En dag med fniss och feeling

Idag har Frida och jag haft en tjejdag på stan. En sådan där bra dag. Bra feeling. En dag där mamman hade tålamod och femåringen öron som mestadels fungerade. En dag med fniss över åldergränserna. Guld värt.

En sväng på barndans, en koll på ett smådjurszoo, en ny PoP-vårjacka (betald med en fin kombo av presentkort och födelsedagspengar - tack morfarn och M och farmorn och farfarn!), en lördagsgodispåse och ett lass uthämtade pollenmediciner (även om snön som plötsligt låg på marken i morse gjorde att just det momentet kändes lite bakvänt). Dessutom en lång och goood lunch på Church Street Saloon (eller "Mamma, vi går till det där stället där man får nötter innan maten, får slänga skalen på golvet och får sådana där hallongodisar när man betalar!")

För övrigt har vi busat en massa, deltagit i stearin-SM mellan 20.30-21.30 (Jaså, var det Earth Hour det hette? Jaha!) och bara tagit det lugnt.

Bra dag.

/Jenny


Jag säger ju att det var nån ANNAN

Om ens femåring går ensam på toa på Willys medan man själv fortfarande packar ned varorna. Om man själv också går på toa efteråt. Om man upptäcker att det är en helt VIDRIGT ostädad toalett som man vill kräkas lite av och undrar vad det är för FEL på folk som inte kan sköta sina behov med hyfs på en offentlig toa.

Om man efteråt går tillbaka till kassan för att diskret viska att de behöver be nån städa toan för att det är... eh... helt vidriga saker på väldigt fel ställen.
 
Då.

Då kan de lätt få för sig att det är VI som orsakat det va? Och när man sekunden efteråt inser det och säger "Alltså, det var ju inte VI, utan det var så INNAN!" så tror de bara ännu mer att det var vi, eller hur? Liksom alla de fem i kön som hörde det?

Åh. Jag vill gå och dö lite.

/Jenny

Kanalväljare

I eftermiddags vid fikabordet på jobbet, frågade jag några kollegor:

- Jaha, ska ni se på Lets Dance ikväll då?
- Näää, det är ju HOCKEY ikväll!
- På vilken kanal är det idag??
- Det är på Canal + den här gången.
- Yes!
- Jaha, tänker du kolla på det?
- ALDRIG! Men den kanalen har inte vi, så då kan jag se Lets Dance!

Man kan väl säga att det inte var det förväntade svaret...

/Jenny


Det hänger på klänningen

Pappan hamnade på vift för att kolla in Brynäs-matchen ikväll. Frida och jag gonar hemma och kollar på Lets Dance:

- Åh, är det det HÄR programmet nu! Mäh, det var ju förut när jag var TRE!
- Ja, det har varit flera gånger faktiskt, både när du var tre och fyra.
- Åh, kolla på alla KLÄNNINGARNA, vad VACKRA!
- Ja, verkligen.
- Jag hejar inte på kropparna och dansningen, utan jag hejar på klänningarna och färgerna mamma! Den lila, och den gröna var sååå vacker!

En stund senare:

- Vad handlar den här dansen om, mamma?
- Menar du musiken?
- Jaa... och dansningen!
- Alltså musiken handlar om kärlek, om att den vinner över alla hinder.
- Ja, och det syns ju på klänningen också, den är ju sådär prinsessig och som på ett bröllop, så att man vet att det är om kärlek!

Ytterligare lite senare:

- Zzzzz Zzzzz...

En trött tjej slocknade lätt i soffan när jag sussade henne lite vid en av reklampauserna. Själv myser jag bredvid. Jag gillar Lets Dance. Hittills är det flera deltagare som imponerat stort tycker jag. Det är första programmet och man får vara tafflig än så länge, men för vissa märks det knappt! Heja heja.

/Jenny

Läckerbitar

Helt plötsligt under fredagens soffhäng utbrister Frida:

- Mamma vet du vem jag är kär i?
- Nej, vem då?
- Jag är kär i jättemånga! Jag är kär i H
(förskolekompisen som alltid kommer först), och i Silverberg...
- Va, vem är Silverberg?
- Han som spelar på hockey!
- Hur vet du vem det är?
(säger den icke-hockey-engagerade mamman förvånat eftersom hon knappt själv vet vem det är)
- Jag såg en bild på honom i en tidning om hockey.
- Jaså, var fanns den tidningen?
- På förskolan, en sån som man får klippa i!
- Jaha, hur kom det sig att du blev kär i honom då?
- Jo... Han var så snygg liksom!
- Jaha du. Var det nån mer du var kär i?
- Japp! Eric Saade, och Ulrik Munther. Det var alla! Många va?!
- Ja, verkligen. Vad betyder det att du är kär i dem då?
- Jo... jag DANSAR nästan när jag får höra doms röst! Fast på Silverberg så är det så att jag blir glad när jag ser honom, för hans röst kan jag ju inte!

Vi har ett väldigt kärleksfullt barn. Och uttrycksfullt. Och vi kommer att få vakta ordentligt på henne när hon blir äldre om hon fortsätter såhär, hahaha!

/Jenny

En liten vardagslucka

Idag kändes det nästan lite som fredag. 

Jag hämtade upp Frida på förskolan, vi åkte och handlade på Willys och sedan svepte vi ned på stan och köpte sushi. När vi kommit hem bänkade vi oss med käket framför hennes nya (försenade födelsedagspresent)film som kom i postlådan igår, Barbie i en sjöjungfrusaga 2. Ooooh, femårslycka!Sambon? Han hängde med en kollega på stan för käk och hockey. Fredagsfeeling, som sagt.

I morse kändes det dock inte lika mycket som fredag.

Det regnade duktigt, nämligen. Opepp. Jag och andra pollenallergiska tackar för lite regn mellan varven, så att allt det där som börjat yra runt i luften liksom landar. Renande regn är dock inte lika bra för morgontrötta mammor som ska lämna på förskolan, och har en hel knippe väskor och påsar och sig själva och en trött femåring att hålla torra på väg till jobbet... Jag bangade och baxade fram bilen istället.

Det var annat väder igår, kan man lugnt säga. Jag hade så mycket bestyr precis när vi skulle cykla iväg, att jag glömde jackan hemma. Och det gjorde inte ens något! Jag märkte det inte ens förrän jag lämnat förskolan och börjat rulla i nedförsbacken. Då är det vår.

Jag ska tänka på det i helgen, om det blir en plusgrad och snö som de säger i prognoserna. Brrrr.

/Jenny

Tjejhäng

Helt appropå hamnade vi hemma hos en av Fridas förskolekompisar ikväll. Hon fick följa med dem hem, jag anslöt strax därefter. Vi blev bjudna på middag och hängde kvar en stund. Så himla trevligt, som vanligt. Jag tycker det är så befriande med vardagsenkelt socialiserande.

Två nöjda tjejer åkte hem strax innan nattning - den ena hade fått leka loss och den andra prata ikapp med trevlig vuxen. Vardagslyx!

/Jenny

Tack tack tack

När man har ont i magen och känner sig som ett ynk. När man tagit sig hem från jobbet och äntligen kan slappna av. När man helst vill rulla ihop sig som en kattunge i soffhörnet.

Då.

Då är det som en DRÖM att komma hem till familjen som redan är på plats. Till en dotter som sitter och ritar, och en sambo som tänt grillen! Till nån som fixar. Till kramar. Till en liten femåring som gnuggar sin näsa mot min, säger att jag är söt och att hon älskar mig.

Jag kurade in mig i en filt i soffhörnet och har tillbringat sisådär 85 procent av min kväll där. Vilat ikapp och varit snäll med mig.

Det blev inte alls så tokigt det här ändå.
Och imorgon är en annan dag.

Kram därute!

/Jenny


Tiden är ur led

För en nattsuddare är det lite trixigt det här med att ställa fram klockan. Kroppen har då ÄNNU svårare att pallra sig i säng i vettig tid. Men nu är det väl ändå dags. Jag ska bara... Haha!

Frida och jag tillbringade en stor del av söndagen på stan. Frida fick tre par vår/sommarskor, en ny baddräkt och ett par överdragsbyxor som passade bättre för längre femårsben. Åh, och ett must-have-paljettbälte för kommande discodagar, eftersom något litet behövde läggas till för att komma upp i summan som gav mig 50 kr rabatt (så bältet i praktiken nästan blev gratis). Jag själv fick mest bara ansiktskräm och deo och annat ganska ordinärt.

Frida var nog trött från igår, för hon var helt uppe i det blå idag. Lyssnade inte, gick iväg från mig, knorrade över småsaker... Och jag hade inte min bästa tålamodsdag utan höll på att bli galen av allt tjatande jag fick ägna mig åt. Gaaah. Jag lät nog stundtals som en sån där mamma som man undrar lite varför hon är så barsk mot sitt barn - tur att vi pussades och kramades och hade fniss-kul mellan varven också!

Efter shoppingen cyklade vi hem till Fridas förskolekompis V. Lite småprat och lek och trevligt häng. Dessutom blev vi kvarbjudna på käk, så himla trevligt sätt att avsluta söndagen!

Imorrn är det ny vecka igen. Ha det fint!

/Jenny

Halvtid på heldagen

Milda makaroner. Jag minns inte när jag sist var såååå svettig utan att röra på mig samtidigt.

Jag snackar om badhuskalaset, alltså. Det vär jättelyckat. Mycket roligt, mycket stojsigt, mycket nöjda kids - och väldigt, väldigt varma stå-på-sidan föräldrar. Det är tropiskt varmt där inne, plus att den härliga vårsolen låg på och gassade under större delen av besöket. Puh! Vilken pärs.

Frida var i alla fall supernöjd:

- Mamma, det här är den roligaste dagen i hela livet!
- Åh, vad härligt!
- Ja, för kalaset blev ÄNNU bättre och roligare än jag hade trott!
- Vad kul, gumman.
- Jaa. Bäst var det när vi åkte tåg i rutschbanan, det var nog det som gjorde det sååå kul!
- Vad glad jag blir att du är nöjd, du som var så pirrig och sugen innan.
- Ja, och nu är det discot KVAR också! Åh, det här är den bästa dagen!!

Man kan väl säga att hon är ganska mycket för det extrema - är det bra så är det MEGABRA, är det illa så är det ELÄNDE. Och sen svänger det på en femöring. Jag gillar det, även om det kan gå en på nerverna ibland så är det mestadels en härlig inställning!

Jag överlämnade en hårfönad, uppstassad och glad pingla i pappans händer.
Nu ska jag dricka typ en liter vatten och ta ett bad med en god bok.

/Jenny

Om att vara laddad

Frida har längtat ihjäl sig till idag: disco OCH kalas på badhuset. Wow! Hon har frågat i flera veckor om när det är. "Är det den här lördagen, mamma?". Så sugen.

Och så i morse vad det dags. Hon vaknade, gäspade, sträckte på sig som en liten kattunge. Sedan pep hon till och fäktade med armarna:

- Ååååh, jag är så SPÄND! Jag är sååå spänd för idag! Åh jag är så spänd för hur det ska bli, på discot och på kalasat! Åh vad roligt det ska bliiii!

Älskade sötnosing. Jag får badhuskalasa och piffa upp, pappan får gå på disco. Glitterklänning, glitterskor, hårspännen, hårtork för frisyrpiff och handväska med godispengar i är packat. Check. Nu kör vi.

/Jenny

Vackra våren

Nio grader ute redan vid åtta på morgonen idag. Jag går ut och hälsar morgonen välkommen genom några djupa andetag på altanen. Frida tassar ut bakom mig barfota i nattlinnet. Vi går till plommonträdet och inspekterar de små öarna av lila krokus som poppat upp därunder. Jag fotograferar lite och Frida utbrister:

- Åh, titta de har växt upp mera! Åh, vad våren är vacker! Jag undrar när hallonen kommer?

Och här borde det såklaaaaaart ha varit ett foto på nämnda krokusar... Tyvärr hinner jag inte lägga upp nån bild nu, för pappan är iväg och joggar och vi tjejer måste styrsla oss iväg på badhusbarnkalas!

/Jenny

Utefika

Vi har en uteplats vid vårt fikarum på jobbet. Idag är det helt strålande vårväder och förmiddagsfikat kunde intas utomhus! Ljuvligt. (Bäst att passa på innan det blir svettvarmt, pollenhysteriskt och fullt av illvilliga getingar, hahaha!)

Nu ska jag gå och utomhusluncha. Sweet. Kanske dyker det upp några nya, våryra fräknar på nosen innan dagen är slut? Inte omöjligt. Vi smörjde Frida med solkräm i morse. Solkräm! Det säger ju det mesta om vädret, liksom.

Imorgon blir det full rulle för Frida: badbarnkalas på förmiddagen och disco på hennes barndansställe på eftermiddagen. SOM hon har längtat! Jag tror hon (och vi med, antagligen) kommer att sova gott imorgon kväll.

Trevlig helg!

/Jenny

Morgon-meltdown

Oh, vilken härlig morgon det var i morse! Obegripliga 10 plusgrader ute och fåglarna kvittrade så energiskt att det hördes in genom fönstret fast det var stängt. Två trötta tjejer som ändå hann morgonkramas och småprata innan vi till sist ålade oss upp. Vilken ljuvlig start på dagen!

Eller?

Jag skulle lämna Frida på förskolan idag.
Det blev Fröknarna Ganska Sent Ute goes bananas.

Shit, är det TIO grader ute?! Har vi några ärvda tennispjuck till Frida?
(ned och gräva hysteriskt i förrådet)
Var är nu de tunna överdragsbrallorna egentligen?
Var har alla tunna jackor tagit vägen?!
Var är dina tunna vantar, hade du dem igår?
Jag packar med de lite varmare kläderna, så har du dem där ifall det blir omslag igen.
Men SKYNDA dig och klä på dig, nu är vi sena!
Ta på dig HJÄLMEN, säger jag!
Men om du inte orkar trampa måste du ju DRA cykeln åtminstone!
Hörde du att jag sa att vi hade BRÅTTOM?
Men kliv inte AV cykeln nu då! Kom igen!

När vi kom till förskolegården spretande humöret ut ur öronen på oss båda... Frida kastade cykeln i vredesmod och stampade iväg åt fel håll. Jag hade bara inte tiiiid med mer förhandling, men för många kassar och prylar för att helt sonika kånka iväg henne.

- Nääääe! Kom nu, Frida. Parkera din cykel och SKÄRP dig! Vi MÅSTE gå in nu.
- Men jag VILL inte det! Du har gjort mig sååå IRRITERAD!!!

(Sur läpp, hög röst, arga armar som viftar och stampande fötter.)

Jisses. Svettigt AB.
Hur det gick?

Jo, men i Fröknarna Eldsflammas värld vänder det snabbt. Vi hann kramas och bli vänner och småsnacka lite innan vi skildes åt - nemas problemas. Och ja - det blev en fin dag!

/Jenny

Det är ju vår i luften

I måndags gjorde vintern ett litet gästspel. Snöstorm, kallt och blåst som attsingens. Det var inte så mysigt, hu.

Men idag. Idag! Typ 13 grader ute. Soool. Jag cyklade hem från jobbet utan jacka och det var alldeles ljuvligt. Sambon åkte och tränade golf. Nu i denna sen timme är det fortfarande 7,4 plusgrader!

Det är vår i luften!

Eh... Det är vår i luften, ja. Det kommer därmed med stor sannolikhet att bli omöjligt att avgöra när mitt långdragna bihålegissel övergår i pollensnörvel.

Men det är skönt ute i alla fall.

/Jenny


Bokmal

Ikväll har jag paus från datorn.

Jag knappar det här på iPaden och har inte kunnat hålla mig helt från nån spelrunda på Wordfeud, DrawSomething eller nya favoriten Rumble. Men förutom det så läser jag.

Lääääs, lääääs, läääääs. Jag har inte läst ut boken jag lånade ännu, nämligen. Sjukligheten kom emellan, liksom. Men den är bra, och nu måste jag fokusera.

Man kan väl säga att det är tur för mig att stadsbibblan bara har en krona per dag i straffavgift...

/Jenny


En måndag på vift

Jag känner mig bättre i skallen, sambon har trollat med ett par akupunkturbehandlingar tack och lov. Resten får väl klarna allt eftersom, det är ingen big deal.

Jag har varit flexledig idag, för att hjälpa en vän i nöd. Den biten var dock avklarad framåt lunch, så jag har även hunnit med en långsittning hos frisören och några ärenden på stan. Vardagslyxig eftermiddag!

Efter en runda hem för käk och kramar (och avlämning av inköpt pysselmaterial till överlycklig Frida), åkte jag till en tjejkompis på fikamys och prata-ikapp-tid. Batteriladdning.

Jag måste säga att det här med att vara ledig på måndagarna skulle jag lätt kunna vänja mig vid...

/Jenny


Den stora sovardagen

Idag jag jag vilat, ujujuj. Plattfiskläge.

Efter att ha varit upp och pysslat fram frukost till Frida (och snabb-inhalerat en egen), tassade jag i säng igen medan hon nöjd kollade barn-TV på morgonkvisten. Sedan gick sambon med henne på barndansen, så jag soooov och soooov i allsköns ro och kom inte upp förrän strax före 12! Milda makaroner. Men jag behövde det antagligen.

Efter lite lunch och hemmahäng stack sambon och tränade, och Frida hängde med. Jag låg i soffan typ hela tiden och försökte härda ut - har haft blixtrande huvudvärk idag som bara blivit värre. Men på kvällningen fick jag akupunktur av sambon och då lättade det faktiskt lite, hurra! Håller en tumme att det fortsätter så. Idag har jag nämligen haft lite lätt feber igen, det känns inte riktigt lämpligt när skruttigheterna förväntas vara på tillbakagång.

Händelserikt, som ni hör. Imorgon väntas nog sisådär samma ingredienser som idag - plus bokläsning. Rafflande leverne, haha!

/Jenny

Sofflandning

Äntligen helg!

Jag har inte överdrivet mycket krafter just nu, känner jag. Men jag har dock lagt fokus på ett par vänner i nöd idag, istället för att grubbla över gammal huvudvärk och snuva. Det blir så värdsligt i kontrast till annat.

Frida har i alla fall simskolat sig, fredagsmyst, sett på barn-TV - och sedan kontrat med värsta utbrottet som knorr på kvällen! Jamen tack då, liksom. Som tur är blåser stormarna över snabbt och vi hann bli vänner innan hon slocknade på 3 röda.

Imorgon är det danstajm igen för Frida. Sen är dagen ett oskrivet blad.

Trevlig helg ute i världen.

/Jenny


Jamen gå ÖVER nån gång

Jag är sååå himla trött på att vara rasslig. Jag känner mig minst lika hängig nu, som för en vecka sedan då jag stod i valet och kvalet över om jag skulle jobba på torsdagen eller vara hemma längre och kurera mig.

Snuva, rosselhosta, och ont-ont-ont i skallen. Heeela tiden. Dumma bihålor.

Jag har varit mer eller mindre hängig i tre månader nu.
I mitten där nånstans har jag även klämt en sväng antibiotika.
Ett steg fram, två steg tillbaka.

ENOUGH.

Men annars mår jag bra! Allt är relativt.

Imorgon bitti ska äntligen läkaren ringa upp mig. Fast då gäller det inte ömma bihålor, Nej, då ska jag vara krånglig patient vad gäller blodtrycket, som jag inte blir riktigt klok på om det verkligen är för högt eller inte. Det verkar ju bero på när och hur man mäter...

/Jenny

Förihällsprätta

Jag tyckte vi hade stora spindlar i källaren i somras.

Bullshit my as.

Deras feta farfars far från Amerikat skrämde just hjärtat ur kroppen på mig, där han låg och lurade på hallgolvet. Den var så sabla stor, att jag på riktigt trodde Frida och Johan lagt dit en plastleksak för att skrämmas.

Jag bävar för sommaren. Hu.

/Jenny

Sovmorgonmedalj

Frida var ju uppe och kollade på TV till kl 22 igår. Trött som en skrutt sov hon till HALV TIO i morse!

Pussunge. Snacka om att vi är bortskämda på den fronten. Det passade finfint, eftersom jag i och för sig lade mig tidigt men låg och läste bok till sent, och dessutom har en klart besvärande bihålehuvudvärk.

Nu styr vi upp oss, Frida och jag ska på familjeallsång på konserthuset om en timme. Tjillevipp!

/Jenny


Mello-mix

Hela familjen samlad i soffan framför melodifestivalen. Frida är mest drivande i frågan. Hon mumsar lördagsgodis, myser och säger med eftertryck:

- Det här FICK jag ju inte bara missa, eller hur?! Finalen!

Eric Saade dyker upp i ett inledningsnummer. Frida sprätter till i soffan:

- Men det är ju Erik Saade! Åh, jag tycker om honom mamma!

Nähä? Haha, we already know om man säger så. Frida kikar nyfiket vidare på nummer efter nummer, supernöjd. Dead by april drar igång. Pappan frågar Frida:

- Vad tycker du om det här då, Frida?
- Njae... Kanske INTE så bra. Det skriker ju så hemskt. Och så kan de ju förstöra kamerorna!

(säger hon bestämt och ruskar på huvudet, när kamerorna rör sig skakigt)

Så småningom är det Ulrik Munther-time. Frida utbrister:

- Jag tycker om honom också! Lika mycket som jag tycker om Erik Saade faktiskt. Han är snyggast. Mamma, de säger att han fyllt ARTON år - fast han bara är ett barn! Det var ju konstigt.

Molly Sandén kliver på. Frida tittar beundrande:

- Åh, hon är fin!
- Vet du, hon har varit ihop med Eric Saade förut.
--- imponerad inandnings-flämtning från Frida ---
- HAR hon? Åh, då älskar jag henne också!

Hehe, den här lilla pinglan är inte knusslig inte. När allt är slut och Elena Paparitsou (eller vad människan heter) sjunger Saades Popular stirrar Frida:

- Men?! De dansar ju exakt som jag. Preciiis sådär dansar jag jag Popular!

Sötunge. Hon sprätter upp ur soffan och kör lite moooves. Självbilden är väl kanske inte heeelt korrekt - men självförtroendet gillar vi mucho.

Strax efter avslut när "mitt hjärta slår fort mamma, för jag hejar på Danny med den där dräkten nu" somnade den lilla pinglan snabbt och lätt. Det är tufft med mellohäng.

/Jenny

Feberfri fredag

Hon blev inte febrig (idag åtminstone), den lilla nyvaccinerade godbiten. Däremot har hon en ganska ordentlig bula på armen som är röd, varm och öm, men det har gått bra med förskola och simskola ändå. Skönt!

Nu är det natti natti. Den lilla soffsomnaren är uppburen, vi har TV-hängt lite, en miniskål med chips har mumsats. Lagom.

Trevlig helg! Jag ska ägna den åt att försöka vila bort min tjocksnuvade nos och trötta hesa hals.

/Jenny


Projekt krånglig patient

Jag har haft ett litet projekt för mig idag.

Jag lånade en blodtrycksmätare igår kväll, en riktig kvalitetsmätare (enligt bl.a. sköterskan på BVC ska den vara mkt bra och tillförlitlig - jag frågade för de sålde den där nämligen). Nu har jag gjort en egen variant av 24-timmarsmätning med den (dvs mätt många ggr under ett dygn, förutom på natten då förstås...).

Vips har jag INTE högt blodtryck. Que?

Normala värden, möjligen liiiite högt undertryck ibland (om jag tolkar det rätt). Eh... Förvirrande. Jag ska ta och ringa farbror doktorn och ta ett litet snack, innan jag börjar med den däringa blodtryckmedicinen han skrivit ut.

Ja alltså, jag fick ett brev. Förra veckan? Eller kanske i slutet av veckan innan dess? Minns inte. Där stod i alla fall att jag har ett gränsvärde-blodtryck, och att har föreslår en tablett mot detta och ny provtagning om en månad. Men si jag är inte förtjust i att bara käka medicin utan att vara säker på att jag måste, så jag har väntat lite och frågat runt. Nu skulle jag vl ändå börja tänkte jag - men så när jag testat med den andra mätare blir jag osäker. Så med risk för att vara en dryg och krånglig patient, ska jag ringa och höra mig för först.

I brevet från läkaren stod också att att ett par levervärden (inte den alkoholrelaterade, det skulle förvåna mig storligen) var lätt förhöjda. Vad detta beror på eller vad som ev. ska göras, förtäljer inte historien ännu.

Jag tycker det är lite märkligt att inte få några pekpinnar i stil med "Du är ju rätt överviktig och tränar kanske typ inget och stressar kanske lite mycket? Ta och skärp dig!". Men visst - det kan jag ju räkna ut själv. Så operation skärpning inledes oavsett - om än i lagom skala. Stegvis. Hållbart läge, tack.

Natti natti!

/Jenny

Upp å hoppa blåbärssoppa

Det blev två sjukdar hemma. Eller tre förstås, om man ska räkna måndagen (som skulle bli en flexledig lyxdag men ju övergick i sänkt läge). Men igår avvek febern och allt annat lugnade ned sig någorlunda och liksom kom in i ett sådant där mer segdraget läge. Då hade jag inte tålamod längre, det finns liksom gränser för hur kul det är att ligga hemma och kraxa. Så idag har jag jobbat. Jepp.

Jag har varit med Frida på femårskontroll idag också. Hon har bytt hälsocentral sedan sist, så det blev ett låååångt besök med lite genomgång av tidigare journalen och så. Sköterskan var jättegullig och trevlig, hon frågade och pratade och tog sig verkligen tid. Toppenbra! Frida var inte så nöjd med vaccinationssprutan just när den skulle tas, men förutom det gick allt finemang. Hon gick därifrån tillbaka i balans, med torkade sprutprotesttårar och en söt liten ceriserosa klibbgroda (från presentlådan) i ett fast grepp.

Fröken Försigkommen har redan berättat på förskolan att hon kanske inte kommer imorgon, för att hon kanske har feber då. Haha! Vi får väl se, feber är i alla fall en vanlig reaktion på sprutan. Lilla armen ömmade i alla fall ikväll, så hon hade lite sovbestyr. Hon sa att hon skulle krypa nära mig för att gosa, men skulle inte kunna ligga vänd åt mitt håll för armen skulle göra ont. Så jag kanske måste hjälpa till när hon behövde gos. Så gärna, min gullprick!

Status efter besöket:
Vikt: 18,9 kg
Längd: 112,5 cm

Hon har gått nedåt lite i vikt faktiskt, jämfört med nån läkarkoll i nåt annat sammanhang. Jag tror hon varit uppe över 20 kg vid nåt tillfälle. Men det är inte hela världen, vi ska bara hålla lite koll på läget. Sen funderade sköterskan lite över att vi kanske ska ge henne kalktillskott, eftersom hon inte dricker mjölk eller äter fil. Jag pratade med Frida om det efteråt:

- Du vet, vi kanske ska köpa tabletter åt dig så att du får i dig tillräckligt med kalk, som finns i mjölk och fil.
- Så att mina ben blir starka och så?
- Precis, så att de tål mycket, inte går av så lätt och orkar vara hela och starka sedan när du blir gammal också. Men om du vill, tycker jag det vore ännu bättre om du tränade lite på om du kan börja dricka mjölk eller äta fil, istället för medicin.
- Jaa... Ja, jag har ju gjort det förut!
 (nåja - det är knappt sant, tänker mamman då, men men...) Så varför skulle jag INTE gilla det igen!
- Ska du prova lite med det då? Du kanske kan börja med några klunkar mjölk om dagen och se om du vänjer dig?
- Jaa, det ska jag göra! Det blir bra det!

Haha, hon har en skön inställning! Men vi får väl se hur verkligheten ter sig. Det kan vara värt ett försök, i alla fall.

Imorgon är det freeedag, gud så skönt. Jag ska försöka vila en hel del i helgen, så att onda bihålor och öron ger med sig. Ska försöka tillbringa en del tid i soffan och sängen med boken "Pojken som slutade gråta" av Ninni Schulman. Jag gillade hennes förra bok, så jag ser fram emot denna.

/Jenny

Det gick liksom utför och jag landade i soffan

Jaha. Den tredje totalsänkande förkylningen på bara två och en halv månad är ett faktum. Tröööökigt. Jag har inte tålamod med det här mer - och inte passar det nåt vidare jobbmässigt heller. Blä. Men vad gör man.

Jag blev bara sämre under dagen igår, och natten ska vi bara inte prata om. Jag hade ont och frös och vaknade stup i kvarten. Jag har feber, sprängande bihålor (Kan ansiktet explodera? Så känns det), snuva, rosslig och luftrörsrivande hosta, ont i vänster öra och och lock för båda. Jamen tack då.

Jag känner igen mig i den där reklamen där alla har väskor och bilar som svämmar över av näsdukar... Snart har jag snutit loss näsan. Till och med Frida associerade till den:

- Mamma, visst snyter du dig i näsduk på näsduk?
- Ja, det kan man verkligen säga!
- Det är som de där på TV:n mamma, de som har fullt med näsdukar i bilen och rulltrappan - de snyter OCKSÅ näsduk på näsduk!

Ja puh. Jag har sovit massor idag. När man somnar till med hakan i handen vid frukostbordet, vet man att man är lite rasslig... Jag återvände till sängen och sussade hela förmiddagen, efter lunch har jag huserat i soffan med korta lurar då och då. Välbehövligt! (Bara lite svårt att komma i säng tidigt ikväll istället förstås...)

Imorgon lär det bli samma läge. Vågrätt, haha. Snyta, vila, hosta, kura in sig i filt, sova, knapra i sig nåt (serverat av vänlig sambo!), vila lite mer och knappa lite wordfeud. Kanske läsa bok? Inte ens det orkade jag idag.

/Rudolf med röda mulen... eh... Jenny

En snuvig bonusdag

Morr. Det här med att ha en ledig bonusdag med Frida, skulle kännas betydligt lyxigare om jag inte hade en bultande förkylningsskalle. En undra-om-jag-måste-sjukskriva-mig-känsla. Sååå onödigt.

Slut på meddelandet. Intresseklubben har väl antecknat? Haha.

/Jenny


Oh the joy!

Åh. LYCKAN i att på söndagskvällen plötsligt komma ihåg att jag ska vara ledig imorgon! Först en skön dag med sovmorgon och en trevlig lunch med årets första grillat och sällskap av vänner. Och sen bonusen att få vara extra mycket mamma imorgon - grejjt.

Jag hade nästan glömt bort det en stund, att jag inte ska till jobbet då. Fridas förskola är stängd och pappan är uppbokad med annat, så jag har tagit ut en flexledig dag. Det känns superfint att få tid ihop med Frida och väldigt skönt med en extra dag med mysbyxhäng och långsamhetsfrukost. Särskilt på en måndag.

Och dessutom passar det fint för att jag trist nog känner mig lite hängig. IGEN?!
Nä, fasen heller. Halssvid och småsnuva - vik hädan!
Nu går jag upp och nattar i vettig tid.

Ha en bra vecka!

/Jenny

Det rullar

Idag har det varit cykelpremiär för tjejerna i familjen (till skillnad från herrn som modigt cyklar året om). Gött! Det lär nog komma bakslag vad gäller vädret, men just nu är det i alla fall isfritt nog på de flesta ställen för att kunna cykla även för vintercykelvägrare som jag.

Det bästa är att det tar så sjukt mycket kortare tid att ta sig nånstans, SWOSH bara så är man där man ska. Och det hade vi nytta av idag. Jag cyklade iväg hemifrån kl 09.45 med Frida bakpå, och kom hem igen klockan 17. Vilken heldag! Under tiden hann vi med barndans, massor av ärenden på stan, sushilunch, ett sammanstrålande med pappan och färd till Järnvägsmuseet för att åka på ånglokstågtur. Och sedan vände jag och Frida i dörren så att även hon fick cykla en runda - och jodå, takterna sitter i, kroppen minns.

Mysig dag! Mycket friskluft och rörelse, inte fel. Mycket Fridatid också - det är ett måste just nu, jag känner mig halv annars.

Nu ska jag natta. Imorgon kan jag förhoppningsvis se fram emot sovmorgon, eller i alla fall slömorgon... Sambon ska se Vasaloppet, och Frida somnade sent så hon borde sova ikapp lite. Men om inte, så är ju redan pappan (som dessutom sovit längre) uppe. Tackar tackar säger mamman som kan ligga kvar och dra sig tills vi har tvättid vid 10...

/Jenny

Poff passerad, poff passerad

Dagarna bara går, jag hängde nästan inte med för tillfället.

Jag har fått en hel del gjort på jobbet den här veckan, det är skönt! Vi har bytt supportsystem och jag är ansvarig, så det är fullt upp och lite snurrigt med allt nytt. När jag ringer hem från jobbet för att höra hur de har det, har Frida nu två gånger svarat:

- Men mamma... Varför är du alltid i telefonen?!

Då får mammahjärtat lite knip. För samtidigt som det är väldigt skönt att slippa hoppa upp från kontorsstolen prick i tid för förskolehämtningoch istället kunna avsluta saker och SEDAnN gå, så innebär det också att dagarna nästan alltid blir längre och tiden tillsammans med det viktigaste i livet blir alldeles, alldeles för kort. Bättring.

Imorgon är det fredag - smått obegripligt men väldigt skönt!

/Jenny



RSS 2.0