Bra början

Jag hade lite dåligt tålamod med Frida igår kväll och kände mig moloken över det. Tydligen hon också, eftersom hon gnällde och babblade ledsamt i sömnen sjuttioelva gånger inatt. Usch. Och gäsp. Men sedan vaknade jag till något som vände allt och såg till att dagen började med ett solsken. En sån tur!

Frida (glasklart): Heeeeej. (Sätter sig upp och klappar på min arm med sin lilla hand.)
Jag (trött...): Godmorgon.
Frida: Ja ääälkaj dig! (Lutar sig fram och pussar på mitt ben och min arm.) Mmmmm.

Jag älskar dig. Världens bästa ord, från världens bästa tjej. Vid världens bästa tidpunkt. Lycka!

/Jenny

Kommentarer
Postat av: Marielle

Det är verkligen hemskt när man känner som du. Skönt att det går över och att man kan säga förlåt och ge kärlek...



Vi var i Göteborg i fredags efter jobb och dagmamma för att köpa present till pappan, IKEA gick jättebra - sååå duktig tjej (och inte så mycket folk), presentinköp gick bra men sen... orkade inte E mer! Trots att hon fick åka rulltrappa i mängd med mormor dög till slut bara jag och jag stod och provade en klänning till dagens kalas! Hade plockat på mig en tröja och ett par stuprörsjeans till E när hon med armen, och med uppsåt, drar ner en hög tröjor och byxor - vid typ stängningsdags! Då tog de stressade jag-får-aldrg-göra-nåt-för-mig-själv-tankarna överhand... Jag plockade upp det hon rivit ner, hängde tillbaka kläderna jag skulle köpt och bar en ledsen och ångerfull E ut ur affären och köpcentrat till bilen. :( Förklarade och försökte vara lite pedagogisk fast jag egentligen var tvärarg. Stannade för att tanka efter fem minuter. Ringde sambon och gnällde över att jag aldrig får... Och när jag kommer in i bilen igen har mormor och E pratat och E säger "förlåt" och "jag ska inte göra så mer"!!! Jag bad också om ursäkt och tio minuter senare sov hon gott. Jag vet att det inte är kul för barn i affärer, jag vet att alla är trötta på fredag eftermiddag/kväll, jag vet att det bara var trötthet och ändå lät jag frustrationen ta överhand...



När vi sen kom hem och skulle sova "på riktigt" låg E och pratade om att hon var arg och mamma var arg. Och jag sa att "nu är inte mamma arg mera, är du arg?" "Nä, jag glad nu", svarade mitt lilla troll då och så pussades vi gott! Skönt och kärleksfullt avslut på en kaotisk händelse. Fem minuter senare sov E och ytterligare tre minuter senare även jag, kl TIO (har inte hänt på hur länge sen som helst!!!) och i mysbyxorna! Snacka om att såna här händelser tar på krafterna...



Hälsningar Marielle

2009-05-17 @ 23:38:30

Skriv en kommentar eller hälsning här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0