss sällskap, Frida nattades ned, vinglasen fylldes, småpratet fortskred. Jag och W var sist ur soffhörnet. Det gäller givetvis att passa på, när man får chans till tjejsnack med en av de bästa vännerna!
/Jenny
Vi valde att INTE ha barnkalas. Frida efterfrågade det inte nu och nästa år är det nog oundvikligt, så varför inte vila öron, plånbok och energireserver tills dess? Nu var det tre barn på plats inklusive Frida, det räckte bra. Och då lekte ändå Frida och I ovanligt tyst tillsammans under långa stunder med nya dockskåpet! Yes.
Frida hade ju alltså beställt Rorri Racerbil-tema på tårtan. Vi tog hjälp av Bodins bageri denna gång, och förutom att jag väntat mig mer racerbils-flaggs-rutor så var tårtan fin! Och viktigast: Frida var jättenöjd. Pappan piffade också fint med de kalajgrejor jag köpt: röda, silvriga och svarta serpentiner och ballonger, samt racerbilstallrikar och muggar och annat onödigt piffigt.
Loggan som "foto" på tårtan och en liten Rorri-bil i marsipan - tadaaa!
Vännen W anlände först, bilandes från Stockholm. Sedan kom S och lilla I (och senare pappa A som jobbade under dagen). M med sonen E och hunden Malte kom också, liksom L med flickvännen S. Till Fridas stora lycka ramlade det ju in fler paket med gästerna, hon öppnade i flygande fläng. Så många härliga gåvor, igen. TACK! En sak som nyttjades direkt, var ett gäng lipsmackers i liten necessär. Läppsmörjmissbrukaren Frida gick runt lite lätt blank i ansiktet och luktade jordgubb hela dagen!
Utklädningsgrejor börjar bli riktigt kul nu, även om Frida ofta verkar skeptisk i början!
Vi fikade loss på tårtan, vetelängd och en liten "kakbuffé". Allt var egenhändigt köpt - väldigt ohusliga inslag denna gång alltså. Men hey, det finns folk som lever på att sälja fikabröd! Det var gott hur som helst.
Frida vill gärna HA tårta, men att ÄTA den är hon inte så intresserad av. Därför blev jag väldigt paff när hon faktiskt mumade i sig större delen av tårtdekrationen i marsipan!
Här ryker Rorri! (Notera: Folk med migräntendenser bör nog avstå från racerbilstema...)
När kalasandet pågått ett par timmar, insåg vi att barnmagarna nog behövde avsluta med lite käk om inte allas mattider skulle bli helt uppåt väggarna. Diverse korv trollades fram och imundigades under (passande nog!) en Rorri-filmstund på TV:n. Sedan troppade gästerna av, men vi behöll några, haha.
W skulle ju sova kvar och L&S stannade tills på kvällskvisten. Vi köpte en stor laddning sushi från nya Kao och smaskade i oss, både gott och mysigt! Melodifestivalen gjorde oss sällskap, Frida nattades ned, vinglasen fylldes, småpratet fortskred. Jag och W var sist ur soffhörnet. Det gäller givetvis att passa på, när man får chans till tjejsnack med en av de bästa vännerna!
/Jenny
Sportigt
Härom veckan handlade vi käk på en pizzeria vi inte besökt tidigare. Frida fick en klubba och var lite kinkig för att hon inte fick äta upp den direkt, så hon behövde avledas. På väggen hängde en hockeytröja, så jag pekar på den och säger:
- Har du sett Frida, vilken färgglad tröja som hänger där?
- Ja du mamma, där hänger en Brynäströja!
Ursäkta, va?! Snacka om surprise. Den ganska gravt sport-ointresserade mamman kan inte påminna sig att hon berättat nåt om lokala hockeylag, och pappan brukar heller inte gå an om det så särskilt mycket. Denna kunskap känns därför oväntad. Och lite imponerande.
- Hur visste du att det var en Brynäs-tröja? Vem har berättat att det heter så?
- Det har A, på dagis.
Såklart. Härliga fröken A, med hockeyspelande söner och vad jag förstått att ett stort hockeyhjärta och engagemang. Haha, vad nöjd hon ska bli att hon gett avtryck!
/Jenny
- Har du sett Frida, vilken färgglad tröja som hänger där?
- Ja du mamma, där hänger en Brynäströja!
Ursäkta, va?! Snacka om surprise. Den ganska gravt sport-ointresserade mamman kan inte påminna sig att hon berättat nåt om lokala hockeylag, och pappan brukar heller inte gå an om det så särskilt mycket. Denna kunskap känns därför oväntad. Och lite imponerande.
- Hur visste du att det var en Brynäs-tröja? Vem har berättat att det heter så?
- Det har A, på dagis.
Såklart. Härliga fröken A, med hockeyspelande söner och vad jag förstått att ett stort hockeyhjärta och engagemang. Haha, vad nöjd hon ska bli att hon gett avtryck!
/Jenny
Förmiddagsbestyr
Morgonkvisten har ägnats åt att (resultatlöst) skynda på långsamt, morgontrött, myrlångsamt frukostätande barn, för att komma iväg till däckfirman. Åka med litet skumt reservdäck på, ut i Industriområdet Ingenstans. Hitta snälla grabbar som fixade däcket medan vi väntade (ett bra tag, men ändå) - och därmed slippa trixa sig med väskor och Frida på snowracer till nån buss och vidare mot dagis... Skönt och smidigt!
Eller inte. Just ja. Jag hade ju lovat Frida att åka få på sin nya snowracer till dagis. Gråt och tandagnisslan, "Jag VILL inte ÅKA biiiilen till daaagiiiis, buhu buhu..." Lösning: Jag parkerade en bit ifrån dagis och dog racern dit. Alla glada, alla nöjda. Och sena(re).
Till slut blev alltså däcket fixat, Frida lämnad på dagis, bilen parkerad låååångt från jobbet (en klassiker om man kommer efter kl 9) och jag på plats på jobbet. Nu har jag jobbat typ en heeeel timme och nu är det lunch! Fin tajming där.
/Jenny - effektiv är bara förnamnet, haha
Stort hjärta
Frida är ofta så gullig med rara kommentarer och snälla ord. Det är så härligt - både när hon riktar sig mot oss och andra! (Jag antar att vi kan glädjas en smula åt att vi tydligen säger de där sakerna ganska hyfsat ofta till henne, eftersom hon mestadels är som ett eko...)
I helgen hade vi övernattningsbesök av W. På lördagskvällen när hn gick förbi Frida som satt vid dockskåpet, vände sig Frida mot henne och sa:
- Jag tycker det är mysigt att du är här hos oss, W. Då kan du sova här. När du har somnat, ska jag gosa dig. Det kan jag göra! Då ska jag gosa dig i din säng.
DET kallar jag konsten att få gästerna att känna sig välkomna!
/Jenny
I helgen hade vi övernattningsbesök av W. På lördagskvällen när hn gick förbi Frida som satt vid dockskåpet, vände sig Frida mot henne och sa:
- Jag tycker det är mysigt att du är här hos oss, W. Då kan du sova här. När du har somnat, ska jag gosa dig. Det kan jag göra! Då ska jag gosa dig i din säng.
DET kallar jag konsten att få gästerna att känna sig välkomna!
/Jenny
Komaläge
Det här har varit en rajtantajtan-trevlig helg, men nu är den till ända. Den rymde inte riktigt nån bloggtid! Städning och kalas och gäster och övernattningsvän och fikabesök och paketöppning och jag vet inte allt - TJOFF så är det sena natten och jag måste sova!
Vi har firat den underbara treårings-tjejen i dagarna tre.
Bilder kommer, babbel kommer. Trust me.
Förresten: Stort TACK ALLA för alla fantastiskt fina saker Frida fått! Vissa är redan storfavoriter, resten hinner hon upptäcka mer när födelsedagsyran lagt sig. Topptack!
/Jenny
Vi har firat den underbara treårings-tjejen i dagarna tre.
Bilder kommer, babbel kommer. Trust me.
Förresten: Stort TACK ALLA för alla fantastiskt fina saker Frida fått! Vissa är redan storfavoriter, resten hinner hon upptäcka mer när födelsedagsyran lagt sig. Topptack!
/Jenny
Treårsdagen i bilder
Nu har jag rasslat igenom dagens foton. Eftersom jag är så trött nu (får vara glad att jag inte sovandes dråsat till golvet, faktiskt!), kommer här helt enkelt en radda bilder med extremt tokfokus på födelsedagsbarnet!
Imorgon blir det lite kalajs! Och en övernattningsgäst. Kram alla!
/Jenny
God morgon-uppvaktning på säng i morse, med obligatorisk flagga och ros.
Ett gäng lämpliga morgonpaket öppnades. Tjohoo! Lycka.
Simpuffar minsann - hurra!
KLackskor - VILKEN dröm. De åkte på direkt - och efter att hon klapprat ut till köket
(förlåååt och godmorgon, grannarna!) åkte de av. Aj. Strumpor behövdes!
Paket kom på posten och Frida högg tag i nya Alfonsboken direkt!
Paketöppning pågår, stör ej! Nu är det ÄNTLIGEN dags för det stooora paketet...
...och så en massa tillbehör. Många. Plenty...
...en hel hög!
Stolt och glad 3:a vid SITT dockskåp. "Ta fram dockorna nu, mamma!"
Så här såg allt ut i begynnelsen. Minns det, för snart lär det bli andra takter.
Även fast Frida borde sova, villle hon ju hinna snabbleka först!
Så. Natti natti små dockor!
Så - nu återstår att hålla tummarna för att husets finlir håller för en treåring. Förvisso en försiktig treåring, men ändå. Uppmaningarna haglade, när jag plockade fram allt och förklarade. Men en viss åverkan är nog ändå smällar man får ta...
Imorgon blir det lite kalajs! Och en övernattningsgäst. Kram alla!
/Jenny
Mission impossible
Jag har egentligen rätt hårda regler om var och hur saker ska placeras i kylskåpet, men just nu råder anarki och lössläppthet. Eller slöhet, om ni så vill. Imorgon ska en stor 3-årstårta få plats här. En helt tom hylla behövs nog.
Jajjamen. Då ska jag bara... packa ihop lite.
/Jenny
Jajjamen. Då ska jag bara... packa ihop lite.
/Jenny
Generös natur
Frida vaknade och sträckte på sig som en liten katt i mörkret. Jag viskade grattis och sjöng en liten hes sång. Pappan kom in och kramade den lilla nymornade, och sa:
- Grattis på födelsedagen, idag är det DIN dag Frida!
När han gick ut för att hämta frukostbrickan och paketen, vände sig Frida till mig och sträckte fram en hand, som för att trösta.
- Mamma, nästa gång, en annan gång, då är det DIN dag.
Söta omtänksamma lilla unge! Du har så stort hjärta.
/Jenny
- Grattis på födelsedagen, idag är det DIN dag Frida!
När han gick ut för att hämta frukostbrickan och paketen, vände sig Frida till mig och sträckte fram en hand, som för att trösta.
- Mamma, nästa gång, en annan gång, då är det DIN dag.
Söta omtänksamma lilla unge! Du har så stort hjärta.
/Jenny
Blackout
Barn som fyller år, brukar vara med på bild i tidningen. Det kom jag på först IDAG, när jag för en gångs skull hade tid att läsa morgontidningen på morgonen och såg alla andra söta ungar som också fyller år idag.
Så kan det gå!
(Undrar vad mer jag glömt?!)
/Mamma minneslös
Så kan det gå!
(Undrar vad mer jag glömt?!)
/Mamma minneslös
God morgon?
Hipp hipp hurra för Frida som fyller tre år idag!
Vid det här laget för tre år sedan, hade vi hunnit komma upp på BB och jag satt som bäst och smarrade lunch med en liten ostkroksbebis sovandes i en plastvagn intill. Jag minns att jag fick förvånade kommentarer från "medsystrar" över att jag klarade att sitta på en vanlig trästol så snart efter förlossningen - och jag minns också att jag minsann satt på en kudde när det var middagstid, för vid det laget var det inte lika bekvämt med hårt underlag längre... (Stolar utan mjuk dyna borde vara förbjudet på BB!)
Idag firade vi med morgonflexlediga föräldrar. Avslappnat och tid för mys.
Vi firade med paketöppning! Mycket populärt. (Bilder kommer senare!)
Frida slog till med en morgonbajsning. HURRA!
Sist men inte minst, festade vi till det med punktering på bilen. JÄTTEROLIGT.
Dagens vardagsträning:
Att springa till buss 10 (som vi missade med 300 meter) och buss 15 (X antal kvarter bort), med yllejacka, datorväska, dagisryggsäck, handväska och 15 kg treåring i famnen.
Dagens mentala träning:
- Att backa tillbaka in i garaget och parkera med platt däck, och nästa skrapa upp bilen på vägen.
- Att inte få stresspanik över de två tjejer som satt och väntade på handledning, medan jag stod på en buss och svettades floder.
- Att inte jaga upp sig över att det tar eeeeeeeeevigheter att gå från mitt jobb till förskolan, om man är typ 97 cm lång - och barnens lunchtid samtidigt närmar sig med stormsteg.
Som tur är, tycker en treåring att sådana här äventyr är spännande och roliga. Frida var rejält nöjd över att ha fått hälsa på på mitt jobb på sin födelsedag! Haha. Bara att gilla läget.
/Jenny - nu färdiglunchad och redo för att göra lite nytta!
Vid det här laget för tre år sedan, hade vi hunnit komma upp på BB och jag satt som bäst och smarrade lunch med en liten ostkroksbebis sovandes i en plastvagn intill. Jag minns att jag fick förvånade kommentarer från "medsystrar" över att jag klarade att sitta på en vanlig trästol så snart efter förlossningen - och jag minns också att jag minsann satt på en kudde när det var middagstid, för vid det laget var det inte lika bekvämt med hårt underlag längre... (Stolar utan mjuk dyna borde vara förbjudet på BB!)
Idag firade vi med morgonflexlediga föräldrar. Avslappnat och tid för mys.
Vi firade med paketöppning! Mycket populärt. (Bilder kommer senare!)
Frida slog till med en morgonbajsning. HURRA!
Sist men inte minst, festade vi till det med punktering på bilen. JÄTTEROLIGT.
Dagens vardagsträning:
Att springa till buss 10 (som vi missade med 300 meter) och buss 15 (X antal kvarter bort), med yllejacka, datorväska, dagisryggsäck, handväska och 15 kg treåring i famnen.
Dagens mentala träning:
- Att backa tillbaka in i garaget och parkera med platt däck, och nästa skrapa upp bilen på vägen.
- Att inte få stresspanik över de två tjejer som satt och väntade på handledning, medan jag stod på en buss och svettades floder.
- Att inte jaga upp sig över att det tar eeeeeeeeevigheter att gå från mitt jobb till förskolan, om man är typ 97 cm lång - och barnens lunchtid samtidigt närmar sig med stormsteg.
Som tur är, tycker en treåring att sådana här äventyr är spännande och roliga. Frida var rejält nöjd över att ha fått hälsa på på mitt jobb på sin födelsedag! Haha. Bara att gilla läget.
/Jenny - nu färdiglunchad och redo för att göra lite nytta!
För tre år sedan
För ganska på pricken tre år sedan när jag skriver detta, sladdade vi in på förlossningsavdelningens parkering. Jag kastade mig ur bilen för att flåsa mig genom en ny värk. Spänningen var olidlig - nu var bäbisen på väg! Redan. Äntligen. Herreguuud!
Sedan dess har det gått TRE år. Obegripligt. Var det inte alldeles nyss, det där? Samtidigt känns det ju som om Frida alltid funnits i våra hjärtan. Hon flyttade in där och sedan var ingenting någonsin mer sig riktigt likt.
Fast faktiskt, efter tre år, kan jag ibland numera känna att livet är lite mer "som vanligt" än i början. Ett helt nytt sorts "som vanligt", men ändå. Jag har börjat släppa på min separationsångest. Frida kan dessutom så mycket själv och har blivit så duktig, det krävs inte lika mycket småbarnsplanering. Inga dag-sovpass, ingen napp, inga blöjor (utom på natten), ingen egen mat. Hon kan liksom hänga med mer på lika villkor. Det är en cool fas!
När jag nu skrivit klart, är klockan lika mycket som när jag för tre år sedan svor över att jag måste ligga på rygg medan de undersökte mig på förlossningen. Tre år sedan jag började med allt det där profylaxandandet som sen skulle göra mig hes med öm hals i minst ett par veckor. Tre år sedan jag kräktes i undersökningsrummets papperskorg under en värk. Tre år sedan de konstaterade att jag var öppen 4 centimeter.
Jag skulle få stanna kvar. Vi skulle få barn inatt! Drygt åtta timmars jobb senare kom hon, klockan 08.03. För tre år sedan. Såååå välkommen!
Älskade barn. Jag är så lycklig över att du finns! Du lyfter mitt liv och gör varje dag bättre. Du gör mig galen också, men allra, allra mest så lycklig att hjärtat sprängs lite lätt av glädje varje gång jag ser dig!
/Jenny
Frida, 10 veckor ung.
Sedan dess har det gått TRE år. Obegripligt. Var det inte alldeles nyss, det där? Samtidigt känns det ju som om Frida alltid funnits i våra hjärtan. Hon flyttade in där och sedan var ingenting någonsin mer sig riktigt likt.
Fast faktiskt, efter tre år, kan jag ibland numera känna att livet är lite mer "som vanligt" än i början. Ett helt nytt sorts "som vanligt", men ändå. Jag har börjat släppa på min separationsångest. Frida kan dessutom så mycket själv och har blivit så duktig, det krävs inte lika mycket småbarnsplanering. Inga dag-sovpass, ingen napp, inga blöjor (utom på natten), ingen egen mat. Hon kan liksom hänga med mer på lika villkor. Det är en cool fas!
Frida i november 2009, 2 år och 9 månader
När jag nu skrivit klart, är klockan lika mycket som när jag för tre år sedan svor över att jag måste ligga på rygg medan de undersökte mig på förlossningen. Tre år sedan jag började med allt det där profylaxandandet som sen skulle göra mig hes med öm hals i minst ett par veckor. Tre år sedan jag kräktes i undersökningsrummets papperskorg under en värk. Tre år sedan de konstaterade att jag var öppen 4 centimeter.
Jag skulle få stanna kvar. Vi skulle få barn inatt! Drygt åtta timmars jobb senare kom hon, klockan 08.03. För tre år sedan. Såååå välkommen!
Älskade barn. Jag är så lycklig över att du finns! Du lyfter mitt liv och gör varje dag bättre. Du gör mig galen också, men allra, allra mest så lycklig att hjärtat sprängs lite lätt av glädje varje gång jag ser dig!
/Jenny
Att-göra-listan
Det är en snärjig vecka det här. Fylld av i-lands-stress, haha!
- Beställa snajdig racerbilstårta
- Handla kalasattiraljer
- Besikta bilen
- Treårskoll på BVC
- Tvätta, tvätta och tvätta för att komma till TOM korg
- Komplettera Frida-presenter (på uppdrag)
- Hinna med ett lunchmöte på stan
- Plocka undan i kaoset
- Städa hjälpligt
- Fira underbar 3-åring i dagarna tre!
- Få trevligt besök lördag och söndag, inkl. en övernattare!
... och sjuttiofjorton andra saker. Plus jobb jobb jobb. Släpandes på en förkylning. Puuuuh. Och handla mat, laga käk, hämta och lämna och allt det där andra joxet som det inte är värt att lägga på nån lista, för det är ju evighetsuppdrag.
Det skulle heller inte göra det minsta om jag någon gång (kanske inte just den här veckan, dårå) orkade rensa bokhyllan, gå igenom och rensa garderoben (för att kanske få IN det jag faktiskt använder?!), röja i skåp och lådor och sorgliga skräphörn, få ordning på en massa förvaring, städa skafferiet och kylen, frosta av frysen, sätta in viktiga papper i pärmar, styra upp hallen, rensa och kasta här och där... Ni förstår. Bara helt enkelt göra underverk och plötsligt få ett harmoniskt hem, välmatchat och luftigt! ---jojo, trooooooligt---
Saaben gled i alla fall igenom besiktningen idag, lika strömlinjesmidigt som en inoljad säl. Tack för det! Nu ska jag se om jag orkar plicketiplocka undan en del tvätt, väskor, vantar, leksaker, papper till förbannelse och annat löst elände som ligger överallt i vårt hem...
Godnatt kära ni, lev i harmoni!
/Jenny
- Beställa snajdig racerbilstårta
- Handla kalasattiraljer
- Besikta bilen
- Treårskoll på BVC
- Tvätta, tvätta och tvätta för att komma till TOM korg
- Komplettera Frida-presenter (på uppdrag)
- Hinna med ett lunchmöte på stan
- Plocka undan i kaoset
- Städa hjälpligt
- Fira underbar 3-åring i dagarna tre!
- Få trevligt besök lördag och söndag, inkl. en övernattare!
... och sjuttiofjorton andra saker. Plus jobb jobb jobb. Släpandes på en förkylning. Puuuuh. Och handla mat, laga käk, hämta och lämna och allt det där andra joxet som det inte är värt att lägga på nån lista, för det är ju evighetsuppdrag.
Det skulle heller inte göra det minsta om jag någon gång (kanske inte just den här veckan, dårå) orkade rensa bokhyllan, gå igenom och rensa garderoben (för att kanske få IN det jag faktiskt använder?!), röja i skåp och lådor och sorgliga skräphörn, få ordning på en massa förvaring, städa skafferiet och kylen, frosta av frysen, sätta in viktiga papper i pärmar, styra upp hallen, rensa och kasta här och där... Ni förstår. Bara helt enkelt göra underverk och plötsligt få ett harmoniskt hem, välmatchat och luftigt! ---jojo, trooooooligt---
Saaben gled i alla fall igenom besiktningen idag, lika strömlinjesmidigt som en inoljad säl. Tack för det! Nu ska jag se om jag orkar plicketiplocka undan en del tvätt, väskor, vantar, leksaker, papper till förbannelse och annat löst elände som ligger överallt i vårt hem...
Godnatt kära ni, lev i harmoni!
/Jenny
Självinsikt?
Jag berättade för pappan om att Frida och jag varit lite oense vid hemgång från förskolan idag. Igen. Att jag fått gå och hämta henne och bära iväg en ledsen och arg tjej som inte ville lyssna på mig. som smet vid första tillfälle och fick bäras lika arg tillbaka till klädhögen igen.
- Men Frida, varför gjorde du så mot mamma?
- Men jag HADE inget annat tålamod att välja på!
Sööööta sööööta filuriga unge. Det har över huvud taget varit väldigt mycket tårar och påföljande tröstkramsbehov ikväll. Förutom att vara TRE ÅR med hela sin kropp och själ, var Frida också väldigt påtagligt trött idag. Det tar visst på krafterna även för småttisar att snicksnacka vaket långa stunder mitt i nätterna!
/Jenny
- Men Frida, varför gjorde du så mot mamma?
- Men jag HADE inget annat tålamod att välja på!
Sööööta sööööta filuriga unge. Det har över huvud taget varit väldigt mycket tårar och påföljande tröstkramsbehov ikväll. Förutom att vara TRE ÅR med hela sin kropp och själ, var Frida också väldigt påtagligt trött idag. Det tar visst på krafterna även för småttisar att snicksnacka vaket långa stunder mitt i nätterna!
/Jenny
3-årskollad och klar
Frida var alltså på 3-årskontroll på BVC idag. Det gick hur finfint som helst! Hon fick beröm och jag var stolt. (Så räkna med skryyyt i detta inlägg!)
Frida spexade runt och var glad som en fröjd på kollen. Klädde av sig och vägdes och mättes som om hon aldrig gjort annat. Pratade i stort sett oavbrutet såklart.
Vikt: 15,1 kg
Längd: 96,7 cm
Utvecklingen sedan förra året har gått stadigt enligt kurvorna, hon ligger nästan mitt på normalkurvan och är proportionerlig. (Fast jag undrar över längden... Jag mätte mig också (på Fridas order) och var 1,5 cm kortare än jag brukar, så kanske är den där mätstickan inte helt korrekt? Eller så jag krympt på gamla dar? Det gör man ju har jag hört, haha!)
BVC-sköterskan konstaterade att hon direkt hörde att Frida pratar utmärkt bra, men gjorde ändå "treårs-språktestet". Hon lade fram sex foton och frågade saker kring dem, barnet ska svara eller peka på rätt grej och så. Typ "Finns det något här som man kan ha på sig?" ska generera svaret "Mössan" osv. Frida svarade snällt på allt. Rätt och tydligt också. Inte överaskande men ändå skönt!
Efteråt gick Frida fram och sa "Jag tycker om alla färgerna och så kan jag dem, men mest gillar jag rosa". Hahaha! Jag hade sagt innan att sköterskan kanske skulle fråga om vilka färger hon kan, eller om hon kan någon bokstav eller så. Tydligen kände Frida att detta saknats i utfrågningsstunden! Kaxmaja.
Sköterskan sa leende att "Egentligen tillhör det 4-årskollen, men kan du berätta vilka färger där är på den här?" Hon vände och vred på en leksak, Frida rabblade färger. Sista frågan rörde färgen på ett A. När Frida först svarade "Ett AAAAaaa!" istället för färgen, blev BVC-madamen faktiskt snopen tror jag! Sedan ställde hon upp tre leksaker i rad och frågade om Frida kunde räkna dem - vilket hon gjorde klockrent. Tydligen hade Frida vid det laget klarat av ett helt gäng moment från 4-årskontrollen, och jag kan inte hjälpa att det känns lite kul även om det ju inte är viktigt alls egentligen.
(På 4-årskollen ska de förresten även göra synkontroll, det blir skönt att börja ha lite koll på det då. Frida har ju tyvärr en hel klase glasögonormar i släkterna, så jag räknar kallt med att hon får brillor så småningom.)
Vi snackade toabestyr såklart. Jag fick också svara på lite frågor kring Fridas mat, sömn, hälsa och annat. Frida kastade sig över några böcker, tjöt glatt "Sagan om Bockarna Bruse, den vill JAG läsa!" Än en gång förvånade hon sköterskan med överkurs, tydligen, genom att känna igen sagan. Rutan med "Brukar ni läsa bilderböcker med enkel handling för barnet?" markerades...
Frida spexade runt och var glad som en fröjd på kollen. Klädde av sig och vägdes och mättes som om hon aldrig gjort annat. Pratade i stort sett oavbrutet såklart.
Vikt: 15,1 kg
Längd: 96,7 cm
Utvecklingen sedan förra året har gått stadigt enligt kurvorna, hon ligger nästan mitt på normalkurvan och är proportionerlig. (Fast jag undrar över längden... Jag mätte mig också (på Fridas order) och var 1,5 cm kortare än jag brukar, så kanske är den där mätstickan inte helt korrekt? Eller så jag krympt på gamla dar? Det gör man ju har jag hört, haha!)
BVC-sköterskan konstaterade att hon direkt hörde att Frida pratar utmärkt bra, men gjorde ändå "treårs-språktestet". Hon lade fram sex foton och frågade saker kring dem, barnet ska svara eller peka på rätt grej och så. Typ "Finns det något här som man kan ha på sig?" ska generera svaret "Mössan" osv. Frida svarade snällt på allt. Rätt och tydligt också. Inte överaskande men ändå skönt!
- Vad kan man göra med den här? - Skriva!
"Kan du ge mig bilden med mössan och bilen?"
Efteråt gick Frida fram och sa "Jag tycker om alla färgerna och så kan jag dem, men mest gillar jag rosa". Hahaha! Jag hade sagt innan att sköterskan kanske skulle fråga om vilka färger hon kan, eller om hon kan någon bokstav eller så. Tydligen kände Frida att detta saknats i utfrågningsstunden! Kaxmaja.
Sköterskan sa leende att "Egentligen tillhör det 4-årskollen, men kan du berätta vilka färger där är på den här?" Hon vände och vred på en leksak, Frida rabblade färger. Sista frågan rörde färgen på ett A. När Frida först svarade "Ett AAAAaaa!" istället för färgen, blev BVC-madamen faktiskt snopen tror jag! Sedan ställde hon upp tre leksaker i rad och frågade om Frida kunde räkna dem - vilket hon gjorde klockrent. Tydligen hade Frida vid det laget klarat av ett helt gäng moment från 4-årskontrollen, och jag kan inte hjälpa att det känns lite kul även om det ju inte är viktigt alls egentligen.
(På 4-årskollen ska de förresten även göra synkontroll, det blir skönt att börja ha lite koll på det då. Frida har ju tyvärr en hel klase glasögonormar i släkterna, så jag räknar kallt med att hon får brillor så småningom.)
Vi snackade toabestyr såklart. Jag fick också svara på lite frågor kring Fridas mat, sömn, hälsa och annat. Frida kastade sig över några böcker, tjöt glatt "Sagan om Bockarna Bruse, den vill JAG läsa!" Än en gång förvånade hon sköterskan med överkurs, tydligen, genom att känna igen sagan. Rutan med "Brukar ni läsa bilderböcker med enkel handling för barnet?" markerades...
Sötnosing. Klok som en uggla. Eller som en 4-åring, haha!
/Jenny
Könsrolls-känning
Idag var Frida och jag in på Polarn.o.Pyret en sväng. Jag förtjuste mig i deras nya grafitgrå skaljacka och byxor med färgglada randrutor på - VILL HA! Jag frågade Frida om inte de skulle vara fina till henne i vår?
- Men... Jag tycker den här är fin, jag skulle vilja ha den här flickjackan.
(Frida hugger tag i en cerise/vinröd jacka bredvid)
- Varför säger du att det är en flickjacka?
- För att den är fin, vill jag ha den.
- Ja, men varför är det just en FLICKjacka?
- För att den är rosa, och fin.
- Men den här rutiga då, är det ingen jacka för flickor?
(Frida börjar gå mot PoP:s leksakhörna och svarar mig lite nonschigt över axeln)
- Joooo... Men jag har ju inte önskat mig den.
Jojo. Snacka om att de redan har koll på de rådande normerna för tjejsaker och killsaker! Inte ens tre år fyllda, så vet de. Herregud.
Jag gläds åt att min lilla stumpa önskat sig Rorri racerbilstema på sitt födelsedagskalas (har beställt tårta och shoppat loss på lämpliga attiraljer idag!). Jag tycker det är kul att hon önskar sig småbilar OCH smådockor. Men visst serverar vi väldigt mycket traditionstypiskt här hemma. Väldigt mycket.
Jag gör inte det här till någon stor fråga, ingen politikernivå, trampar inte upp nån stridbarhet. Eller kanske lite strid... Jag orkar inte tänka ut hela vidden av vad det nu kan betyda att alla småtjejer redan vet att rosa är "deras" färg, men visst känns det viktigt att det är lika okej att gilla alla andra färger också. Det känns viktigt att det är lika accepterat att gå inom ramarna som utanför - eller allra helst att tillvaron vore ramlös och öppen och möjlig.
Hm. Jag borde ta och läsa den här boken jag köpte för ett tag sedan. En liten putt åt rätt håll är nog inte fel! En påminnelse. En ögonöppnare.
/Jenny
- Men... Jag tycker den här är fin, jag skulle vilja ha den här flickjackan.
(Frida hugger tag i en cerise/vinröd jacka bredvid)
- Varför säger du att det är en flickjacka?
- För att den är fin, vill jag ha den.
- Ja, men varför är det just en FLICKjacka?
- För att den är rosa, och fin.
- Men den här rutiga då, är det ingen jacka för flickor?
(Frida börjar gå mot PoP:s leksakhörna och svarar mig lite nonschigt över axeln)
- Joooo... Men jag har ju inte önskat mig den.
Jojo. Snacka om att de redan har koll på de rådande normerna för tjejsaker och killsaker! Inte ens tre år fyllda, så vet de. Herregud.
Jag gläds åt att min lilla stumpa önskat sig Rorri racerbilstema på sitt födelsedagskalas (har beställt tårta och shoppat loss på lämpliga attiraljer idag!). Jag tycker det är kul att hon önskar sig småbilar OCH smådockor. Men visst serverar vi väldigt mycket traditionstypiskt här hemma. Väldigt mycket.
Jag gör inte det här till någon stor fråga, ingen politikernivå, trampar inte upp nån stridbarhet. Eller kanske lite strid... Jag orkar inte tänka ut hela vidden av vad det nu kan betyda att alla småtjejer redan vet att rosa är "deras" färg, men visst känns det viktigt att det är lika okej att gilla alla andra färger också. Det känns viktigt att det är lika accepterat att gå inom ramarna som utanför - eller allra helst att tillvaron vore ramlös och öppen och möjlig.
Hm. Jag borde ta och läsa den här boken jag köpte för ett tag sedan. En liten putt åt rätt håll är nog inte fel! En påminnelse. En ögonöppnare.
/Jenny
Hostningar i natten
Sitter här och knappar lite innan jag ska ramla i säng. Råkade fastna vid TV:n och nån lättviktig liten söt film på TV3, så hela kvällen försvann på nåt vis. Men vi har i alla fall vikt tvätt, kört en ny maskin och plockat lite i köket. Heja oss! Imorgon måste jag ta tag i fler stökhörn, känns det som. Om jag orkar... Jag är sårigt öm i halsen och snuvig - men står på benen och har ingen feber. Bara att tuta och köra alltså!
Just ja, efter ikväll är projektet "slå in 3-årspresenter" avklarat redan! Blev en pigg och karamellglad hög av det hela. En ganska STOR hög, bara från oss - vi som tänkte ligga lågt! Men ett dockskåp (shhhh, inte skvallra för Frida förrän efter fredag kväll då det överlämnas!) kräver tillbehör om det ska bli kul. Så är det bara. Vill-ha-grejorna som fortfarande saknas, får vi komplettera med senare! (Om nån inte köpt present ännu, kan jag meddela vad som står på ”väntelistan”!)
Frida och jag har rykt ihop flera gånger idag. Hon har dille på att trixa och krångla och göra tvärtom, för att liksom se hur långt hon kan driva mig. När jag sedan blir ARG (vilket hon ju så väl vet att jag blir till slut!) så blir hon ledsen. Vi har pratat flera gånger idag om hur ledsen och arg man blir när någon gör tvärt emot vad man säger - men jag håller inte andan precis över effekterna från de diskussionerna, haha! Hon är tre liksom. So very much tre....
/Jenny
Just ja, efter ikväll är projektet "slå in 3-årspresenter" avklarat redan! Blev en pigg och karamellglad hög av det hela. En ganska STOR hög, bara från oss - vi som tänkte ligga lågt! Men ett dockskåp (shhhh, inte skvallra för Frida förrän efter fredag kväll då det överlämnas!) kräver tillbehör om det ska bli kul. Så är det bara. Vill-ha-grejorna som fortfarande saknas, får vi komplettera med senare! (Om nån inte köpt present ännu, kan jag meddela vad som står på ”väntelistan”!)
Frida och jag har rykt ihop flera gånger idag. Hon har dille på att trixa och krångla och göra tvärtom, för att liksom se hur långt hon kan driva mig. När jag sedan blir ARG (vilket hon ju så väl vet att jag blir till slut!) så blir hon ledsen. Vi har pratat flera gånger idag om hur ledsen och arg man blir när någon gör tvärt emot vad man säger - men jag håller inte andan precis över effekterna från de diskussionerna, haha! Hon är tre liksom. So very much tre....
/Jenny
Spridda skurar
Det här har varit en ganska splittrad söndag. Inte alls så lååångsam som jag och min snuva och huvudvärk hade önskat. Men bra!
Vi har lyckats klämma in lite slapparliv, några lösryckta plocka-undan-infall, ett par tvättmaskinskörningar, en 3-årspresentsköpar-runda (med Frida avlämnad hos farmorn och farfarn, tack snälla ni!), en sväng till simningen (som blev oväntat kort eftersom jag missat att tiden var ändrad, suck...), en biltvätt, ett pizzaköp och en skara småfixargrejor här hemma. Och träning för pappan och nattning av ovilligt barn för mamman. Puh!
Frida har matvägrat ovanligt mycket i helgen, vilket är skumt. I går åt hon ingen middag alls, möjligen ett par minituggor. Fick i henne liiiite kvällsmat, frukostintaget idag var ganska skralt och hos farfarn och farmorn hade hon nekat allt de erbjöd till lunch. Underligt! Men hon påstår att hon inte har ont i magen eller halsen. Jag fick dock i henne en banan i bilen, en halv barnpizza till lunch och lite varmkorv till middag - till sist provar man de säkra korten... Hoppas att det bara är nån fix idé och ingen dum bacill som spökar!
Jag själv känner mig rasslig, men som vanligt inte sjuk nog att bädda ned mig - hade dock gärna legat platt mest hela dagen idag om det alternativet funnits! Har haft sprängande huvudvärk av och till i snart två veckor, det känns som om det räcker nu. Men tydligen får man inte bestämma det själv! Typiskt.
Imorgon kör vardagsveckan igång, då är det inte tid för extra mycket rygglägge precis! Förutom en fullmatad jobbkalender ska 3-årstårtan beställas på bageri, Fridas 3-årskontroll genomföras på BVC, bilen besiktas och lägenheten städas åtminstone litegrand, innan det är bara att fira födelsedagsbarnet som gäller från fredag och större delen av helgen!
Nu godnatt. Gäääsp.
/Jenny
Vi har lyckats klämma in lite slapparliv, några lösryckta plocka-undan-infall, ett par tvättmaskinskörningar, en 3-årspresentsköpar-runda (med Frida avlämnad hos farmorn och farfarn, tack snälla ni!), en sväng till simningen (som blev oväntat kort eftersom jag missat att tiden var ändrad, suck...), en biltvätt, ett pizzaköp och en skara småfixargrejor här hemma. Och träning för pappan och nattning av ovilligt barn för mamman. Puh!
Frida har matvägrat ovanligt mycket i helgen, vilket är skumt. I går åt hon ingen middag alls, möjligen ett par minituggor. Fick i henne liiiite kvällsmat, frukostintaget idag var ganska skralt och hos farfarn och farmorn hade hon nekat allt de erbjöd till lunch. Underligt! Men hon påstår att hon inte har ont i magen eller halsen. Jag fick dock i henne en banan i bilen, en halv barnpizza till lunch och lite varmkorv till middag - till sist provar man de säkra korten... Hoppas att det bara är nån fix idé och ingen dum bacill som spökar!
Jag själv känner mig rasslig, men som vanligt inte sjuk nog att bädda ned mig - hade dock gärna legat platt mest hela dagen idag om det alternativet funnits! Har haft sprängande huvudvärk av och till i snart två veckor, det känns som om det räcker nu. Men tydligen får man inte bestämma det själv! Typiskt.
Imorgon kör vardagsveckan igång, då är det inte tid för extra mycket rygglägge precis! Förutom en fullmatad jobbkalender ska 3-årstårtan beställas på bageri, Fridas 3-årskontroll genomföras på BVC, bilen besiktas och lägenheten städas åtminstone litegrand, innan det är bara att fira födelsedagsbarnet som gäller från fredag och större delen av helgen!
Nu godnatt. Gäääsp.
/Jenny
