Packade sillar

Just i samma ögonblick som jag publicerade förra inlägget, vaknade Frida och grät. Pappan ropade in mig i sovrummet, eftersom hon irrade omkring och var alldeles bedrövad över att jag inte var där! Mycket ovanligt.

Den där stora tjejen som ska platsa i den långa overallen, kändes plötsligt mysigt liten och i behov av föräldrar. Hon somnade om med sin lilla mjuka arm runt min hals och sin hand i min - kanske något vi båda behövde inatt. Hon ligger nu och snusar bredvid pappan, i vår säng. När jag glider ned bredvid henne, kommer hon att snusa in sig alldeles, alldeles nära mig. Sen sover vi intrasslade hela natten!

Det må vara trångt, när vi sover i storsängen alla tre. Men det är ofantligt mysigt!

/Jenny

Märkvärdigt

Nu har jag tagit tag i en riktig surdeg - jag har just namnmärkt (vad som åtminstone kändes som) en halv garderob barnkläder! En hel massa av det vi köpt till Frida i sommar var omärkt - shoppingen från Ullared, nya vinterkläderna, begagnat-fynden, Me&i-inköpen från senaste homepartyt och lite annat.

Men nu finns det präktiga lappar på allt. Plaggen ligger i tvätten för att bli av med sin överskottsfärg innan de ska bäras av barnaben och armar. Jag tror bestämt att det blir en hel full maskin i rosa-rött-lila den här gången, haha!

Och hörrni. Det hänger bland annat ett par låååånga regnbrallor och en låååång vinteroverall i våran hall nu. Det är fullkomligt obegripligt att vi redan har en så stor tjej!

/Jenny

Längd och vikt


ÄNTLIGEN fick Frida leka i "lilla huset" i sjukhusfoajén. Efterlängtat!


Det gick bra hos astma-doktorn (även om jag saknar hennes första läkare, gillade honom toppmycket!). Kollen gick bra och Frida lät bra i bröstkorgen och så. Vi diskuterade att hon ibland får nästan som andningsuppehåll när hon sover, och vi fick remiss till öronkliniken (tror jag det var? vi får väl se när vi får en tid om 100 år...) för att kolla upp det IFALL det är något tok. Annars alt väl!

Den här lilla busungen är för övrigt nu 102,5 centimeter lång och 17,7 kilo tung.

/Jenny

Knep och knåp

Jag har närt en liten tant vid min barm! Hon är himla präktig och säger så klok-tokiga saker, den här ungen, att man ju kan skratta halvt ihjäl sig ibland.

Idag berättade dagiskompisen S:s mamma följande: Hon var på förskolan för att hämta S, som inte alls ville gå hem utan bara skrek och satte sig totalt på tvären. Frida hade kommit, ställt sig bredvid och hjälpsamt sagt:

- Men du kanske kan locka henne med att stanna på en lekpark?!

Hahaha! Jojo, hon ser igenom en del knep, den här damen! Så himla roligt sagt, tyckte jag. Och så tyypiskt Frida - både att lägga sig i spektaklet från början och att hitta på nåt lite föööööör fiffigt...

/Jenny

Fröken Frida filosoferar

Vad det pågår mycket i Fridas inre just nu!

Var och varannan kväll drar stora samtal igång vid läggningen - det är nästan så att det är läge att beräkna minst en extra kvart som rutin... Vi brukar alltid prata om dagen som gått, vad som händer dagen därpå och den närmaste tiden. Oftast är det mest praktiska saker och lösryckta småfunderingar, men nu är det nya nivåer. Nu är det oro, livsfrågor, döden, tårar och annat viktigt!

Härom dagen började det med att vi pratade om Thailandsresan. Jag berättade att vi fortfarande har en spruta kvar som vi måste ta, och en medicin vi ska dricka (drickvaccin) som nog inte är så god, men den måste vi dricka för att inte bli sjuka sedan. Såklart kom frågan varför vi kunde bli sjuka, och jag förklarade att vi ska resa så långt bort att de har helt andra bakterier och baciller än vi har, som vi är ovana vid, och då är det lätt att bli sjuk.

Fridas tankar studsade då snabbt till en person i vår närhet som är sjuk just nu och inte mår bra. "- När jag tänker på det blir jag faktiskt ledsen!" sa hon darrande på rösten och brast ut i en ynklig gråt. Jag tröstade och kramade och frågade hon hon var orolig för den här personen, hon nickade och grät ännu mer. Jag förklarade att det är helt okej att vara ledsen och orolig, när någon som man känner och tycker om är sjuk.

Vips gick Frida vidare till en annan tanke: "- Mamma, man FÅR vara ledsen, men man får inte vara arg!" Hon fortsatte gråtande: "- Jag är ledsen att jag var arg på A (en pedagog) på förskolan förut, när jag inte ville städa." Tårarna rann och hon kurade in sig i min famn. Jag förklarade att man visst får vara arg, att alla blir arga ibland, men att man måste tänka på att inte GÖRA dumma saker när man blir arg, till exempel inte slåss eller sparkas och bitas och sånt. Och så frågade jag om inte det var ganska länge sedan A och hon bråkat om städningen, och nu var de väl vänner igen? Jo, det höll ju Frida med om, nu städade ju hon också och de var inte arga längre!

Efter några ytterligare små utvikningar, frågade jag om det kändes bättre nu? " - Ja mamma, nu känns det faktiskt nästan heeelt bra!". Då kom vi fram till att det var lämpligt att passa på att sova - och två minuter senare snusade hon djupt.

Puh!

/Jenny

Det viktiga minns man

Barn har ett HELT otroligt minne! Jag förvånas av vad Frida minns flera gånger i veckan. Samtidigt slås jag av hur man tappar takten alldeles oerhört på hur mycket man kommer ihåg man blir äldre. Barn är ju så öppna, allt går in och stannar känns det som ibland. Men jag tänker att man minns det viktiga - och är man vuxen finns det så oerhört många fler viktiga sker som hänt en att det blir lite trångt om utrymmet... Eller?!

Idag när vi skulle åka till förskolan, öppnade jag bagadeutrymmet för att lägga in en sak. Frida ser lilla I:s stora födelsedagspresent som ska överlämnas i eftermiddag (4 år - hurra!):

- Vad är det i paketet mamma?
- Det är en hemlis, du får se när I öppnar det. Annars kanske du råkar säga vad det är, tänker jag. Men du kommer att gilla det.
- Ja, jag får se sen. Det kanske är ett dockskåp?!
- Nej, det är det inte.
- Men när jag fyllde år, då fick jag ett stort grönt paket med elefanter på och då fick jag ett dockskåp!


Fullständig logik! Det är Barnens Hus eget presentpapper vi snackar om här - den breda rullen för stora prylar är mycket riktigt grön. Och javisst, sådant papper fanns det runt Fridas dockskåp. Men det är ändå sju månader sedan hon fick det! Jag blev rätt paff.

/Jenny

Ledig eftermiddag i 190 knyck

Jag sticker nu och snabblunchar, för att sedan hämta barnet på förskolan, för att åka på astma-uppföljnings-besök med henne på sjukhuset, för att sedan sticka och uppvakta 4-åring och övningssköra med 4-åringens mamma, för att sedan äta middag, för att till sist kompisfika och gå på förhandsvisning av "Lyckan, kärleken och meningen med livet" på SF bio.

Puuuuh!

/Jenny

Hungriga små rackare

Vi har en liten fågelmatare uppsatt på köksfönstret. En sådan där liten plexiglasboll med små "ståpinnar" på vardera sida. Den sitter fast med en stooor sugpropp på fönstret, sitter som berget faktiskt!

Förra vintern var fågelmataren sparsamt besökt, kan man lugnt säga. Inte så konstigt kanske, när den sitter på en innergård mitt i stan! I sommar har den fått sitta uppe - det blev liksom aldrig av att ta ned den. Kanske har det gjort att alla småfåglarna hann snoka rätt på den? För i år är det andra bullar - fullt hus! Inte ens regn och rusk hindrar mumsandet.


En liten hungrig talgoxe tar för sig. Gott!


Fast lite väl regnigt var det ju... Bäst käka under tak istället!


Man ser fåglar slinka förbi och knapra lite mest hela tiden. Jag har fyllt på frön varje dag senaste veckan! Hungriga små fjädervippor, de där!

/Jenny

PS: Det kan bli lite jobbigt när vi åker till Thailand i 3 veckor - blommorna klarar sig minst 1 vecka utan vatten, posten trillar ned så att den inte syns från inkastet... Men FÅGLARNA behöver passning varje dag??!

Det gäller att använda tiden väl

Putt - putt - putt - sambon knuffar lite på mig. Så snart jag slår upp ögonen i mörkret, lätt förvirrad, viskar han:

- Vilken tid var det du skulle övningsköra med S idag?
- Eeeh... nån gång på eftermiddagen..
- Bra, då hinner jag en runda golf innan va?!
- Mmmmm...


Han far upp ur sängen. Jag kollar klockan: 06.20. Gäääääsp.

Jag räknar bakåt och inser att han som lade sig tidigt igår, faktiskt har sovit i mer än åtta timmar! En timme senare hör jag honom sticka iväg. Själv somnar jag tacksamt om, och vaknar först kl 08.45 av att Frida kryper upp i vår säng, slinker ned under mitt täcke, kramas och säger "Var är pappa? Nu vill jag se på TV, mamma!".

Så länge alla får göra det de helst vill på en söndagsmorgon, så blir det bra!

/Jenny

PS: EXAKT när jag skrivit detta inlägg klart, så kommer sambon tillbaka. Vi såskopps-tjejer har inte ens ätit frukosten klart... Haha!


Räddaren i nöden...

...var jag idag! När jag kom till Stortorget för att gå på Stadium, stod det en liten tjej (kanske 5 år?) och grät alldeles bedrövat och väldigt högt inne i vår nya vattenspels-fontän. Hon var helt bestört. Utanför vattenspelarna stod pappan och systern och ropade att hon skulle lugna sig, och att hon måste springa när han sa till.

Jag hade ju regnställ, stövlar och plånbok mm i plastpåse. Fullt vattentät! Så jag ryckte in. Gick rätt genom strålarna - tjohoo, vilken FORS rätt in i ansiktet! - och ställde mig bredvid tjejen. Hon hulkade och snyftade. Hon var ganska blöt.

Jag frågade om hon var rädd?
Jo, hon nickade.

Jag frågade om hon ville hålla i min hand?
Japp, en liten kall näve lades i min.

Jag frågade om hon skulle följa med när jag sade till?
Jajjamen, hon nickade igen.

Efter en ganska kort väntan, sjönk en av vattenspelets sidor ned till botten. SKUTT så var vi på utsidan! Tjejen flög i pappans famn, som tacksamt nickade åt mig. En vardagsvänlig insats. Det kändes skönt!

/Jenny

Schizofren shoppingrunda

Jag orkade! Jag petade på mig hela regnkittet och cyklade iväg i det oupphörliga ösregnet för att kolla begagnade barnkläder. VILKET ståhej-ställe, haha! Jag som trodde jag var väl utrustad, när jag hade med sko-innemått-mätar-grunkan! Bah. De som VERKLIGEN visste hur det går till hade med stora IKEA-plastkassar och plastbackar och sådant att trava fynden i, innan de ställde sig i den lååånga kassa-kön (eller gick fram till den plats som sambon eller syrran eller nån hade köat sig fram till medan de själva fyndade). Jisses.

Några fynd gjorde jag inte, direkt. Kom hem med fyra plagg. Bäst var väl ett par väldigt billiga regnbrallor för 30 kr som blir perfekt som extrautrustning nu när alla galonisar Frida har (utom de som "bor" på dagis) börjar bli lite småttiga.

Några vinterskor till Frida hittade jag definitivt inte. Men det gör inget, det finns en poäng med att få nya skor när det är sådana man ska gå i länge och mycket. Barns fötter är så mjuka och formbara och förtjänar att få bo i ett par riktigt schyssta pjuck! Jag tog en sväng förbi Stadium istället och slog till på ett par Timberland-kängor! Faktiskt exakt samma modell som i fjol, fast de hade blivit lite lurvigare inuti (bra!). Vi gillade de förra, de funkade fint - och nu valde jag en ljusare färgställning med lila detaljer, vilket kommer att matcha nya lila overallen toppfint! Så haha, kom an bara vintern - nu är vi redo!

Det udda med den här shoppingdagen (som liksom av sig själv tilltog i omfattning), är jag nu även är redo för den analkande semesterns sommarväder! Jag lyckades nämligen köpa BIKINI också! Helt oväntat - jag hittade TVÅ bra dessutom. Eller bra och bra - jag ser ju ut ändå som en vit val i dem givetvis, men det är inget som ändras i ett huj direkt utan ett mer långsiktigt projekt, haha. De passade! Och de var svarta, bara en sån sak. Att ha stor byst och köpa badkläder utanför säsong (ja fasiken nästan på rätt säsong med) brukar innebära att man liksom får hålla tillgodo med det man kan ha och som är skönt, inte det som är snyggt...

Men jag hittade två bikinis, och slog faktiskt busigt nog till på BÅDA. Häpp! Fröken Varm och Badförtjust kan nu byta outfit ibland, lyxigt. Och så är jag av bara farten garderad mot den typen av panik som uppstod i Malaysia, när spännet på bikini-BH:n gick sönder dag 2 (av tre veckors ledighet)... En ny BH inhandlades också, välbehövligt även det både till vardags och på semestern.

Så. Bikinis och vinterpjuck.
Snacka om splittrat fokus just nu!

/Jenny

Vilket mörker

Hade jag inte haft barn, hade jag nog sovit till lunch idag! Dels för att jag är trött, men framför allt för att det är helt mörkt. Det ösregnar alldeles kopiöst och så länge rullgardinen var neddragen var det inget som skvallrade om att det var minsta dagsljus ute! Det är en mörkgrå ton på den här dagen, kan man lugnt säga.

Idag ska vi tvätta - bra regnväders-syssla. Frida och pappan är på Fridas dans nu - tur vi inte har så långt dit. Jag hade även tänkt gå på försäljning av begagnade barnkläder på en skola här i stan, men vi får se om jag orkar svida upp mig i regnställ och cykla dit. Föga lockande just nu, men kanske ligger det ett par fina, billiga vinterskor och väntar på Frida?

/Jenny

Med handen i sanden...

...och sol på nosen tillbringade vi förra lördagseftermiddagen. Det är skillnad mot idag när det bara öser ned! Jag har inte tagit hand om fotona förrän nu och därför glömt att blogga om det! Vi tog med oss lilla I ut på landet och "höstade till det" en del därute. Tjejerna hade en riktigt. riktigt mysig dag ihop.


Så vacker i sin giftighet!



Fnitterbruttorna gungar loss.



Här leker de toalett(?)! De har grävt ned varsin hink med vatten...



...sedan satt de där på rad "på toa" och småpratade. Sämre toautsikt kan man ha!



Sen var det mellisdags. Det blev fikamys...



...och fikabus! Knasmamman skojade till det för att hålla de två yrvädren på plats...



...medan Frida övade på att fotografera den tokiga människan!



Frida vek ihop en kvist till "tältpinnar" - mycket nöjd!



Goa tjejen.


Som sagt, en riktigt skön dag var det. Uteliv och lek, det är fina fisken det!

/Jenny

Uppsnurrad

Det snurrar reseförberedelser i skallen till stor del just nu, helt klart. Idag körde jag hemåt från jobbet på autopilot och upptäckte plötsligt att jag passerat första vägen till dagis, haha!

Vi har suttit och tittat på möjligheten till förbeställning av specifika flygplatser ikväll och dryftat vad som EGENTLIGEN är bättre än annat? Trångt blir det ju hur som helst, och risk för att söta barnet inte upplevs så sött av omgivningen finns oavsett. Svårt.

Trött mamma ska hoppa i säng strax. Trött och slut.
Helgen är mycket, mycket välkommen!

/Jenny

Något att se fram emot, bigtime

Hejsan hoppsan, här gick det undan plötsligt. Vi har pratat i flera månader om att resa till Thailand i november när jag fyller jämnt, men har inte hittat någon resa med vettigt pris och någorlunda rak resväg utan bara dyra trippar med många byten.

Nu däremot, vet vi att det blir av. För vet ni, vet ni, veeeeet ni??!!
Vi har bokat och betalat en Thailandsresa idag!
Vi åker om en ynka månad. Vi blir borta i tre veckor. TRE!

Än så länge har vi bara köpt direktflyg (YES!) tur och retur till Krabi. Vi ska boka några hotellnätter vid ankomst också, för att kunna plana ut i lugn och ro. Kanske sista natten också - vi ska flyga hem i ARLA morgonstund nämlgien. Nu blir det till att kolla upp ö-utbudet runt Krabi för att göra upp en hyfsad plan för resten av vistelsen!

Snacka om att fixa & planera-hjärnan går på full snurr hos fröken Eriksson direkt. Ett virrvarr av funderingar yr runt. Det är allt ifrån valutaväxling till väsk-val till packlistor till linsköp till diverse att-göra-listor till jobb som måste betas av - och så fortsätter det vidare och vidare. Är det detta som kallas resfeber? Haha!

Prio ett? ATT KÖPA EN BIKINI.

Det kaaaaaan vara bra att ha en helsickes bra bikini på solsemester, om man säger så. Just nu har jag ingen alls, direkt. Så kan vi inte ha det! En jakt måste härmed inledas, någon dag när energin är hög och självförtroendet gott...

Vi har förresten vaccinerat oss inför resan idag, hela familjen. Första dosen. Frida var fantastisk! Hon pep inte ens! Den tidigare så vanliga "skrika, gråta, bråka och hålla fast"-tekniken såg vi inte ett spår av. Istället satt där en kavat tjej som vände armen mot doktorn, tog sprutan utan en endaste min och svarade "Det svidade lite" på förfrågan om det gjort ont. Duktiga, duktiga unge!

Nu ska jag sova och drömma vidare om resan.
Ha en skön fredag imorgon!

/Jenny

Rakt, rakare, rakast

Jag har varit och klippt mig idag. Bara en enkel toppning, inget som syns direkt. Syns gör däremot slut-looken som frissan fixade till - plattångat raaaakt hår! Håller förmodligen i sig till imorgon, så jag får nog möta ett och annat förvånat ögonbryn på jobbet.


Det är inte ofta jag har plattat hår. Det är verkligen en cool känsla, när man normalt har trasselsuddsrufs! Att kunna dra handen genom håret utan att den trasslar sig fast i lockarna. Att kunna skaka på huvudet och det liksom svischar mot kinderna. Försöka fläta hår som halkar ur händerna, som glider iväg. Häftigt!

Men faktiskt så märker jag att jag vant mig vid och tagit till mig lockarna, för det känns verkligen inte som jag det här. Jag känner mig nästan lite utklädd!

/Jenny

PS: Frida började gråta, och sa hackigt: "Men mamma, jag vill att du ha ha lockigt hår som MIG!" Haha. Lite fukt på det här gumman, så är rufset tillbaka. No worries.

Bokstavslek

En de mest spännande saker Frida vet just nu, är att leka med och träna på bokstäver. Hon håller preciiiis på att knäcka ord-byggandet. Hon fnular på vad olika ord börjar på för bokstav, hur de låter, vilka fler bokstäver som finns med i orden... Hon frågar och undrar, provar och testar, vänder och vrider.


Språkintresserade mamman hänger såklart på!  Just nu skrivs det en hel del. DEt började med hennes namn och har nu utvecklats vidare. Hon "kan" väl kanske hälften av bokstäverna, kanske två tredjedelar. Så fort vi ska skriva ett kort, en lapp eller likande, så vill Frida vara med och "göra själv". I söndags fick t.ex. barnkalas-födelsedagsbarnet ett så här väl präntat kort!

En vacker dag är det dags för matte. Tur att det finns en pappa i familjen när det blir dags för mer än det som pågår nu - att räkna till 20, lägga ihop några ental och så!

/Jenny

Badladys

På väggen i förskolan hittade jag följande dokumentation från kidsens lek. Kolla in Frida:


Barn är så fantasifulla! Så påhittiga. Jag kan inte FÖRSTÅ var de får allt ifrån?!



Sa jag att barn var påhittiga? Jag menade såklart observanta, haha. På bilden ovan syns inte ens datorväskan - den är skymd av tisdagsspecialaren, en stor träningsväska som behövs till lunchpasset i boxning (heja mig). Den är överkurs vanliga dagar, men ändå! Det finns som ni ser mer än lathet (och övervärme) som gör att det känns lättast att ta bilen till dagis och jobb...

/Jenny


Glädjetårar

Jag kollar på de fantastiska människorna i dokumentären om Glada Hudik-teatern på SVT Play - ville inte vänta till reprisen imorgon. Inser att glasögon idag var fel - de blir så nedstänkta av tårar hela tiden! Mascaran rinner, jag skrattar och ler och hjärtat klappar varmt.

SE! Tre avsnitt kvar.

/Jenny

Förskole-Frida

I Fridas förskolegrupp hade barnen som sommaruppgift att ta med något tillbaka till förskolan som går att bygga med. Vad som helst, öppet för fria fantasier alltså! Frida tog med en liten trave överblivna panelbrädor från landet, och en bunt glasspinnar.


Man ska inte känna sig begränsad, det är viktigt att se möjligheter...


Nu har de börjat jobba med byggmaterialet. De har samlat ihop vad olika barn tagit med sig och försökt få ihop något av det tillsammans. I förskolehallen sitter nu en jättestor dokumentation över skapandeprocessen, där de fotat och skrivit ned olika barns idéer och hur arbetet framskridit. Det är så kul att se resultatet!


Kolla - en bondgård! Fridas brädor är golv, och glasspinnarna har
blivit rök ur en skorsten. De har bl.a. gjort ett fint kott-staket också.


/Jenny


Som ett litet eko

I veckan har sambon varit lite stel i ryggen. Han har då bett mig "stå på hans rygg", dvs trycka till med foten på rätt ställe för att få bort låsningen. Armstyrkan och tekniken räcker inte riktigt till hos mig, när det som hakat upp sig sitter djupt bland hans starka muskler. Han är ju sjukgymnast, ber han mig kliva på ryggen så gör jag väl det!

Igår valsade Frida plötsligt in från sin lekstund i vardagsrummet. Hon grimaserade och såg besvärad ut:

- Mamma jag känner mig lite steeeel, kan du stå på min rygg?

Haha, snacka om härmapa! Hon hämtade en liten dyna och lade sig på köksgolvet (som pappan). Jag satte foten mycket försiktigt mot hennes rygg, men då sa hon (som ett eko av pappans instruktioner):

- Liiite högre upp, tack! ...och sedan... - Ja, JUST där ja, tack! (med en lättad suck)

Någonstans på mitten började jag få väldigt svårt att hålla mig för skratt, men si det går inte för sig längre. Frida blängde ilsket på mig och morrade:

- Skratta inte åt mig mamma, jag HAR faktiskt stelt i ryggen!

Ja, såklaaaart du har, min söta vän. Du har också egenskaper som liknar en liten svamp - du suger i dig allt du hör, allt du ser och allt man säger (haha, om det inte rör sig om tillrättavisningar eller annat trist tjat, förstås!). Du har ett imponerande minne och ofta god koll på detaljerna!

/Jenny

Valfritt?

Ikväll är det frågan om man orkar vara online på Facebook? Det är politik upp över öronen, kan man milt säga! Nästan varenda människa har en status som handlar valet på ett eller annat sätt. Det är jubel, det är ilska, det är oro. Och om man nu ska följa valvakan - ska man välja SVT1, SVT2 eller TV4??! Puh.

Nog för att det är rafflande och väldigt viktigt - definitivt! - men det blir lite mycket ältande kan jag tycka. Det jag egentligen bara vill veta är - hur gick det?!

(Och när kommer den rösträknande sambon hem egentligen?)

/Jenny


Det ena efter det andra

Idag har vi haft en härligt intensiv dag! Presentköpning, barnvaktning, ute-eftermidag på landet, köpkäk och en kväll med sambon och vännen L i soffan med några härliga omgångar Jeopardy!

 Nu kommer jag att somna redan på VÄG ned i sängen.

/Jenny

Smått obegripligt för en morgontrött

Idag är det pappans tur att följa med Frida på dansen. Jag ska istället kila ut och köpa en barnkalas-present inför morgondagens bravader, innan jag åker och hämtar lilla I som ska vara hos oss idag. Troligen åker vi ut på landet en sväng efter lunch och försöker göra lite nytta - såpass det nu går med två småttisar i sällskap.

Eftersom dagen i övrig är fullspäckad, steg pappan upp vid sextiden för att hinna ut och spela nio hål golf först.

KLOCKAN SEX.
PÅ EN LÖRDAG.
FRIVILLIGT.

Alltså... Något som skulle locka mig riktigt så mycket, har jag svårt att komma på. Det skulle vara att antal timmar på hästryggen då!

/Jenny

Liten tjej med STORA funderingar

Frida somnade lite sent idag. Mest berodde det på att vi hade lite fredagsmys med tacos (som alla? andra) och snickelisnack. För pappan ingick till och med en liten rödvinsrest-slurk! Min mage var dock inte på rödvinshumör idag, let me tell you. Den håller på och trixar sig sådär dumt nu igen.

Hur som helst - det fanns en annan orsak till att Frida somnade sent också.

Som så ofta låg vi och småpratade lite om dagen som varit och vad som händer imorgon och så, innan jag sjöng sovsångerna. Det är en trivsam stund! Idag övergick plötsligt samtalet till gosefavvisarna Nasse och Giraffen.

- Mamma, jag gosar inte Nasse och Giraffen när jag sover längre. Jag glömmer bort dem då.
- Ja, ibland gosar du dem, men ibland inte. Du har ju sovit utan dem flera gånger nu.
- Ja mamma. Kanske ska vi ge dem till en bebis istället?
- Nej, vet du jag vill faktiskt inte ge bort just dem. De som du tyckt så mycket om, vill jag spara. Sen kanske du kan visa dem för dina barn en dag, och berätta att dem tyckte du jätte-jätte-mycket om när du var liten.


Plötsligt grötades Fridas röst.

- Men mamma, nu kommer det tårar på mig!
- Varför, är du ledsen gumman?
- Nej, jag är inte ledsen, och inte rörd heller mamma.
- Men är du kanske orolig då?
- Ja, jag blir orolig, att jag ska byta ut mina bebisar och barn.


Vid det här laget snyftade Frida så att det var svårt att höra exakt vad hon sade.

- Hur då menar du hjärtat, byta ut dem?
- Jaa, att jag ska byta alla bebisarna och barnen, kanske bara mot ett barn och en pojke och kanske en flicka.
- Men du vet när man har fått sina barn, då älskar man dem så väldigt mycket att man inte vill byta ut dem alls, inte mot någonting.
- Ja men mamma, om jag inte ska ha alla bebisarna och alla barnen, utan bara ha... de andra... barnen.
- Menar du att du inte ska få så många barn som du tänkt på?
- Jaa...
- Ja, men oftast har man ju inte åtta bebisar och åtta barn som du har sagt. Det är ju väldigt många. Men du har ju lång tid på dig innan du är vuxen och då får man se hur det blir, det vet man ju inte.

Åh, så ledsen hon var! Och inte förstod jag riktigt hur det kom sig.

(För er som inte vet, så har Frida LÄNGE sagt att hon ska ha åtta bebisar och åtta barn när hon blir stor och mamma. Ibland verkar det som om det är åtta bebisar som sedan växer upp och blir barn, ibland kan amn ana att det är sexton individer hon talar om. Många hur man än definierar, alltså!)

- Och då när jag blir stor, blir du mormor och pappa blir morfar och farfar och så.
- Jag hoppas vi får bli det, det vore väldigt kul och mysigt. Men pappa blir inte farfar, vet du.
- Men vem blir farfar till barnet och bebisen då? Då blir jag ledsen för att de inte har nån farfar och så.


Snyft och snörvel och darr på rösten igen...

- Nej, men det är ju pappans föräldrar som blir farmor och farfar vet du.
- Men mamma, vem är det då?
- Det vet vi ju inte nu. Alltså, finns det någon pojke som du tänker att han skulle kunna bli pappa till dina barn sen, när ni blir stora?
- Ja, M.
(en dagiskompis som nu bytt avdelning till storsidan - även tidigare omnämnd som blivande pappamaterial!)
- Okej. Om du och M får ett barn tillsammans när ni blir stora, då blir M:s mamma och pappa barnets farmor och farfar.
- Jahaaa!


En mycket gladare tjej lyser upp och torkar tårarna. Puh, äntligen hopp om en harmonisk känsla inför sovandet! Eller?

- Känns det bättre nu, gumman?
- Ja, men också blir jag ledsen för att jag tänker på att pappa ska flytta från huset när jag blir vuxen.
- Men gumman, när du blir vuxen är det nog DU som flyttar ifrån OSS. Man brukar inte vilja bo med sin mamma och pappa när man blir vuxen, utan med någon annan vuxen som man tycker om.
- Men när jag blir stor ska jag ALLTID bo hos er!
- Du får bo med oss så länge du vill älskling, vi kommer alltid att vilja ha dig nära oss.

Frida blickar ut i mörkret och ser tankfull ut en stund. Alldeles tyst.

- Nu tror jag det är slut på tårar, faktiskt.
- Vad bra älskling, då ska jag sjunga sovsångerna och krama dig tills du somnar!


Lilla, lilla hjärtat. Så stora och vingliga funderingar som ska knölas omkring i den lilla treårskroppen! Hon är ofta eftertänksam på kvällen, det kommer fram många tankar då. Men det här var definitivt rekord - och kom alldeles bara från henne själv!

Jag vet ju vem hon brås på. Var det sådär det började för mig, tro? Jag som alltid kastat runt tankarna likt vandringar på branta stup och höga berg. Undersökt extremlägen inuti mig själv, eller hur jag ska förklara det. Inte varit rädd för det mörka, det andliga, det udda, det dramatiska. Snarare dragits till det, faktiskt. Grubblat en massa jämt. Tyckt att jag varit alldeles för vanlig och ointressant.

Jojo. The Drama Queens Eriksson, haha!

/Jenny

Jag har verkligen tur

Vet ni, jag har sådan tur! Jag har inte mycket att gnälla om. Till skillnad från bland annat sjuka människor i vår närhet som vi oroar oss för och vänner som fått en stor skopa extra bekymmer just nu, så har jag det bra.

Jag har eländes ont i min ena fot, på grund av ett antal nageltrång som får mig att faktiskt funderar seriöst på att gå till doktorn med tassen. AJ. Jag har två senfärdiga visdomständer som inte kommit på förrän nu att de ska försöka tränga sig fram där ingen plats finns, med en värkande käke och trasigt tandkött som följd. Jag har astmatäta luftrör och stel rygg.

Allt det här, är verkligen något att vara tacksam för. Några enstaka petitesser, bara - mer har jag inte att klaga över! Det är få förunnat.

/Jenny

Det är ingen brådska

Pappan säger till Frida:
- Frida, vill du att jag sa lära dig några ord på andra språk? Jag kan göra det nu om du vill.

Frida svarar, lite trött:
- Nej då, jag kan göra det sen. När jag blir stor.

/Jenny

Kanske finns ett osynligt band

I förrgår skulle jag iväg och undsätta vänner med sjukt barn (uträtta lite snabbshopping åt dem), just när Frida skulle somna. Hon ville såklart följa med och blev lite osalig, så jag stannade och nattade henne först.

Så snart lilla fröken somnat, gick jag upp. Eller, jag försökte. TRE gånger. Så fort jag rest mig och inte hunnit längre än ut i hallen, öppnade hon sina blå och gnydde:

- Neeej, jag märker faktiskt att du går!
- Mamma, gå inte äääään!
- Jag vill ju goooosa dig, mamma!


Haha, snacka om att sova lätt! För sov, det gjorde hon - man snarkar inte sådär annars... Men när hon fick klänga sig nära och jag låg kvar lite, lite längre kunde hon inte stå emot sömnen längre. Hon klockade in ordentligt och jag kunde ila iväg på mitt uppdrag.

Det fick mig att tänka på en av de finaste saker sambon sagt:

När Frida var lillbebis, passade jag ibland på att kila ut på något ärende när hon sov och pappan fanns där hemma. Då vaknade hon väldigt ofta inom bara några minuter från det att jag stängt dörren. Jag tyckte att det var lite märkligt, men han sa:

- Jag tror hon känner att era hjärtan plötsligt är för långt ifrån varandra.

Jag vet inte varför, men den kommentaren gjorde och gör mig så varm inombords. Det känns liksom mysigt, tanken på det skulle finnas en sådan känsla för om vi är nära varandra eller inte. En osynlig tråd som stramar.

/Jenny

Radiostyrd

Idag är det pappan som lämnar och hämtar Frida, eftersom han har nån konferensdag i Gävle. Jag fick lite ovanlig frihet i rutinerna och kunde åka direkt till jobbet. Så lyxigt!

Eeeeeeh - halvvägs till dagis kom jag på att det väl var en onödig omväg idag...

/Jenny

Om hur dagen blir riktigt ineffektiv

Idag lyckades jag finfint med att få till en alldeles särdeles ineffektiv dag, jobbmässigt. Däremot var den väldigt trevlig och skön!

En långsam och sen morgon
Fridas hosta har ökat igen, trots att hon gått på astmamedicin i 17 dagar nu (en behandlingsomgång är två veckor, sedan fortsätter man vid behov tills hostan slutar). I morse kraxade hon såpass vid 5-snåret att vi till sist gav henne medicin - då vakande hon såklart. Hon somnade dock om till sist - duktig tjej! - och behövde då få sova klart. Var faktiskt i stort sett oväckbar. Sovmorgonen, hemmafrukosten och den lite för sena ankomsten var ett faktum, men så får det bli ibland. Det är väl sånt flextid finns till för?!

Dessutom: Kommer man bara liiiite sent till jobbet nu, blir man snabbt ännu senare. Parkeringen är smockfull både här och där och vips får man ställa bilen borti tjottahejti (mao på parkeringen lääääängst bort) och gågågå en bra bit. Dagens ilandsproblem verkligen, men så störigt när man är jäktad! Och har handväska, datorväska, träningsväska + kasse med matlåda att kånka på... Men vardagsträning ska man väl glädjas åt. Jag hann ju i alla fall till förmiddagsmötet utan brådska - att jag tänkt hinna jobba undan lite innan dess, är väl en petitess?!

Lunchträning
Vi har en timmes friskvård i veckan, som får tas på arbetstid. Jag har varit eländig på att nyttja denna lyx på sista tiden, men nu har jag hoppat på ett lunch-boxingpass på jobbet. En riktig genomkörare. 50 minuter boxing är alldeles lagom för en otränad rackare som mig - det hinner bli jobbigt ändå! Idag var första passet. Det var riktigt kul - och så blev jag påmind om varför jag inte gått på lunchpassen förut. Förutom själva träningen ska det ju duschas - och jag MÅSTE tvätta håret efter ett sånt pass, vilket tar sin lilla extra tid - och lunchas. Piff poff arbetstid, liksom.

Tidiga kvällssaktiviteter
När jag lagom hunnit jobba i vad som kändes som ingen tid alls (fast riktigt så illa var det inte), var det dags att lyfta rumpan från kontorsstolen igen! Det vankades picknick med förskolegruppen, en lära-känna-aktivitet eftersom det bytts ut lite ungar sedan i sommar. Innan dess skulle jag hinna shoppa lite käk åt oss också. Up and away, alltså!


Efter att vi käkat, fanns gott om tid för bus och lek!


ZzzzzZzzzz 
Efter en sådan här märklig dag tänkte jag jobba ikapp lite hemma på kvällen. Efter en hostmorgon-start och två timmar utelek på kvällen var jag dock rätt mör, och toksomnade när jag lade Frida. Vaknade en dryg timme senare och hade inte längre någon energi att tänka och vara koncentrerad. Eller ska jag helt enkelt skylla på de boxnings-trötta och stela armarna? Jag slog hur som helst på filmen Brothers istället...

/Jenny

Ring rekordbyrån

Nu tror jag faktiskt det är lite rekord i att inte hinna med saker, för min del.

Rekord i halvfulla väskor i hallen som stått alldeles för länge. Rekord i tvätt som ligger framme. Rekord i antal ogjorda saker på att-göra-listan på jobbet. Rekord i antalet pappershögar som dräller. Rekord i antal plagg i vardera garderob som jag inte Frida eller jag (!) kan ha längre. Rekord i antal icke-backupade digitalfoton som ligger på fel ställe. Rekord i omärkta Frida-kläder. Rekord i oordning på badrumshyllorna. osv osv...

Helt i ofas, helt enkelt. SKÄRPNING!

På tal om rekord:
Jag använder mig av sajten bloglovin.com  - det är ett ställe där man kan prenumerera på olika bloggar och få veta när det kommit in nya inlägg. På så vis blir det enkelt att följa dem man vill, istället för att öppna alla deras sdor så loggar man in på bloglovin och ser vad nytt som finns att läsa.

Fin idé. Jättepraktiskt!

Själv har jag just nu 815 st olästa blogginlägg. ÅTTAHUNDRAFEMTON. Helt galet! Jag inte legat på mindre än 300 st olästa inlägg sedan i somras... Jag trooor man kan säga att jag nog prenumererar på lite för många bloggar, haha!

/Jenny

En rosa film

Vi var alltså iväg och tittade på filmen Prinsessan Lillifee idag, jag och Frida. Det var, precis som väntat, en väldigt ROSA film. Frida gillade den skarpt! Hon gillar hela konceptet "gå på bio" mycket förresten, oavsett vad vi ser. Inte minst för att de har en liten minitoalett där, alldeles precis lagom stor för henne! För Frida är den också en del i bioupplevelsen, liksom nåt att knapra på.


Filmen var helt okej - i alla fall de bitar jag såg när jag inte slumrade till, haha. Fyra-fem timmars nattsömn och mörk salong, gjorde det svårt att hålla fokus efter ett tag!

/Jenny

Mera filmtajm

Nu sitter vi mätta i magen i soffan, efter att Johan kockat ihop en smarrig födelsedagsmiddag (ja, till sig själv och ja, jag vet att jag borde ha gjort den...) med fetaostgratinerade potatishalvor, nån köttbit och ett glas rött. (Mina öron hettar fortfarande av allergireaktionen på vinet - vissa rödvin är hopplösa för min del!) Gårdagstårtan landade lika fint i magen idag. Sambon pratar till och från i telefonen med släkt och vänner - han är så överraskad och glad över alla gratulationer han fått på olika sätt!

Nu ska vi nog strax slå på filmen Brothers. Men ikväll orkar jag inte uggla uppe sent, jag är gäspa-käken-ur-led-trött mellan varven! Jag hyrde nämligen tre filmer igår, Brothers, Away we go och Precious. Jag började sedan se Precious förrän på tok för sent men var bara tvungen att se klart den! Bra film. Men det blev liiite magert med sömn, haha.

Förresten, om vi nu ändå pratar sådant man ser på skärm: Jag hade hoppats att Dansfeber på TV4 skulle vara lite kul, men är besviken. Programmet är lamt och halvtrist - men jag är SJUKT impad av Nassim Al Fakirs Beyonce-dans igår, vilken skön kille! En annan trevlig TV-upplevelse i helgen är Här är ditt liv med Kjell Bergkvist - han verkar vara en väldigt bra människa!

/Jenny

Kompletterande PS: Några telefonsamtal senare beslöt vi att skippa filmtittandet och soooova istället. Kors i taket, jag kommer i säng före kl 23 ikväll! Det var väl på tiden...

Från ett inomhus till ett annat

Här har vi varit väldigt söndags-släpiga idag. Frida tyckte att kl 07 var en finfin söndagsvakningstid... Men det gav oss å andra sidan tid att rigga frukost-på-säng-bricka till födelsedags-pappan. Han fick sig även lite "Ja må han leva" med morgonraspiga röster, så som det ska vara. Sedan kunde han uppvaktad och omkramad dra iväg på sin golftävling!


Frida är nöjd med pappans frukostbricka.


Vi fick ett litet besök av min bror också! Han har varit i stan över natten med vänner, en trettioåring har uppvaktats med whiskeyprovning m.m. Idag hann han till oss en stund på förmiddagen, trevligt! Vi pratade en stund, sedan sov han på soffan ett tag medan Frida tassade runt och ville väcka honom, hihi. Efter en kulinarisk korv-och-makaroner-lunch här, var det dags för avfärd från stan med kompisgänget för honom.

Nu måste vi i alla fall ta oss hemifrån känner jag, därför kilar vi iväg på söndagsbarnbio i gråvädret - prinsessan Lillifee. Enligt GD häromdagen är den helt genusvidrig, men sääääkert poppis hos den rosa-lila-älskande fröken Frida. Så länge hon gillar Rorri Racerbil och Byggare Bob lika mycket känns det lugnt, haha!

/Jenny

Hinner vi gå och klippa mig idag?

I torsdags kom vi hem i rätt hyfsad tid. Då fick Frida plötsligt för sig att det var läge att klippa sig. Och när hon själv vill det - då bör man passa på att agera, om det är möjligt!

Hon var noga med att hon ville ha med en bild, för att visa vilken frisyr hon skulle ha. Ett foto på henne själv på när hon senast var nyklippt dög bra, tydligen. Gissa om frisören tyckte det var hjärtknipande när hon räckte fram den och förklarade att "så här vill jag se ut!". Haha.


På väääääg, i full fart!



Frissan sätter upp klämmor och Frida tycker det ser tokigt ut.




Efteråt fick hon LILA stjärnor med GLITTER på dessutom! Lycka.


Hon blev så glad att hon körde lite mooooves på gågatan sedan!


Nu har vi en lite korthårigare tjej igen. Men inte så mycket - jag tycker den här frissan kapade lite väl försiktigt, faktiskt. Men Frida är nöjd!

/Jenny

Idag är ingen vanlig dag...

...för idag är det pappans födelsedag! Tekniskt sett åtmistone. För mig är det imorgon, för jag är på rätt sida midnatt men har inte gått och lagt mig ännu.

Vi har firat redan, med familjesamling ute på landet. Tårtan han bakade grunden till igår blev kanonbra, likaså chokladkakan! Han fick paket av familjen - men Frida blev dock konfunderad när han fick pengar:

- Imorgon pappa, när du fyller år på riktigt, då kanske du får fler RIKTIGA paket! 



Så här smarrigt var det idag! Kolla in schyssta tårtan - fin va? - och chokladkakorna.


Den obligatoriska frukostrosen - långskaftad och ljusrosa denna gång - står nu framställd på köksbordet här hemma. Den har sällskap av flaggan, och fina födelsedagskortet. Och ett litet paket, såklart - det kändes fasligt naket annars. Allt det där står redan på plats, IFALL den morgonpigge får för sig att smyga upp tidigare än oss andra tröttmössor...


Presentkorts-pyssel pågår! Fina lilla handen ska med såklart.



Frida är såååå stolt över att visa...



...allt fint hon skrivit och ritat till pappsen! Nu är det superkul med bokstäver och ord.


Idag är det din dag, älskling. Puss puss!

/Jenny

Om att ge det någon vill ha

Det vankas födelsedag, som sagt. Sambons. Ett par dar innan såhär, brukar man ha present-köpar-bestyr. Men han har redan fått sin present av mig, trots att han inte fyller förrän på söndag!

Fick jag bestämma, skulle han inte se röken av nåt paket förrän på rätta dagen. Det skulle vara en överraskning, väl uttänkt och schysst inslagen. Med fint papper. Och ett trevligt kort med några snälla rader på.

Men får jag bestämma på hans dag? Nej, såklart inte!

Är det något som känns viktigt på en födelsedag är det att personen i fråga får en present som passar, om man kan komma på en sådan. Att födelsedagsbarnet får fira på sitt eget sätt, vare sig det är med kalas, alla vännerna, närmaste familjen eller på egen hand. En födelsedag ska helt enkelt vara den bästa dagen för just DEN personen!

Av ovanstående skäl plockade jag helt enkelt fram plånboken, när sambon kom ångande hem en dag för ett par veckor sedan och tindrade över en vill-haaaa-golfklubba. Pengarna i handen bara och så kunde han handla det han ville! Noll överraskning, noll anstängning från min sida, noll paket, fel dag - men en alldeles toknöjd och tillfreds sambo, som fått det han vill ha! Han har inga som helst krav på nåt lulllull, haha.

Förresten hinns det inte med nåt långdraget frukost-på-sängen-mys med paketöppning på söndag, för då ska födelsedagsbarnet spela klubbmästerskap i golf - eftersom det är vad han allra helst vill göra just då!

Alla glada, alla nöjda.

/Jenny

Fredagskaos

Sambon fyller år på söndag. Han är inte mycket för att fira sådant så värst. Imorgon blir det lite tårtkalas med familjen ute på landet i all enkelhet, i samband med att vi tar upp båten och lagar brygga och plockar undan sommaren.

Men ska man ha tårtkalas, måste det ju ingå tårta. Själv är jag oftast rätt bekväm, för att inte tala om tidspressad och ibland oplanerad - och det finns ju folk som jobbar med att baka tårtor och fikabröd. Går fint att köpa. Samma inställning gäller för övrigt även matlagning, allt som oftast.

Sambon har en liiiite annan taktik. Jag beundrar honom mycket för att han nästan alltid drar igång nåt tidigare helt oprovat recept, just när det liksom är skarpt läge. Jag förundras av att han inte gör det till något stort projekt, han bara agerar liksom. Som idag - han CYKLADE till ICA Maxi (det är en bit) och handlade ingredienser EFTER middagen, kom sedan tillbaka på kvällskröken och snitsade ihop nån slags marängtårta. Imponerande!

Fröken kontrollbehov (dvs jag, alltså) tycker också att det är i viss mån imponerande hur man kan kicka igång ett bak och sedan hamna i diverse krislägen på mitten, och hur man kan få ett förhållandevis undanplockat kök att se ut som en krigszon så pass snabbt. Milde tid! Men nu har vi hjälpts åt, och köket är sig själv igen.

Två fina tårtbottnar och en chokladkaka skuren i bitar ståtar som resultat av kvällens ansträngningar. Bra jobbat vännen!

/Jenny


Nosa på nässköljning

Igår sköljde jag näsan, i hopp om att även det ska vara bra mot det här envisa bihålespöket. Nån som har testat nässköljning? Ett tag gjorde jag det ofta, men nu har jag helt kommit av mig. Den lilla kannan med det ekivoka utseendet har legat undanstoppad ett bra tag.

Det sägs att nässköljning är bra vid astma, förkylning, täppt näsa, allergi, bihåleproblem och annat smått och gott. Att kunna skölja näsan vid pollenallergi-perioden var nog orsaken till inköpet för min del en gång i tiden. Nu kan jag ju lägga till fler saker - astman såklart, men även en näsa som inte längre klarar nässpray särskilt bra.

Hm... Kanske läge att börja skölja regelbundet igen?

/Jenny

Det var ju det här med att klä på sig

I morse var jag tröttelitröttast, trots att jag snoozat länge.
Som vanligt.

De kläder jag ville ha på mig hängde på tork i vardagsrummet.
Som vanligt.

Tror ni nu att jag kom ihåg att KLÄ PÅ MIG innan jag valsade ut till torkställningen alldeles för nära det för tillfället byggställnings-inklädda fönstret? Där folk kan knalla förbi i ögonhöjd plötsligt? Och se allt som händer i rummet?

Näpp!

Man kan väl säga att jag är väldigt, väldigt glad att hantverksmänniskor tar tidig fikarast.

/Jenny

Tittut

Vårt hyresbolag har smällt upp en ställning för att de ska fixa fasad och fönster och lite sånt på vårt hus. Vi har nu därmed sällskap kan man säga.


Så såg det ut i morse utanför vårt varagsrumsfönster. Jaha, hejsan hejsan! Bäst att inte vingla omkring naken på ett tag, om man säger så.

Ikväll har jag fått akupunktur igen - alltså frivilligt utsatt mig för ansiktsstickandet. Det känns värt att spä på effekten, för det verkar faktiskt ha hjälpt. Idag har jag klarat mig utan huvudvärkstablett, minsann. Heja sambon!

/Jenny

En av alla första gånger är idag

Nu reser jag mig från kontorsstolen och åker för att hämta våran gullknatte!

Idag är det premiär - Frida har för första gången själv fått följa med en kompis hem från förskolan! Mycket spännande, hon var tokladdad i morse. De knallade hem vid 14-tiden, för S har en föräldraledig mamma och går därmed bara kl 9-14 på dagarna. Nu har de väl lagom hunnit lekparksleka och smaska mellis och leker väl järnet.

Jag gissar kallt att det kan bli svårt få med henne därifrån...

/Jenny

Den mänskliga nåldynan

Sambon var så snäll och gav mig akupunktur ikväll, för att se om den envisa bihåle-huvudvärken kunde jagas på flykten med det. Tack! Verkligen bra att få prova NÅT - frustrationen över att det bara pågår och pågår ökar för varje dag...


Två små anspråkslösa nålar - men SHIT vad det bränner till när de aktiveras!




Jag som tyckte att jag vant mig lite vid nålar (jämfört med tidigare skräck!), jag har ju fått akupunktur några gånger. Men i ANSIKTET var det minsann inte helt skojsigt att få in de där småstickorna! Hu. Jag ryckte till så mycket att tre nålar trillade loss och några andra hamnade lite snett och vint, haha! Och hur djupa nagelmärken jag fick i händerna ska vi nog inte prata så mycket om, hehe. Men till sist satt alla nålar (utom en) och kunde göra sitt jobb.

Hoppas nu att det hjälper!

/Jenny

Utekväll

Idag fyllde vår kompis J år. Han ringde ihop några vänner för restaurangmiddag. Vi nappade  - och packade pysselböcker, tandborste, kudde och filt. Frida fick hänga med a´la medelhavsstuk. Gick finfint!

Vi käkade på Kalles Bar & Grill - himla härligt ställe med ASGOD mat, dit jag längtat länge efter att gå! Och jag går gärna dit igen. Vi knaprade förrätt, varmrätt, och efterrätt - och var duktigt proppmätta när vi gick därifrån. Och vilken cool tjejtoa - med handkrämer, hudkrämer, tops, parfym och godis!

Frida var så nöjd så. Hon ritade porträtt av alla, fick lite småkäk, blev tandborstad och sedan tippade jag bara omkull henne på soffan där hon suttit. I LOVE restauranger med soffplatser, guld för att möjliggöra både acceptabel rörelse och välbehövlig vila! Jag lutade mig tätt intill lilla fröken, sjöng sovsångerna i örat och VIPS sov hon efter 5 minuter. Galant.


Frida slocknade bara ungefär 45 minuter senare än vanligt, inte alls så farligt alltså trots kvällens utsvävningar. Hon kånkades ut i vagnen och in i lägenheten nån dryg timme senare utan problem dessutom. Det är faktiskt fascinerande. Avklädning? Inga problem, zzz zzz zzz. Pottning? Zzz zzz zzz. Bästa ungen!

/Jenny

Vardagen rullar

Alla tre i familjen uppe och ute på jobb och förskola idag - det trodde man inte inatt ett tag!

Pappan sov från kl 18 (!) igår kväll. Vaknade och var sen plötsligt helt osalig och ur form runt 23.30-snåret när jag hade tänkt somna. Följdaktligen somnade jag först ett par timmar (!) senare - jag som normalt somnar på max 10 minuter... Rastlöst, milt sagt.

På morgonkvisten var pappan dock okej igen, märkligt men skönt. Frida vaknade ca en timme tidigare än nödvändigt i morse. Min skalle håller typ fortfarande på att sprängas, så jag hade gärna snusat den där extra timmen... Men istället var vi en halvtimme före vår tid med dagens avfärd, och det satt ju inte fel på en måndag!

/Jenny

Ett unikum?

Vi käkade pannkaka till middag, med färska hallon (torgköpta), sylt och grädde. Pappan stekte och ungen myste nöjd. Hon äter sina pannkisar skurna i bitar, men vi vuxna rullar ofta ihop våra. Frida kikade på pappans rulle som var lite ojämn, och sa plötsligt uppfordrande:

- Pappa, ät din fisk nu!

Sedan lutade hon sig mot mig och halvviskade fnittrande:

- Visst ÄR pannkaka fisk egentligen, titta pappas pannkaka ser ut som en fisk, han har redan ätit upp huvudet och nu ska han äta svansen, mamma! Hahahaha!

Ganska snart var det dags för "men Frida, sitt stilla på stolen och ät nu, ät din pannkaka!"-tjatet. Men ser ni, det dög inte. För nu var det plötsligt ingen pannkaka:

- Fisk, mamma, du måste säga att jag ska äta upp min FISK!

Jojo. Det är inte alla ungar som föredrar att man ska kalla pannkaka för fisk. För det var ine bara (skön) humor, utan hon gillar dessutom fisk på riktigt. Och det är nån slags rolig cirkel som sluts här: När min bror var liten, HATADE han fisk. För att få honom att äta fisk, kallades den panerade plattfisken för "fiskpannkaka". Men här, här har vi pannkaksfisk. Hahaha!

/Jenny

Schhhhhh

Om man har bihålevärk from hell, sådär så att det känns som om huvudet ska sprängas, då kan jag meddela att samtliga program på Barnkanalen låter en massa. VÄLDIGT, outhärdligt mycket. Gaaaah.

Frida har ingen feber idag. Dags för lite syre! I eftermiddag ska vi därför ut och kika på invigningen av "nya" stortorget här i stan. Musik, dansuppvisningar, mycket folk. Festligt och folkligt, livat och ljudligt.

Eeeehhhh... Jag tror bestämt att jag ska peta i mig en Ipren innan dess.

/Jenny



Konstnärliga framsteg

Frida har ritat mycket i sommar (på bl.a. många och långa bilresor, ni vet). Hon har gått ifrån att få till väldigt knaggliga huvudfotingar, till nån slags egen stil på nya figurer som ibland har nån typ av kropp. Hon kan också rita en och annan katt, snigel eller så - såpass att man kan gissa rätt på vad de föreställer (men inte mycket mer, än så länge).

Härom veckan ritade hon en teckning till en vän som är gravid, och ritade då magen och en bebis där i. Sedan hmnade hon i ett stim och ritade denna:


Det är tydligen jag, när Frida låg i magen! Själva pytte-Frida blev visst lite felritad, för till sist blev hon bara en röd prick. 

Också ett sätt att processa detta med relationer, generationer och olika åldrar och hur allt hänger ihop! Ni vet, "farmor är pappas mamma, och morfar är mammas pappa...". Inte lätt att förstå sig på, det där. Men nu har Frida koll på det mesta av det, tror jag.

Sambon tycker för övrigt att det ser ut som att Frida ritat Betty Boop, haha. Och tja, viss likhet kanske det finns - huvudet är i alla fall lika stort!

/Jenny

Ska man oroa sig på nåt sätt?

Jag tycker det är spännande att smyglyssna på Frida när hon leker. Man lär sig mycket om vad som pågår i hennes huvud då. Vad hon bearbetar, vad hon försöker förstå, vad hon gillar och testar och är nyfiken på!

Men idag blev jag lite fundersam, haha. Från att ha haft ett jättefint möblerat dockskåp som hon stillsamt pillar med nästan varje dag (under en viss period med ett tomt rum vars möbler utflyttades på altanen, i och för sig- men ändå), såg det idag plötsligt ut såhär:


Är stormen inomhus eller utomhus? Jag bara undrar...


Jag frågade såklart varför alla möbler måste knölas in i samma rum huller om buller.

- Det är för att det är ett sådant åskoväder, mamma! Det är bråttom, ojoj, vilket oväder, alla måste in här, ojoj!
- Oj då, det var värst! Men du vet väl att jag vill att du ställer i ordning lite sedan va? Och att du måste vara rädd om sakerna försiktigt så att de inte går sönder?
- Jaadå, men nu hinner man inte tänka på det mamma, nu är det SÅÅÅÅ mycket åska och storm förstår du!


Jösses. Vad är nu på tapeten?

/Jenny

Skogens röda guld

Det här har vi ägnat oss åt en stund ikväll:


Här rensar vi lingon!


Farfarn har nämligen varit på en liten tripp med sin bror, som snällt nog skickade med 2 liter lingon och 1,5 liter hjortron till oss (tack!!)! Så här har rensats bär och kokats sylt. Trevligt!

/Jenny


Hemmadag med hosta

Frida har lätt, lätt feber idag. Och hosta. Jag har rejäl, rejäl huvudvärk. Och hosta.

Detta innebär att vi brudar har innemysdag och såsar runt här hemma i mysbrallor! Pappan däremot är tack och lov bara lite snuvig, så han kan vara ute och njuta av en mycket fin dag med sol och 15 grader - han golfar hela dagen lång sedan arla morgonstund.

Vi här hemma har tvättat lite, lunchat, kollat barn-TV och smarrat lördagsgodis. Vi har ritat, vi har sjungit och vi har räknat och tränat bokstäver med hjälp av pysselböcker. Vi har haft en massa sängmys och vila med sagoläsning - BÄSTA sättet att tillbringa en halvkrasslig dag! Vi har tagit igen den missade pyttedansen idag med vårt eget pass här hemma, där Frida stajlat med allehanda påhittiga mooooves till bland annat Cara Mia, Pippi-låten, Hej hej Monica och Manboy, haha!

Under en del av danspasset och lekstunden har jag sett Extreme Home Makeover med ena ögat (vad skulle man göra utan simultankapacitet, haha) - och som vanligt gråtit floder som på beställning... Jag har än en gång fått förklara vilka olika saker man kan bli rörd för. Själva ordet kan dock Frida sedan länge, haha.

Åh, nu kommer pappan hem! Dags för middag - och en huvudvärkstablett för mig tror jag. Den här nedrans bihålevärken låter sig inte jagas på porten hur enkelt som helst, det verkar tydligt. Dumt!

/Jenny

Halvdagen som blev heldag

Frida var rätt hostig i morse. Och hade svag feber om man kollade med örontermometern, men ingen feber om man ska lita på rumptempen (som hon tog med ett leende idag - vilken paffhet, HURRA för det!). Kändes dock varm i pannan, hade extra rosor på kind och var gnällig som en hel knippe fioler. Inte helpigg, inte eller riktigt sjuk.

För att slippa smitta folk på dagis och för att få en lugnare dag, fick hon vara hos farmorn på förmiddagen (TACK för hjälpen!) medan jag avverkade ett viktigt möte och fixade med brådskande informationspublicering. Sedan flexade jag ut tidigt för att hämta lilla skönheten - skönt med en ledig eftermiddag, tänkte jag!

Hm. Ledig?

Vid kl 13.20 lämnade jag jobbet. Svängde förbi förskolan (dit jag upptäckte mig vara på väg av ren autopilot!) och hämtade ett par överdragsbrallor. Hämtade hos farmorn som var pratsam, och försökte få med mig Frida som skulle måla, gå på pottan och trixa en del innan vi kom oss ut. Det tog sin tid.

Åkte och köpte Max-mat, eftersom jag vid det laget hade ett värkande hål i den olunchade magen. Frida förvånade med att också vilja ha käk (trots att hon ju lunchat!). Sedan hämtade vi ut barnteaterbiljetter på Folkets Hus, och rullade vidare till Konsum där vi hämtade ut ett paket från Me&i och handla lite käk. Det blev två tunga, fulla kassar - som vanligt. Och så glömde vi glassen jag lovat, och fick vända in igen...

Utanför affären måste det ju förresten akut blåsas såpbubblor innan avfärd, det var dagens MaxBox-present nämligen. När vi äntligen kommit hem, kört in bilen i garaget och burit upp allt (Fridas leksakspåse och extrakläderspåse, min datorväska, handväskan, två tunga matkassar och påsen med klädpaketet vi hämtat ut - är det sånt här som kallas för vardagsträning? puh), var klockan typ 17.

Jag gick från jobbet strax efter lunch, och kom hem i stort sett i vanlig tid?!

Jösses. Det är ju bra att leva i nuet och ta det lungt, men ibland kanske det borde finnas gränser! När kylen var påfylld, kurade jag och Frida tillsammans i soffan vid barn-TV. Jag hade sprängande bihålevärk - något jag senare var tvungen att bota med Ipren, för att tona ned min lättsnästa ton litegrand... Tur att snälla pappan kom hem och styrde upp lite middag till sist.

Nu ska jag natta. Före midnatt igen! Hoppas ändå innerligt att Frida (för både vår och sin skull) sover längre imorgon än till de senaste dagarnas 06.45...

Jenny

Långt och sent, sent och långt

Idag har jag varit på jobbet i 11 timmar. ELVA! Så kan det går när det är krislägen hit och överfulla att-göra-listor dit, samtidigt som det är terminsstart. Har man som jag då bara en dag när man inte behöver hämta från förskolan, då får man se till att nyttja tiden. Och idag har jag varit riktigt produktiv, heja mig (klapp i ryggen, tack tack)! Känns skönt att beta undan lite jox.

När jag till sist var beredd att åka hem, visade det sig att pappan och lillgrynet fortfarande var kvar hos farmorn (som är så snäll att hon hämtar Frida på torsdagar!). Frida var fröken-på-tvären och ville inte hem, trots att klockan var nattningsdags. Skalman-mamman som kan trolla fram både tandborste och kvällsmat ur väskan åkte därför dit och gjorde godbiten klar för natten. När jag till sist fått ut henne till bilen trixandes genom alla trötta tårar och sammanbrott för minsta motstånd, somnade hon gott i bilen på den lilla trippen hem. Skönt!

Efter att ha stannat för att prata med goda vänner vi sprang på utanför porten, kånkat upp tröttmössan, pillrat av henne kläderna och fått henne i säng, plockade jag ihop morgondagens packning och lade fram kläder åt Frida till imorgon. Innan det ens var klart hade sambon hoppat i säng också, så jag har haft en solokväll i soffan med en seeeen sushimiddag! Snälla sambon (som cyklade hem) rullade förbi och köpte en 12:a till mig - det är kärleksfull vänlighet det, tack hjärtat! Det var härligt gott för en väldigt, väldigt hungrig mage.

Vi får se hur morgondagen går, Fridas hosta hade ökat en del ikväll och kanske nosade hon på lite feberläge. Eller så blir det inget mer. Den som lever får se! Nu blir det snart pottning av Frida och nattning även för mig. FÖRE midnatt, kors i taket!

Imorgon är det fredag, tjohoo!

/Jenny

Tävlingstips

Nu har du chansen att vinna en Geggamoja-halsduk för knattisarna.
Gå in och tävla på Floosans blogg senast 8/10!

/Jenny

Det går framåt

Jag är faktiskt lite bättre idag. Men bara lite. Sega sjuklighet!
Sambon däremot har börjat snörvla. Aj då!
Frida håller sig neutral som tidigare, vilket är mycket mycket skönt!

För övrigt intet att rapportera idag. Godnatt!

/Jenny


RSS 2.0