BUSBLOMMA

Jag har tagit det väldigt lugnt idag, det känns att jag är trött. På eftermiddagen när jag slavade lite med tablett-tajmingen kände jag också att jag hade rätt ont, så dem försöker jag att inte glömma igen. Jag har jobbat några timmar hemifrån soffan, men det kändes helt rätt och alldeles nödvändigt att främst fokusera på lugn och ro och att göra saker i min takt.

Efter att ha hängt med Frida på sista simskolepasset, kockade jag tillsammans med sambon ihop fredagstacos och mumsade nöjt. Sedan vankades Sverigematch i EM, sambon intog soffan medan jag gick upp för att natta Frida.

Jag somnade nog före henne, tror jag.

Jag lade mig ned, vi pratade lite - och POFF. Sen minns jag inget mer, förrän mer än två timmar senare när jag öppnade ögonen klockan 23.52 och undrade varför jag hade kläder på mig? Det påminde om... låt mig se... Jo, gårdagen! Total medvetslöshet utan förvarning - kan man få sövnings-återfall i hemmet efteråt? Hehe.

Jag blir alltid stressad och irriterad när jag sovit oplanerat länge sådär, känner mig sååå bestulen på min kväll! Nu har jag rasslat runt och plockat ihop och stängt av saker och morrat helt orättvist i en halvtimme över varför jag inte blivit väckt, så nu ska jag lägga mig på riktigt. För det är ju utom allt tvivel att jag behöver sova. Mycket.

(Mest otajmat: Två timmars sömn med linserna på som jag inte får sova med, med ögon som bara har daglinser på prov ibland just nu och ska bedömas igen av optikern imorgon. Grattis grattis, rödöga...) 

Glad helg därute!

/Jenny

Imorgon ska jag dra en repa till dagkirurgen i Sandviken. Jag ska bli sövd för första gången i mitt liv, för att de ska göra cellprov samt eventuellt nån typ av åtgärd så att jag slipper åka dit och bli sövd vartannat år av samma anledning...

(Orsaken är en låååång historia, men den någotsånär korta men begripliga versionen är följande: Jag opererades för cellförändringar på livmodertappen (var det väl?) 2008 och ska kollas extra ofta av den orsaken. Proverna hittills verkar ha varit sisådär... Jag fick plötsligt värsta störtblödningen innan påsk (läskigt var det!), och kollade såklart upp om gyn kunde lista ut varför. De hittade inget fel, men kunde inte göra något cellprov för att det inte gick att komma åt på grund av ärrvävnad efter operationen. Nähänä, men vid de två tidigare proven (varav det ena gjordes av samma gynekolog - man minns ifall den som ska fiffla där nere är en man som ser ut som en grekisk svartmuskig slaktare!) var det minsann ingen som hojtade till, inte! Men nu var det bara marsch pannkaka hem och vänta på kallelse för att åka och bli sövd minsann. Tydligen behövde undersökandet och åtgärdandet bli lite... obekvämt.)

Så alltså: imorgon ska jag tippas omkull och kollas upp. Jag är lite nervös för själva sövandet och hur jag ska må. (Cystan jag har på halsen fick ju tömmas men sitta kvar, just för att det är en onödig risk att sövas...) Men det är ju ingen livshotande operation precis, så det ska nog gå bra.

Det var väl rackarns vilka bestyr det här för med sig. Jag har inte tid med det här! Läsa en massa papper och fylla i ett långt frågeformulär. Duscha och tvätta petnoga med nåt desinficerande joxelimox både nu och imorrn. Inte använda nåt luktagott och inget smörjande. Ta bort omsorgsfullt målat nagellack på sommartårna. Byta till rena kläder, rena handdukar, och rena lakan i sängen! Äta frukost aptidigt och sedan bara dricka vatten och saft hel dagen (och antagligen bli gaaalet hungrig). Och mitt i allt; lämna Frida, fixa matsäck till hennes utflykt och försöka jobba hemma...

Jaha. Dags att styra upp det sista innan sängen väntar!

/Jenny

Fråga: Hur svårt är det att hålla sig vaken medan man nattar sin gosiga femåring, om man just kommit hem från två dagars personalresa som man själv anordnat och varit reseledare för? När man dag två käkat toppenhotellfrukost, varit på Vasamuseet en hel förmiddag, på studiebesök på KTH en eftermiddag och åkt buss ett helt gäng mil? När man äntligen kan summera, konstatera att det mesta blev lyckat och tidsplanen höll rackarns snyggt? När man kan slappna av och släppa reslederiet?

Svar: Jättesvårt. För att inte säga omöjligt.

(Nu har jag vaknat, rasslat i ordning lite saker och duschat. Dags att nanna igen!)

/Jenny

Vilken dag! Reseledarna kan pusta ut och relaxa för dagen.

Tidsplanen höll. (Applåder och visslingar!)
Alla som skulle kom med på alla bussetapper.
Studiebesöket på Blåsenhus i Uppsala var trevligt.
Vädret skötte sig, förutom en störtskur som vi klarade oss hyfsat undan ifrån.
Utsikten från lunchrestaurngen var perfekt (vilket till viss del vägde upp att maten inte riktigt var det).

På eftermiddagen hade vi några lediga timmar. Planen att strosa i närområdet och småshoppa, förbyttes snabbt till en fika med kusin H! Jag facebookade om att jag inte visste vad jag skulle fördriva tiden med, och hon högg. Bästa infallet! Vi pratade fort som galningar och hann ikapp med det allra viktigaste. Tänk speeddating, fast under en och en halv timme! Puh. Det var typ två år sedan vi sågs senast, så det fanns en del att tröska...

Middagen på Restaurang Cypern var alldeles, alldeles underbar! Tur att vår restaurang-chansning blev så bra!
Mätta som klot rullade vi tillbaka till hotellet, som by the way var tokfint. Jag fick för övrigt balkong på mitt hotellrum! Reseledarlyx, månntro? Hehe.

En (alkoholfri) drink i baren och Sverigematchen på TV i lobbyn var det perfekta avslutet p kvällen. Men sedan blev det ickeperfekt avslut till sist i alla fall, för det blev förlust för Sverige och i samma veva uppstod mindre kravaller utanför hotellet. Bråkiga unga män i flock började mucka och veva med nävarna. Hu! Storstadsläskigt.

Nu ska jag sova, och hålla tummen för att morgondagen flyter på lika fint!

/Jenny

På plats på järnvägsstationen FYRTIOFEM minuter innan avgång. Halleluja, idag är en undrens dag.

När jag kliver in hör jag ett utrop om försenat tåg. "Åh nej, bara det inte är vårat" tänkte jag.

Intelligensreserven. Vi ska ju för helskotta åka i EGEN buss! Det är inte nyttigt för hjärnan med tidiga mornar, det har jag alltid sagt.

Nu åker vi.

/Jenny

Vi har haft en härlig eftermiddag med vänner i park och på fik idag. Tacksam!

Nu ska jag packa klart och sen hoppa till kojs. Imorgon väntar en tvådagars personalresa med jobbet till Uppsala/Stockholm, som jag och en kollega organiserat. Jag håller tummarna för att allt klaffar som det ska nu! Känns lite pirrigt att plötsligt vara reseledare.

Tjing!

/Jenny

Jag är så tacksam för det här barnet vi har. Goa unge! Hon är fantastisk på alla möjliga sätt, verkligen.

På söndagar kan hon till exempel vara fantastisk på att sova.

Somnar Frida sent, tar hon ofta igen det på morgonen. Idag vaknade hon klockan 09.47! Sedan låg vi kvar och pratade och kramades och spelade på iPaden till halv elva.

TACK.

(Att det sedan blir lite bråttom med resten som ska göras den dagen, det är det värt. Nu måste vi ha lite eld i baken för att hinna passa en tid på eftermiddagen!)

/Jenny

Idag körde jag en annan variant på vardagsrörelse; ogräsrensning. En och en halv timmes frenetiskt rensande gjorde mig svettig det med.

Såååå tråkigt.
Men man känner sig osannolikt duktig efteråt!

Nu står en hel svart plastsäck fylld med kirskål på baksidan. Fram kom en rabatt! En rätt tom och opiffig rabatt förvisso, men ändå. Hittade några små okända plantor, en stackars liten rosplanta och en ynklig kvist till krusbärsbuske.

Nu är det sena natten och jag ska ta min brutna gamla tantrygg och hoppa i säng. Sussa gott!

/Jenny

...men två gånger är en vana, sägs det.

Vana är väl att ta i. Men jag upprepade i alla fall gårdagens chockinslag (typ 50 minuter prommis) idag igen, fast lite tidigare och med trevligt sällskap från grannkvarteret den här gången. Dessutom bjöds det spontant på altan-efterhäng hos det trevliga sällskapet, med te och prat såhär in på nattkröken.

Imorgon kan jag nog räkna myggbett, men det var det värt! Natti natti!

/Jenny

Man kan börja vilken dag som helst.
(Eller sluta också, för den delen.)
Därför blir det oftast aldrig, istället.
(Trust me, jag vet mycket, mycket väl.)

Men varför inte en torsdag i början av juni?

Jag kom för nån dryg halvtimme sedan hem från en timmes prommis i rask takt. Powerwalk, säger visst folk nu för tiden. BRA där. Heja mig!

Jag gick halvt vilse ett par gånger, men så blir det när man går på konstiga små gångvägar i skogsdungar i områden man inte brukar strosa i. Och nejdå, oroa er inte. Det var inga farliga typer ute och smög. Risken att dödas av galna knivmördare eller illvilliga våldtäktsmän känns för övrigt betydligt mindre överhängande än risken att dö av hjärtinfarkt om jag inte börjar röra på mig, haha!

Fördelen med att promenera när vanligt folk börjar hoppa till kojs, är att det är osedvanligt lugnt och fridfullt. Idag dock med enstaka inslag av onykter ungdom med studentmössor, förstås. Dessutom är det svalt och skönt! Nät man inte svettas som en galning för ingenting, känns allt lite lättare.

För framtida infall, ska jag dock minnas att...
...inte ha nyvårdade, bäbislena fötter. Det skaver så lätt.
...inte ha trosor med sömmar på fel ställen. Det skaver också.
...skaffa nya dojor. Några som bryr sig mer om mina artros-stortåleder.

Nu ska jag ta mitt rödrosa fejs och springa genom duschen på väg till sängen. Natti!

/Jenny

Idag har jag varit på fotvård. Så skönt att göra tassarna sommarfina! Frida fick hänga med, hon var guldmedaljduktig och satt stillsamt och underhöll sig med spel på iPaden under tiden.

Efteråt skulle vi hämta ut medicin åt mig bara, och cykla hem igen. Men vi fick liksom feeling. Solen lyste och luften var äntligen ljummen igen och det var bara så trevligt!

Nån medicin fick jag ju inte. Det var TREDJE gången jag försökt förnya recepten på min allergimedicin, men som det antingen saknats något eller blivit fel. Hallå, skärpning hälsocentralen! Nu är jag riktigt less på det här (och onödigt sjuk, eftersom jag har slut på både nässprayen och ögondropparna...).

Nåja. En klantig hälsocentral ska inte behöva förstöra en trevlig kväll! Frida ville såååå gärna springa i fontänen på torget, och vad fasen... Såklart hon skulle! Av med allt i klädväg som kunde avvaras, bara. Jag hann till och med köpa en tunika på Indiska (full översyn mot fontänen genom rutorna och hon hördes lång väg, praktiskt, haha), medan Frida illskrikande sprang sig plaskblöt och buslycklig. Sedan torkade jag henne med min kofta och byltade på räddade jeans och diverse dagislortiga extrakläder - tadaa! Funkade finfint, om man inte är så kinkig.

Men det var inte nog där. Nu har vi just svalt sista sushi-tuggan på vårt stammisplejs. Frida har klättrat på första stadsbocken för i år. Solen lyser ännu och nu ska vi cykla hem igen. Alldeles för sent egentligen, men med mycket skratt och mys i bagaget. Kanske blir det en ganska trött start imorgon, men det är det värt!

Och imorgon är det ju fredag. Bara en sån sak!

Kram på er.

/Jenny

Nu finns en ny drickyoghurt, som är full av nyttiga bakterier och förenklar laktosnedbrytningen i magen. Jag hoppas få prova den - ansök hos Smartson för att vara testpilot du med!





/Jenny

Frida har varit hos en kompis några timmar nu mitt över dagen. Åh, tänkte jag, då kan jag göra det och det och kanske vila lite. Skönt!

Men nej. Icke.

Jag upptäckte att de stora skjutdörrarna till vår garderob/städskåp i hallen liksom hängde på sniskan. Listen hade tappat några hållare och börjat hänga ned betänkligt på mitten. Jag förstod plötsligt varför den ena dörren varit öppen så ofta på sistone, den hade glidit upp och inte lämnats öppen av "nån" som jag trott.

Vi fick haka av dörrarna, vilket var ett jäkla meck innan vi lyckades. Vi upptäckte också att städskåpsinredningen (som är kass från början) hängde snett den med och behövde fästas eller flyttas eller bytas ut.

Tjolahopp. Nu har vi två dörrar som står så att man får smyga förbi dem upp i trappan, ett galet kaos i städskåpet och allt väl synligt.

Sa jag att vi ska ha middagsbesök ikväll också?

Jaja. Nån dag får vi dra till IKEA och försöka komplettera, så att vi kan styra upp eländet. Jag önskar att sånt här bara kunde funka, tycker det är drygt att hålla på och fnula och trassla! (Jaså, jag borde bo i hyreslägenhet säger ni? Mm, det kan finnas en poäng i det...)

Okej. Fokus: vi får vara väldigt glada åt att inte de aptunga dörrarna drog ned hela listen och föll över datorn och väggen. Eller över oss eller Frida! Hu, hemska tanke.

Det är ju bara lite världsliga besvärligheter.
Dagens i-landsproblem, utan tvekan.

/Jenny

Sambon stack på träning och barnet följde med, så jag hugger tag i den obrutna tiden och tvättar, bäddar rent och packar upp resväskan sedan Halmstadstrippen. Kanske packar upp en gammal flyttkartong i träda? Hinner jag ska jag cykla och handla också.

Hoppla. Var kom den energin ifrån?

Kanske från den långa soffslummern jag tog på förmiddagen medan barn-TV, lördagsgodis och iPad roade Frida (och natt-taxi-pappan sov uppe)?

Både förmiddagströttheten och eftermiddagsenergin kan också komma ifrån gårdagen. Då hade vi tjejkväll här, jag och Frida hade besök av M och hennes vovve D. Let's Dance-final, fika och snicksnack långt in på småtimmarna. Mysigt!

För övrigt kan jag meddela att försommaren idag bjuder på 6 grader, ösregn och blåst. Facebook fylls av klagan över eländet. Men vad fasen, det gör väl inget - man slipper ju fönsterputs, trädgårdsjobb och pollenllergipåslag i alla fall! Nog lär det bli sommardagar så småningom.

Nu tvätthängning. Tjipp!

/Jenny

Jag åkte hem i vettig tid från personalfesten ikväll. Körde, till och med. Ordning och reda. Det känns som om det räcker med två kvällar ute på "lokal" den här veckan, om man säger så. Och jag har varit borta så mycket hemifrån.

Just när jag lämnade festen vid 23-tiden, drog dock partajet igång på allvar. Rajrajnivån var hög och ökande, skulle man väl kunna säga. Det var en kul fest och grymt mycket folk!

Jag tycker det är så intressant att betrakta folk sådana där gånger. När den som normalt sett går runt i kostym och är seriös och viktig, plötsligt dansar sig vild och svettig till en ACDC-låt. När nån som ser ganska hemvävd ut, plötsligt hånglar loss mitt framför högsta chefen. När man inser att han från den där ena avdelningen och hon från den där andra, verkar ha fått ihop det på riktigt - eller?

Men idag hoppade jag över att se det mesta av sådant där, och åkte hem. Skönt på sitt vis! Klev ur klackeskorna, skalade av mig partystassen, tog av halsbandet och njöt av stillheten. Växlade istället över till mamma-mode; pussade de sovande, lade fram morgondagens kläder till Frida, packade simskoleväska, röjde av diskbänken och plockade lite.

När jag var på språng till festen, sa förresten söta Frida att jag var fin:
- Åh vad du är fin mamma, du ser ut som en popstjärna - till och med på kläderna! Och du är ÄNNU vackrare utan glasögon, då ser man sminket!

(Ja, om jag bara blev av med brillorna snart! Inget ont om dem, men jag är en linstjej. Optikern har ordinerat läkande ögondroppar och linsförbud till nästa vecka, sen får vi se.)

Nu är det bäst att natta, för att orka med morgondagens jalla-jalla-schema.

Imorgon är det helg. Det behövs.
Glad fredag på er!

/Jenny