Ni vet sådana där fenomen
Sitter och lyssnar på Renata Chlumska som föreläser på högskolan. Mycket bra, intressant och inspirerande!
Fascineras samtidigt över ett sådant där typiskt beteende hos folk.
Vi sitter i den största salen på högskolan. Det finns många sittplatser, javisst - men inte hur många som helst. Därför kan man ju sannerligen undra VARFÖR i hela världen som folk sätter sig längst ut på kanterna?! Hela raden kan vara tom, men ändå sätter sig folk längst ut trots att de kommer först. But why, liksom?!
Sen när alla ytterkanter är fyllda, törs väldigt få personer komma och krångla. Trängas, störa och bete sig. SYNAS, förstå så galet!
Nä, de hade bara velat glida ned på nån plats i all enkelhet.
På gavelplatsen.
/Jenny
Från Halmstad till hemmet
Kul att se högskolan också. Vi höll till i toppfina nyrenoverade konferenslokaler på våning 21 med gaaaalen utsikt över stan och havet. Men mest applåder vad gäller byggnader i Halmstad går till: Stadsbiblioteket! Så tokfint att jag bara ville stanna där och läsa och mysa. Fantastiskt fin bibbla, verkligen.
Jag missade preciiiiis att få säga natti till min lilla prinsessa ikväll. Tåget från Arlanda var försenat så vi fick dras med nån bonus-restimme på sluttampen, och då hann hon somna. Det var helt knasigt på Arlanda med nedsläckta lampor och informationsskärmar - som om allt gick på nöd-el, typ. Weird.
Imorgon väntar hämtning och lämning av gosunge, mysigt! Dessutom blir det en fullspäckad dag på jobbet, med möten och föreläsningar på eftermiddagen och personalfest på kvällen för att fira att Högskolan fyller 35 år. Tjolahopp snart är det helg igen!
/Jenny
Stoppa pressarna
Chockade till och var på plats på perrongen en HALVTIMME innan avgång.
Det har aldrig tidigare hänt, så mycket kan jag säga.
Mycket märklig upplevelse.
Nu är vi snart på Arlanda.
/Jenny
Mysdag och maxad kväll
Pappan har varit på långträning idag. Frida och jag rullade till Strömsbro, hämtade upp mamma S och dottern I och åkte vidare till Källviks gård.
Det var fårsläpp, alltså fåren och lammen släpptes ut på grönbete. Man fick gå in och klappa dem om man ville. Mysigt! Där finns också en liten butik, ett mycket mysigt café och ett traktormuseum. Kan rekommenderas för er i närheten! Öppet kl 11-17. På lördag är det hattparad där!
Nu är det dock bäddat för några intensiva timmar. Frida ska nattas (trött som en tomte!) och jag ska packa för tjänsteresa som jag drar iväg på imorgon. Men tvätten som ska packas är blöt, ungen är på tvären och jag med. Pappan är och handlar och har sen massor att göra inför jobbinhopp i veckan. Jag måste fixa ett gäng andra saker också, en massa "Jag ska bara" ni vet.
Puh. Det kan bli sent det här.
Hej Red Bull.
(Man kan sova en snutt på planet imorrn va?)
/Jenny
Pollenpuckad
Zzzz Zzzz. Jag orkar noll och inget och är helt apatiseg.
Man blir en rätt tråkig mamma när man är under isen. Sambon var iväg och hjälpte en vän med ved hela eftermiddagen idag, och under tiden tog det oss brudar flera timmar att komma iväg nånstans. Det känns motsträvigt att ge mig ut när jag vet att jag blir så sänkt efteråt, men vädret och den pigga femåringen drar såklart åt andra hållet.
Till sist stack vi ut på en lång cykeltur till Gävle Strand. Frida älskar det områdets nya, fräscha (och så himla fina) lekpark. Vi såg till att hinna med fikamys på Waynes och mycket kramar och småprat, härligt! Och ÄNTLIGEN har Frida blivit trygg och säker (och någorlunda snabb) nog att cykla även längre sträckor själv, grymt skönt måste jag säga.
Imorgon ska vi på en liten utflykt som faktiskt redan är planerad.
Dessutom ska jag tvätta och packa, för det vankas tjänsteresa nästa vecka.
Natti!
/Jenny
Hej John Blund
Tjena Jonka! Du kommer tidigt ikväll. Och är väldigt envis! Jag får nackspärr av att sitta här i soffan och nicka till igen och igen...
Jaså, klockan 23.20 är INTE tidigt, säger du? Nä, okej. Det kan du ju ha rätt i. Jaja, jag går väl och joinar den redan sovande femåringen, då!
Hoppas taxipappan är piggare.
Godnatt!
/Jenny
Kanonutflykt och kanontrött
Jag kan verkligen rekommendera ett besök på Verket i Avesta. Gärna med guide!
Wetterlings yxfabrik i Storvik var också klart givande. Och jag satte två yxkast (av 4) smock i poängtavlan!
Nu har jag friskluftschock och trillar snart omkulll av trötthet. På riktigt. Natti!
/Jenny
De alldeles vanliga dagarna går
Ni glömmer väl inte att vara tecksamma för de vanliga dagarna?
De betyder att allt är som det ska.
Att vi just slipper kris och panik, slipper stor dramatik.
Att livets tunga sidor hållit sig lite på avstånd ett tag.
Vanligheten är något BRA!
Imorgon blir det personalutflykt hela dagen, och ärenden på stan på kvällen.
Sussa gott!
/Jenny
Kan man vända om?
När jag kommer till jobbet har det varit stopp på system och nätverk sedan inatt. Saker har just börjat komma igång men det mesta haltar ännu en smula.
Kan man åka hem och krypa ned igen?
/Jenny
Borta bra, hemma sent
Idag var det hemresedag. Men när man ringer hem och det är molnigt där, och man befinner sig i SOMMAR själv (barfotabarn i kortbyxat och ärmlöst, 25 grader i skuggan), då tar man det easy.
Frida vaknade tidigt, behövde gå på toa, och hostade massor. Men efter ett bra tag somnade hon om och sov då till 10.45! Sedan blev hela dagen en smula i otakt, och med sommarvädret därtill fick jag nästan lite semesterfeeling. Soft! Så vi tog det lugnt, och rullade iväg först en bit in på eftermiddagen.
Därefter inföll en radda ska-bara-saker.
Det ingick tankning.
Några sms.
Ett inköp av gebortblomma.
En mindre felkörning.
Ett fikabesök hos min faster och hennes man.
Sång och hurra för fasterns man som fyller 65 på fredag.
Ett skrapat femårsknä.
En omgång snabbmat hos samma faster eftersom det blev sent.
En avstickare till Bromma med en påse återlämningsbarnkläder.
Prat, prat, prat med vänner.
Nedbärning av nya lånekläderspåsar.
En större felkörning.
Till sist åkte vi hem i sena kvällen. Halv tolv var vi på plats och Frida sov sedan länge gott i sin bilstol.
Är det dagar som denna som menas med Carpe Diem?
/Jenny
Oförskämt bra helg
Man kan ju inte ha det bättre!
Shopping i en lagom skala.
(Frida sprallar över nya Crocs som byter färg i solen!)
Utflykt till havet med klippor och vind.
Sooooooool och finfint väder.
(Trekvartsbyxpremiär - check!)
Studsmattehoppande barn som springer ut och in.
Och MASSOR av prata-ikapp-tid.
Nyss skulle vi gå och lägga oss, men istället fick vi förmånen att prata om livet med det snart 13-åriga gudbarnet som kom utsmygande ur sin dataspelsvärld. Lite snabbt rev vi av ämnen som datoranvändning, religion, musik, språkbruk bland 'hans ålder' och typ fjorton saker till i en rasande fart. Fin stund!
Nu måste tant gå och sova.
/Jenny
Nejnejnej
Dagens i-landsproblem:
Somnar överlycklig över att jag äntligen kan ha linserna igen. Vaknar jätte-jätte-jätte-röd i framför allt höger öga. NEJ! Nej nej nej nej. Orka.
Jag ger det allergimedicin och ett par timmars tumhållning innan jag deppar ihop. Vi har ju kommit till en ny pollenzon, jag kan bara hoppas att det är orsaken...
/Jenny
Jojo, man tackar
Frida mötte mig i badrumsdörren. Hon sken upp och log stort:
- Men MAMMA, har du SMINKAT dig?!
- Ja, jag kan äntligen ha linser igen, så jag tog på lite mascara.
- Åh, du är JÄTTEVACKER!
- TAck snälla söta du, vad glad jag blir!
- Ja, du är lika snygg som en POPSTJÄRNA!
- Oj, som en popstjärna minsann? Så de är snygga de?
- Jaaa, verkligen! Du vet, lika snygg som Eric Saade och och Ulrik Munther och sådär!
Gullunge. Jag sparar i hjärtat tills de där "du är bara dum och fattar inget"-dagarna kommer. Love you.
Nu ska jag gå och umgås. Jag och Frida har landat hos W och killarna. Solen lyser och körsbärsträdet blommar. Mysigt!
/Jenny
Transportsträcka
Känner att jag är mellan just nu. På väg.
Mellan aktiviteter.
Mellan vänner.
Mellan utfärder.
Mellan ledigheter.
Mellan Nyland och Ingarö.
I helgen ska jag och Frida åka till W och ha mamma-barn-mys. Det ska bli härligt! Pappan i den familjen är på resa, pappan i våran familj har lite allt möjligt annat för sig under tiden. Vilken lyx att få ännu en vän-helg (långhelg dessutom!) precis efter den förra.
Jag var på ett föredrag med den intressanta egyptiska författarinnan Nawal El Saadawi idag, och kom hem glad, inspirerad och energifylld. Jag skulle sedan hinna styra upp en massa saker ikväll hade jag tänkt, men så blev det inte. Jag fick tråkiga nyheter om en vän och tappade farten alldeles istället... Så kan det gå.
Nu har jag dock grubblat klart för ikväll och ska försöka sova lite. Natti!
/Jenny
Tar med mig skratt in i nästa vecka
Har landat hemma efter en riktigt energipåfyllningshelg.
Är så glad över att kompisgänget från gymnasiet håller ihop ännu, även om det inte blir så ofta som vi vill. Men det är så underbart okomplicerat att umgås, det flyter på som om inga år gått.
Jag är glad i själen ikväll!
/Jenny
Lyx i sin renaste form
Njuter och är tacksam! Sitter hos en vän i mina gamla hemtrakter och pratar ikapp med henne och fyra andra vänner från gymnasietiden. Sååå härligt. Äter, dricker, skrattar och myser. Och det har bara börjat, härligheterna inkluderar översovning och pågår ända till söndag!
(Vi saknar dock två brudar från gamla gänget, men de föredrog sina inbokade utlandsresor framför en Nylandsresa den här gången - määäärkligt va? Haha!)
/Jenny
Inte bra för blodtrycket
En viktig sak som jag MÅSTE hinna idag.
En timme tills jag måste gå från jobbet (för picknick med förskolegruppen).
En dator som bara hänger sig och går SEEEGT sen minst en timme.
Yttepyttesmå marginaler ikväll för att komletteringsjobba.
Jamensåjäklaklart.
ANDAS.
ANDAS.
ANDAS.
...och mantra "det ordnar sig alltid."
Puh. Kollar mailen på iPaden under omstarterna och bloggar ut min frustration på densamma...
/Jenny
Det gäller att se fördelarna
Men det är klart, om man bara accepterar läget finns ju fördelar.
Den viktigaste: man hinner krama sitt barn många fler gånger än vanligt.
Och idag kom jag på en otippad vinst: Väldigt lite viktig tvätt.
Jag hade sedan tidigare bokat tvätttid ikväll, för att ha möjlighet att kompletteringstvätta sådant jag ville packa med till helgen (när jag ska norrut på tjejhelg och träffa flera fina gymnasievänner, oh the JOY!). Ni vet; bästa brallorna, BH:n eller tunikan som man haft på jobbet måste ju med. Typ.
Men när man varit hemma sjuk? Nänänä. Då ligger inget sånt i tvättkorgen. Då är det bara gamla mysbrallor och sunkiga tröjor som gått åt. (Ja, och så sjuttiofjorton örngott och handdukar förstås...) Perfa!
/Jenny
Bright lights, bright lights!
Ringde sjukvårdsrådgivningen i morse för att fråga hur länge man kan tänkas ha kletiga ögon som "tar om" utan att behöva göra nåt, och de ansåg att jag det var dags att ringa hälsocentralen för att få en bedömning. Men det gick inget vidare, för där sade en röst att "kön är nu fylld, ring nästkommande vardag".
Suck, tack då. Avvaktar alltså vidare en stund till.
Och faktiskt verkar de så här en bit in på dagen må liiite bättre än igår, trots allt.
Vecklade nyss upp mig från soffan och gick ut till sambon för att berömma honom för att han så duktigt oljar in ytterdörren och skrubbar utetrappan idag. (Han är verkligen extremt bra på att komma sig för med att göra saker.) Solen skiner och det är ljuvligt ute. Tror jag, i alla fall. Jag ryggade nämligen snabbt tillbaka och gömde blundande mina ljuskänsliga rödögon mot sambons axel, medan han utbrast:
- Har du blivit en Gremlins?
Haha! Ja, jag lär ju se ut som en efter att bara ha skrotat runt här hemma, om inte annat...
/Jenny
På pricken om pratighet
Jag minns att jag läste den som liten och tyckte att den var bra. Jag var, liksom Frida, full av frågor och tankar om livets alla sidor och väjde inte för det mörka och sorgsna utan tyckte tvärtom att det var spännande på något sätt.
Igår läste jag ett stycke som jag tycker är oerhört pricksäkert. Det kände jag igen mig i då, och kan fortfarande göra! PRECIS såhär känns det att vara en pratkvarn. Så himla bra beskrivet! Och jo; man förstår den motsatta sidan betydligt mer som vuxen, men känslan blir ofta ändå densamma.
-------------------------------------
Ibland är Sparveln så glad, så fylld av bubblande glädje att hon babblar som en kvarn. Så fort det blir den allra minsta tystnad fyller hon ut den med tankar om allting, med skratt och sång, och hon hoppar kråka över golven och kastar sig handlöst i fåtöljerna. När hon är som gladast händer det att den hon pratar med plötsligt säger:
- "Kan inte du vara tyst ett tag! Måste du prata hela tiden?"
Då är det som att få ett slag i skallen. När hon är så glad och har så mycket att berätta, så tycker de bara att hon pratar för mycket! De har inte märkt hur roligt det är. Varje gång de säger så blir hon iskall över hela kroppen och det känns som om hjärtat vill stanna. Det är synd att stora inte märker någonting. Förstår de inte hur barn är?
En gång i fiskaffären var hon så glad och pratade hela tiden. Och vattnet rann på fönsterrutan och fiskarna låg så fint på sina isbitar och på disken fanns det strömmingar som hoppade upp i luften ideligen. Nyss hade hon fått en böckling att rensa alldeles själv i rummet bakom affären. Och medan hon skar i böcklingen pratade hon hela tiden.
Plötsligt tog sig fisktanten för pannan:
- "Måste du prata så mycket? Jag har så ont i huvudet."
Det var som om hela världen bleknade. Sparveln blev dödstyst. Vit om kinderna åt hon upp sin böckling och gick därifrån. Det dröjde länge innan hon gick till fisktanten igen.
/ur boken "Lilla Sparvel" av Barbro Lindgren
-------------------------------------
När jag läste den texten igår, kände jag stor ömhet för den inre lilla Jenny som så ofta bubblade över och kände sig fel och liksom stukad när någon påpekade det. Och jag känner en stor ömhet för Frida, som är likadan och säkert kommer att hamna i samma läge. Jag är tacksam för påminnelsen om att så sällan som möjligt vara den som trampar på hennes sprudlighet.
Kärlek till oss, och till alla andra pratkvarnar!
/Jenny
Red eye
Det här verkar vara en envis ögoninflammation. Det gör rejält ont i ögonen, speciellt om jag sitter länge vid datorn eller TV:n, märkte jag igår kväll. Dessutom kladdar de fortfarande.
Jag ger det en dag till, helt enkelt. Det funkar inte med en hel dag vid datorn, jag måste vila mellan varven. Det är stor skillnad på att småknappa lite såhär, eller att jobba och sitta vid skärmen konstant.
Imorgon är en annan, klarsynt dag.
/Jenny
Pappa-peppning
- Hur går det pappa, får du taxijobbet? Jag tror att du får det, jag. Men annars kan du ju bara plugga till nåt annat jobb väldigt hårt!
(Pappan säger gissningsvis nåt om att han jobbar ju på taxi nu, fast bara ibland.)
- Ja, men jag menar om du får det på riktigt, HELA jobbet? Jag tror det går bra jag, så jag tror du får det! Jag tror på dig jag, pappa.
Underbara Frida! Vår bästa supporter i alla lägen. Och toppenbra på att se saker positivt. Ganska ofta brukar jag fråga henne:
- Vad är det bästa som har hänt dig idag, Frida?
- ALLT!
- Är allt bra?
- Jajamen!
- Men vad är det allra, allra bästa som hänt då?
- Att få vara med DIG, mamma.
Så kan det låta, det är inget ovanligt. Till och med igår, när övriga ingredienser var bland annat dansuppvisning, lördagsgodis och sushilunch. Gulltjej! Den här tiden med fröken kärleksspruta får vi spara i våra hjärtan, till dagar då föräldrarna inte står fullt lika högt i kurs. Fortsätter hon att vara lika härligt bestämd längre fram kommer de dagarna garanterat, haha!
/Jenny
Det kallar jag bra service
Sedan har jag och lillpinglan hängt på stan några timmar (medan pappan vilade ikapp sig inför taxijobbnatt). Vi har gjort en bunt ärenden och myst med en sushilunch. Jag skänker ofta en tacksam tanke till min arbetskompis som inte gillar sushi och gav mig en hel bunt sushi-rabattkuponger från restaurangchansen-häftet - det gör den här typen av lyxande klart mer lagom i pris!
Ett av ärendena idag var att kolla efter en ny jacka till mig. En tunn och enkel jacka, helst billig också. Hopplöst projekt. Men min nuvarande (tunna, enkla) jacka hade nämligen gått sönder en massa i kanten av fickorna och nu hade det dessutom gått en nästan decimeterlång reva bredvid fickan också. Bara sådär. Störigt.
När jag var på Åhléns idag liksom bara snavade jag över årets version av den jacka jag hade (som jag köpt där i fjol men som nu var trasig). En enda kvar. Förbättrad med några detaljer (foder och bättre fickor!), men annars nästan prick likadan. Jag tänkte att jag slår till! Det var 10 % medlemsrabatt idag dessutom.
I kassan kom jag pötsligt på att jag visar dem att den förra jackan gått sönder så mycket - det är ju ändå bara knappt ett år gammal. Kanske kan jag få nån rabatt, om jag har tur. Döm om min förvåning, när tjejerna genast sa att de gör självklart en reklamation på min gamla jacka! "Tyvärr måste vi göra det på reapriset, när du inte har nåt kvitto" sa de. HELT okej sa jag och tackade glatt - dessutom fick jag medlemsrabatten också. För 140 kronor hade jag plötsligt en ny jacka! Hurra för utomordentlig service! Tack Åhléns, så ska det se ut. En riktig humörshöjare.
Nu ska jag ta mina igenkorkade, svidande, suddiga, ömma, röda små grisögon och pallra mig i säng. (Japp, dubbelsidig ögoninflammation, jag är tokpiffig idag.) Gonatt på er!
/Jenny
En kort vecka som kändes lång
Den började bra med middag hos farmorn och farfarn, tackar tackar. Så smidigt att bara ramla in till gott käk. Mindre bra är att jag tycks ha fått ögoninflammation på höger öga. Eller så är det ett gravt fall av ensidig pollenretning. Den som lever får se vart det barkar. Segt vad det än är för fel, det är brillor på som gäller.
Imorgon blir det dansavslutning och uppvisning för Frida.
Natti natt!
/Jenny
Ja det är vååååren, ja det är vååååren
No shit, Sherlock! Och tänk vad skojsigt, då kommer det snart att bli ännu mer.
Så här års slår det aldrig fel, då är jag redan apless på våren. Effekten av de första "oh vad det är skönt ute"-dagarna har slagit till rejält. Jag läser statusar på facebook om hur folk soooolar och myser och jobbar i trädgården, men själv är jag bara snuvig, trött, extremt luddig i skallen, enormt kliig i ögonen och vill stanna dygnet runt i ett mörkt rum inomhus. Typ.
Men annars är allt bra, haha!
(Det är ju ett lightproblem utan dess like, jag vet. Nemas problemas. Jämfört med riktiga åkommor faller det här platt. Jag blir bara lite knäpp av att det kliar så mycket i ögonen att jag vill gräva loss dem ur dess hålor...)
/Jenny
Det smög sig in en ljuvlig eftermiddag
Sambon åkte över till farmorn på eftermiddagen, för att ge henne en blomma på födelsedagen från oss (grattis!)! Tyvärr kändes det inte lämpligt att plocka med sig lilla hostfröken dit, eftersom vi inte vet vart kraxandet bär iväg. Så för att undvika att smitta ned dem tog jag henne på en cykeltur istället.
Hittills har Frida cyklat på en minicykel. Nu har hon fått byta upp sig till nästa storlek, det vill säga fortfarande en liten rackare men mer lagom åt henne. Fast nej, det tycker INTE hon att den är. Den är stor och läskig och hon vill INTE cykla på den. Men idag pushade jag henne att ta den i alla fall, och vips så kunde hon ju visst hantera cykeln och tyckte att det var jättekul. Precis som jag visste.
- Mamma, jag trotsade min rädsla! Kolla vad duktig jag är! Och snabb!
Det som skulle vara en liten tripp för att få luft, blev plötsligt en sådan där njuta-av-livet-stund som varade i tre timmar. Ni vet, gott om tid och här-och-nu, fint väder, skön feeling och femårig cykelglädje!
Vi åkte först till en lekpark utanför en skola, som hon ofta längtar till. Sedan cyklade vi till badhuset och köpte glass och kexchoklad, som vi fikade upp medan vi satt och i solen och kramades. När vi kom hem, var hon så cykeltaggad att vi drog på en runda till. Vi hamnade på ytterligare en lekplats, där Frida klättrade sig less medan jag njöt i solen. Ibland kom hon och gosade hos mig och småpratade en stund innan hon lekte vidare.
När vi till sist kom hem, var mitt hjärta extra fyllt av glädje och kärlek till den här lilla fantastiska människan som är vårat barn. Hon lyser upp varje dag!
/Jenny
Bakvända världen
Frida hostar lite illa men är pigg annars. Hon spelar iPad och är förnöjd.
Jag ligger i soffan och försöker vila bort min dumma huvudvärk. Jag kollar TV-serier på datorn och blundar mellan varven.
Han som jobbat inatt och borde sova, håller istället just nu på att göra rent altanen inför att den ska oljas.
Ja. Så kan man ju också göra.
/Jenny
Kanonfin kalasdag och långsam lojdag
Vi cyklade först till Fridas förskolekompis S och tittade på deras kattungar. Fyra stycken helt LJUVLIGA Burmakattungar, jisses så galet söta. Kattallergi my ass, dessa måste bara gosas med! Jag betalar priset, utan tvekan. Efter kattungemys packade vi in oss i bilen och samåkte till en annan förskolekompis barnkalas, på en gård en bit utanför stan.
Vilket toppenkalas! Förutom att titta på lamm och kor och sånt, fick barnen hoppa upp i en liten vagn efter deras fyrhjuling. De fick en spännande kringelikrokrunda i skogen, medan vi föräldrar knatade till fots. Målet var ett vindskydd, där vi grillade korv och åt nybakta bullar och gick på godisjakt (för det växte så underliga granar där, men godispåsar på träden!). En riktigt skön utflykt med sol och blåsippor och barnskratt och småprat. Urtrevligt!
På kvällen hade jag allergipåslag och friskluftschock, jag orkade bara hänga i soffan och kollar ikapp lite TV-serier på datorn. Skööönt.
Idag blev det automatiskt lite långsamhetsläge. Jag har varit lite sänkt med galen huvudvärk, och Frida skräller lite i luftrören och låter som om hon är på väg att bli krasslig. Förutom att jag tvättat en massa, kan jag inte skryta med nån vidare aktivitet. Vi har såsat omkring och haft det lugnt, bara.
Vi har haft en väldigt oglamorös Valborg. Inga middagsgäster, inget organiserat. Sambon kör taxi och Frida och jag har tagit det piano med bara mys. Vi gick en sväng till områdets majbrasa på kvällningen. Jag tycker om känslan av att känna sig hemma och höra till området - det var alldeles fullt av bekantingar där och både Frida och jag var glada att få socialisera lite med alla trevliga. Mysigt!
Nu ska jag gå upp och krama på den lilla skrälliga.
Ha en fin första maj!
/Jenny
