BUSBLOMMA

Min ena axel har trasslat på sistone. Jag vet inte riktigt vad jag gjort, men ont gör den och orörlig är den. Det vill inte ge med sig heller, den envisa rackaren. Skulderbladet på andra sidan har hakat upp sig nu också, förmodligen sliten efter några nätter på extrasängen i magsjukesegregeringens värld.

 

Men då hörrni, då har ju jag sån himlarns tur!

Jag har en sjukgymnast här hemma.

 

Korrigerande knäck och knak i stel nacke och rygg, akupunkturstick i ömma axeln. Tack älskling! Inte för att det är som borttrollat på momangen, men det blir mycket bättre mycket snabbare. Guld värt!

 

Idag har Frida varit på förskolan igen, och jag har jobbat. Skönt att vara i ordning, på sätt och vis. Men för Frida var det världens kortaste förskolevecka, för imorgon är sambon kompensationledig för en jobbsöndag. Han ska först ta bilen en repa till verkstaden igen (eländes varningslampa - sluta lysa tack!), men sedan åker de tillsammans med Fridas kompis S till leklandet här i stan. Tjejerna ser fram emot det alldeles kopiöst!

 

Jag ser fram emot att det redan är fredag, helg och leeedigt igen!

Natti natti!

 

/Jenny

 

 

Tur vi hade en sådan härlig dag igår, för idag är den extremt ohärliga magsjukan på besök sedan kl 05.

 

Stackars Frida! Men hon är jätteduktig måste jag säga, imponerande nog. Det går trots allt rätt bra faktiskt, och de tre senaste timmarna har hon (och jag) sovit lite till och från i alla fall.

 

Jag pysslar om den lilla skruttiga, vidtar sanerings- och säkerhetsåtgärder, äter vitpepparkorn och håller tummarna för egen del. Sambon (som jobbat på fm idag) är segregerad till toan nere. Blääk.

 

Den bonuslediga dagen imorgon när förskolan är stängd, blir inte så lyxig längre.

Jag får vara nöjd om jag själv slipper bli sjuk...

 

/Jenny

Vi har varit på barnteater på Spegeln; Adjö Herr Muffin. Så fint! (Ja, jag grät.)

 

Efter teatern fanns det pysselbord, härligt! Frida skapade sin variant av Herr Muffin-teatern; läktaren med sittplatser nederst, Herr Muffins hus, flickan (på hoppstylta tydligen!) pappan med gitarr och Herr Muffin.

 

 

Till all lycka fanns det även ansiktsmålning. Ingen har väl något emot att fladdra ut på stan med en fjäril!

 

 

Herregud, klockan är bara ett och vi har både hunnit med barndans, teater, pyssel och ansiktmålning! Nu tror jag vi måste lugna ned oss med lite sushi, innan vi gör lite ärenden.

 

Hoppas ni har en glad helg!

 

/Jenny

Frida har skrivit (och illustrerat) en sång. Texten funkar tydligen lite som stödord och kan broderas ut allt efter fantasi, hon har kört några olika varianter nu.

 

Det flyttade också in en prinsessa till oss igår. Hon ska sättas upp med häftmassa på en dörr, för enligt Frida ska den bli vän med killen hon gjort som sitter där sedan tidigare och pratar i sin mobil.

 

 

/Jenny

Gårdagen bara rasslade förbi, som ett expresståg.

 

Jobb jobb jobb. Kursstartsvecka = full huggning.

På balett med Frida.

Snabbmat (enda lösningen för att få i mig nån slags middag den dagen).

Avlämning av Frida för övernattning hos farmorn och farfarn. (Tuuusen tack!!)

Hem för lämning av väskor, hämtning av sambon.

Till informationsmöte/öppet hus på en skola inför valet av förskoleklass.

 

Men sedan: Neeeeeeed med pulsen.

 

Då var det tajm för mys! Åkte till Gasklockorna för att avnjuta en föreställning av Cabaret. Jag, sambon och en god vän. Musik, härliga dansnummer, duktiga artister, häftig lokal. Handhållning, avkoppling, skratt. Det var jättebra! Vilket härligt lyft på en vardagsvecka.

 

Efteråt kändes det ju ungefär hur totalt underligt som helst att komma hem och gå och lägga sig, på en vardagskväll allra helst, utan att ha Frida hemma. För att inte tala om hur märkligt det var att kliva upp, göra sig klar för dagen och åka till jobbet utan att styrsla upp Frida också eller behöva åka in till förskolan på vägen. Ruskigt ovant.

 

Ikväll var dock allt som vanligt igen. Bollywooddansträning med Frida i släptåg, middagsmys, nattning med snicksnack hela familjen. Och nu ska jag gå upp och snusa på den lilla finingen som brukar trängas kärleksfullt med oss på nätterna.

 

Natti!

 

/Jenny Ericsson

 

Hon klurar mycket på ord och begrepp just nu, den lilla donnan här hemma.

- Jo, när man säger DAGIS, då menar man liksom "dada" såhär, dada mamma" (går runt på alla 4 och nickar lite med huvudet), liksom småttisbebisar och så. Fast när man säger FÖRSKOLA, då menar man såhär (reser sig, går omkring lite och stannar i en pose som om hon tänker på något). Man menar liksom stora barn som kan en massa saker och så!

Visst ser ni, haha! Ifall ni undrat över hur det ni säger kan tolkas, så vet ni nu.

 

/Jenny

I söndags morse låg jag och drog mig i sängen, medan Frida och sambon var uppe och stökade på. Sambon kom upp på övervåningen, och så hör jag Fridas snabba fötter i trappan och hennes röst, till brädden fylld av sprillande glädje och stolthet:

 

 

Sedan hör jag hur det rasslar iväg en ström av pärlor nedför trappan, när pappan råkar tappa taget om snöret. Fridas reaktion är omedelbar - hon ger upp ett skri ("Jag hade ju satt dem i en ORDNING!") och tårarna kommer.

 

Jag behöver inte se henne för att känna bedrövelsen, snopenheten, bestörtningen. Det gör ont i mammahjärtat, när det lilla glada, kvillrande, stolta barnhjärtat just då går i tusen bitar i takt med pärlorna. Pappan ber tusen gånger om förlåtelse, kramar och tröstar, plockar pärlor. Och ganska snart samlar sig Frida, torkar tårarna och gör om sitt halsband - och knyter det sedan själv! Ingen fara.

 

Men där sitter jag med en uppförstorad vemodighet.

 

Jag märker att jag är tunnhudad för sådant här just nu. Det kommer inpå mig så ovanligt lätt! Jag tror jag tröskar tankar inför hösten. Ni förstår, till hösten har vi ett skolbarn! Mamman behöver visst ställa om sig, haha. Det känns härligt och spännande, men tydligen lite läskigt också.

 

Så jag reflekterar ovanligt mycket. Jag jonglerar runt med tankarna på att mitt barn blir allt större och träder alltmer in i omvärlden. Den stora, riktiga omvärlden. Den hårda. Ett tappat halsband liksom påminner mig om alla situationer som kommer, där någon ska försöka förstöra, sänka och smutsa ned. Där någon ska stampa på hennes glädje, hennes glöd, hennes stolthet. Och vi föräldrar kommer bara att hamna längre och längre bort från stora delar av hennes tillvaro.

 

Jag vet att det kändes ungefär såhär när hon skulle börja förskolan och det gick ju hur bra som helst, så det här blir nog finfint - jag behöver bara befinna mig i processen lite. Fatta läget, liksom. Vänja mig. Påminna mig.

 

Om ett par veckor ska vi ha valt vilken skola vi vill att Frida ska gå i.

Hade vi inte en bebis nyss, eller i alla fall en liten trubbig, knubbig två-treåring?

VAD HÄNDE, liksom?

 

Jisses.

 

/Jenny

Jisses vilken dag vi haft idag, jag och Frida! Värsta maxade myslördagen. Pappan har taxikörarnatt inatt, så han skjutsade ned oss på stan men fick sedan space för att äta och sova i sin takt.

 

Det var kallt och vackert i morse, när vi drog iväg för att starta dansterminen på Uddans för Frida. Sisådär 16 minusgrader och sol. Underbart!

 

 

Efter dansen mumsade vi sushilunch. Favvokäk för stor och liten!

 

 

Sedan gick vi till Filmstaden och såg på bio; Hotell Transylvanien. Jag hittade två bortglömda biocheckar som behövde nyttjas denna helg, och sambon och jag hade svårt att hitta gemensam tid som funkade (snacka om i-landsproblem) så det fick bli en rulle med Frida istället.

 

Efter filmen (vad det är skumt att komma ut från en biograf strax efter två, när det fortfarande är ljust ute!) gick vi på stan en sväng. Vi köpte present till min bror, och jag provade sport-BH:ar. Det sistnämnda är ett eländigt påfrestande projekt som aldrig tycks lyckas, jag blir mest bara svettig och less. Puh.

 

När vi ändå var igång, slog vi till på middag på stan också. Vi gick till Bienvenido Taco Bar och gottade oss i god mat (Quesadillas för mig, tackar tackar). Det var lite tomt när vi kom dit, så jag frågade Frida om hon ville gå någon annanstans där det kanske var mer folk?

 

Fina unge! Jag ska spara dagarna när du känner så i mitt hjärta, och minnas dem när "du-fattar-ju-inget"-tiden sätter in. Kärlek!

 

 

Till sist tog vi bussen hem, toppennöjda efter en riktig lyxdag. Som knorr på det hela kom en vän till mig över på kvällen och hälsade på några timmar, vi såg Stjärnorna på slottet och pratade en massa.

 

Baaaaara trevligheter. Fatta lyxen!

Jag har det bra, jag. Så himla bra.

 

/Jenny

I morse i hallen, under påkklädning för avfärd mot Uddans för dansterminsstart. Frida gäspar så käken näst intill går ur led.

 

Jojo. Välformulerade klokunge!

 

Ni känner väl igen er - att utsidan inte alltid är i fas med insidan?

Det gör jag i alla fall.

 

/Jenny

Frida och jag i badrummet i morse, mitt i fixa-till-sig-ruschen:

 

 

Ja, min älskling. UNDERBAR är du! Puss!

Jag hoppas den känslan får bli kvar i dig länge, länge.

 

/Jenny

 

Igår var Frida sådär underbart sprudlande härlig när jag hämtade henne på förskolan. Glad, i farten, snöig hela hon och bara störtskön.

 

 

Hon kom direkt rusande när hon såg mig, kramade mig snöig, tindrade med hela fejset och sa:

 

 

Ahaaaa. Jag hade på morgonen sagt "Vi får se hur det blir ikväll med bollywooden, för jag känner mig inte riktigt pigg. Blir jag värre så kan jag inte gå och träna." Det gller att hänga med i svängarna vad man säger, haha!

 

Sagt och gjort. Jag packade in den lilla snödrottningen och mig i bilen och drog till bollywood-dansträningen. Det kändes att det var en månad sedan nu, ujuj. Det är ett väldigt skuttande och armviftande, man blir snabbt mör i både axlar och fötter. Men det är så kul!

 

/Jenny

Vissa dagar syns man tydligen lite extra på nåt vis. Torsdag förra veckan var en sådan dag. Högt och lågt i en salig blandning.

 

Det började redan på morgnen när Frida kollade in min rygg. Hon skrattande plötsligt och petade på en valk vid BH:n, medan hon utbraast: - Men vad är det här? Stoppa in den där! Haha, jomentack liksom. Sedan möter jag en förälder på förskolans parkering, som frågar: - Visst har du gått ned en del i vikt? Jag tänker förvånat att det är inte så många kilo att nån annan borde se nåt. Skumt.Sen inser jag - aaaahhh, jag har jeanstightsen istället för puffiga mysbyxmodells-jeansen, det måste vara det.

 

Lite senare på jobbet säger plötsligt den manliga, icke utseendefixerade kollegan: - Du, borstade du håret i morse? Hoppla hoppla. Då vet man verkligen att det är dags att kamma till sig, haha! Sedan på kvällen när jag efter jobbet står och skottar garageplanen, kommer sambon hem. Han ser helt snopen ut, och säger förvånat: - Men! Vilka spinkiga ben du har i de där byxkorna! Jepp, fortfarande tightsen. (De borde jag tydligen ha oftare, haha.)

 

Är det inte det ena så är det det andra, hehe.

 

I morse försov vi damer i familjen oss, fick göra oss klara i raketfart minsann! Jalla jalla, det blir inget finlir precis sådana gånger... Men ändå lyckades jag visst styrsla upp mig tillräckligt för att slippa skämmas, för idag fick jag inga kommentarer alls om någonting. Fatta tajmingen, en osynlighetsdag SAMMA dag som försovning! Kan inte bli bättre, haha!

 

/Jenny

.

Idag har jag varit på tjejmiddag hemma hos en vän, tillsammans med tre andra. Så himla trevligt! Fem kvinnor, som alla är mammor. Mat och tid, värsta lyxen! Mycket prat om barn, familjeliv, hälsa, relationer, skolor, jobb och en massa annat.  Plus på energikontot!

 

Nu längtar jag efter att krypa ned bredvid Frida. Att få känna de trevande små varma fötterna mot mitt ben, och hennes snusande andedräkt mot mitt öra, hennes hand utslängd mot mitt bröst. Gosigt!

 

/Jenny

 

I torsdags kom jag hem från bion när familjen somnat. Då hängde det här halsbandet, en present från Frida till mig, på badrumsspegeln. Igår kompletterade hon med ett armband.

 

 

 

Band av kärlek. Jag kommer att bära dem med stolthet!

 

/Jenny

Äntligen helg! Väääldigt efterlängtad, så här första "blåveckan" efter lyxlångledigt.

 

Jag inledde med sovmorgon. Eller hänga-i-sängen-läge i alla fall, även om det ingick en del avbrott. Skönt ändå! Sedan styrde jag upp mig och hela familjen drog iväg för att köpa en ny snöskyffel. Jag skottade ihjäl den förra igår, nämligen. Knak och knäck och sen var den inte så pigg längre. En tur till återvinningen tog vi också, äntligen blev det tillfälle att styrsla bort alla julklappskartonger och annat gammalt krafs.

 

Sambon som skulle jobba taxinatt lämnade av mig och Frida på stan, för att åka hem och vila innan avfärd. Dags för lite lördagsmys! Vi gjorde ärenden, handlade ett gäng barnkalaspresenter och köpte med sushi hem till middag. Och så fick Frida klippa sig, som en uppsnyggning inför kommande 6-årsfotografering. Härlig eftermiddag! Vi har det mysigt när vi hänger på stan, jag och Frida.

 

- Mamma, ta kort från sidan, så det roooosa syns!

 

Lite senare - efter mat, en massa prat och bus och gapskratt som gör gott i själen - bestod lördagskvällsmyset mest bara av en svettig mamma som röjde bort julen. Drivor av tomtar, barr och granpynt gjorde mig sällskap. Dessutom har jag tvättat tre maskiner - kan jag vara riktigt frisk? Haha! Jag avslutade kvällen med att klia mina skrapade gran-allergiska armar till varma mackor och Stjärnorna på slottet på SVT play.

 

Kvällen blir alltid extremlång när sambon kör taxi, för av nån anledning blir jag också uppe halva natten... Mer än vanligt, alltså. Men nu är det nattinatti!

 

/Jenny

Jag myser med Frida i soffan framför Gladiatorerna. Hon kramar mig plötsligt och hårt, så att det knäpper till i min nacke.

 

Jag: Aj! Du knäckte till min nacke!

Frida: Oj, var det bra?

Jag: Nja, det gjorde lite ont. Så det var inte så bra.

Frida: Men det KAN ju vara bra, ÄVEN fast det gör ont!

 

Pappan skrattar i köket.

 

Pappan: Vilken härlig inställning, Frida!

Frida: Ja men det KAN ju vara bra fast det gör ont pappa, det har jag ju lärt mig av dig!

 

(Pappan är sjukgymnast, ifall nån undrade över den märkliga lärdomen...)

 

/Jenny

Det är snöstorm här. Rutorna piskas vita, det visslar i ventilerna och det blir djupt och vitt och stretigt att ta sig fram. Det har kommit massor av snö undet dagen och det går knappt ta sig fram på vägarna. Det ska visst fortsätta imorgon också, sedan blir det tokkallt i helgen tydligen.

 

Vi har skottat en del idag. Jag har sopat bil och skottat ikring och kört slirande småvägar, hämtat på förskolan och sopat bilen igen. När jag äntligen tagit mig hem, var det helt omöjligt att ta sig in i vårt garage. Dels såklart för att det kommit flera decimeter snö som måste undan, men ännu mer för att grannen i garaget intill skottat upp framför sitt. Jovisst, han tyckte visst att det var en lysande idé att lägga sin snö i en extra uppskottad driva framför vårt garage! Vi möttes dessutom, men nejdå, han var ju klar med sitt och gick in. What?! Jag kan säga att det var inga vackra toner som kom ur min mun medan jag skottade garageplanen...

 

Efter skottning, käk och snabbdusch, trotsade jag vädret och stack ned på stan. Jag tog bussen - den kom 25 minuter sent och hade redan kört fast två gånger enligt chauffören..! Holy smokes. Kom fram till sist, då vankades vardagslyx; ett besök på filmstaden för att se "Berättelsen om Pi" med en ny vän. Jättebra film! Mycket tänkvärd.

 

Sedan promenerade jag hem i stormen (bra test för mitt knä, som äntligen varit bättre i veckan). Och vad väntade hemma? Mer skottning, såklart... Nu är det bäst att skutta i säng, för imorgon blir det gissningsvis inte så snabbt och smidigt att ta sig till jobbet. Sov gott!

 

/Jenny

 

 

 

 

 

Nu är allt som vanligt igen - sambon går upp i tid och tjejerna är morgontrötta och halvsena, haha!

 

Jag kryddar vardagen med sociala inslag; igår fikade jag med en vän jag jobbat med förr, imorgon ska jag på bio med några nya vänner. Plusenergi när den är som bäst! Frida är inte sämre, hon hann bara komma till förskolan innan hon började tjata om att få följa med nån kompis hem eller ta med sig nån. Härligt! Idag är det dock terminsstart på baletten för henne, så idag blir det definitivt kompisfritt.

 

På jobbet rasslar det in saker att göra i snabb takt, ujuj. Jag bara väntar på att jag ska missa något väsentligt, för jag har inte haft nån kalender för 2013 ännu! Jag famlar i mörker, hehe. Försöker just nu klämma in allt på årsöversikten (inkl. ett antal lösa lappar), det går sådär med överblicken...

 

Jag har givetvis beställt en ny personlig almacka, men eftersom jag beställde så sent hann den inte komma innan jobbstart. Igår fick jag dock mail om att den troligen skulle komma på posten idag, och det gjorde den - lycka! Jag valde ett nytt format i år, spännande. Så här blev årets version (med en favvobild på tre-och-ett-halvt-års-Frida från Thailandsresan hösten 2010 på framsidan):

 

Jag kan verkligen rekommendera den här sajten/produkten. Man kan välja mellan en massa olika design-förslag, eller egen bild (fram- och baksida), eller bara mellan en massa färger. Man kan ange text själv, välja mellan fyra format, välja mellan MASSOR av olika moduler och styra hur man vill ha veckan uppspaltad. Man kan skriva in viktiga datum och födelsedagar (eller importera från Facebook och välja vilka man vill föra in) så att de förtrycks - och sparas till nästa års beställning. De är dessutom serviceminded som bara den (jag fick en ny i fjol utan minsta problem, för att det blivit fel färg på ränderna inuti). Det endaste enda jag kommit på som kunde förbättras, är att trycket ibland suddas bort lite om man suddar ut något, och så borde det finnas plastfickor med fack för kontokort eller mindre lappar.

 

Och jodå, jag har såklart tillgång till kalender i mailsystemet/telefonen. Digital kalender i all ära, där lägger jag in en del, men jag trivs fortfarande bäst med en papperkalender faktiskt. Det ger bäst överblick på nåt vis, det är väl en vanesak.

 

Ha det fint därute!

 

/Jenny

Det brukar kännas lite ovant att rassla igår första morgonen efter ledighet.

 

Idag förstärktes det av att sambon försov sig och vaknade först av min klocka en timme senare (händer ALDRIG!). Han hann utan problem ändå (han gillar goda marginaler), och vi tröttjejer blev alerta och kom upp av bara farten. Vi var på förskola och jobb i god tid, och det utan ett endaste morgontjafs (händer heller ALDRIG, för vi har båda raskt humör...)!

 

När jag kom till jobbet stod ALLT stilla. Nätverk och system ligger nere, det går inte att göra nåt alls typ. Pappersrensning, fikapaus, småprat, kalenderplanering... Och väntan på att nätet ska komma igång. Kanske lämpligt för semestertröga hjärnor, på sitt vis?

 

God måndag!

 

/Jenny (från iPad med 3G-nät...)

Jaha, tjipp tjopp, det var den ledigheten. Imorgon rullar vardagen in.

Rutiner, ordning och reda. Möten och återseenden med förskolevänner och arbetskamrater. Trötta mornar, tider att passa, saker planerade. Hämtningar, lämningar, träningar. Kvälls-saga, väckarklocka, mellis, kompislek, korv och makaroner. Blöta overaller, busvarma barn, legobyggen.

Jag skulle gärna vilja vara ledig längre. Absolut.

Men jag gillar vardagen också. Om man minns att titta noga, så glimrar det både här och där i de grå onsdagarna eller trötta måndagarna. En komplimang, ett telefonsamtal med en vän, finurliga betraktelser från ens barn. Ett gott skratt vid tandborstningen, en trevlig lunch, ett handskrivet brev, en biokväll. Att ha en vardag-på-räls-tillvaro, innebär samtidigt att man just då inte har några större bedrövelser. Det är lätt att glömma, när det känns motigt att helgerna är över.

Så det så.

Påminn mig bara om att inte fastna i de obefintliga sovmornarna.
Gääääääsp.

/Jenny

 

Sedan drog morfarn, Frida och jag varit en sväng till köpis, medan sambon pluggade en stund. Frida hann nöjd inkassera några födelsedagspresenter från morfarn, jag shoppade bland annat en bok och en brändsläckare (!).

 

På eftermiddagskvisten var jag och sambon med Frida till skridskodisco för kids på Göransson Arena. Skojigt arrangemang - och förvånande nog gratis. De bjöd på glögg och pepparkakor, spelade musik, hade godisregn och lite underhållning.

 

 

Ikväll har Frida och morfarn busat loss. Det värmer ett mamma hjärta, mysigt att se! De där två lirarna har samma humor på ett ungefär, haha, trots att det skiljer lite i ålder.

 

 

Imorgon förmiddag måste vi tyvärr släppa hem morfarn igen, för den här gången. Trist! Mitt över dagen kommer sedan en danskompis till Frida på besök med sin mamma, och vi har utlovat sushilunch till Fridas lycka.

 

Natti!

 

/Jenny

Vi har haft Fridas kompis I på besök idag. Hennes mamma har varit och kollat upp att världens finaste bebismage mådde finfint - under tiden lekte tjejerna loss. Frida tog emot gästen i nattlinnet, haha! Men sen hann båda girlsen byta om flera gånger, som vanligt.

 

 

På tidiga kvällen gick jag, Frida och morfarn på bio (medan sambon dök in på gymmet). Vi kollade ifall nya Sune-filmen höll måttet. Och jovars, den var helt okej!  Ungefär som förväntat. Frågan är väl möjligen om de som satt runt Frida och hennes många kommentarer tyckte detsamma? Hehe.

 

Nattinatt!

 

/Jenny

Vi har fått besök idag. Storfrämmande, rent av!

Det vankas tre dagar med morfarn, minsann.

 

Frida har berättat för alla och envar att morfarn ska komma. Hon har hakat på en sväng på stan, öppnat klappar, hållit dansuppvisning i ljuvliga balettstassen, härjat runt och kramats. Vi har ätit gott, pratat, sett Fjällbackamorden och tagit det easy.

 

Tre dar besök, alltså. Jag blir kanske lite off under tiden.

Så att ni inte undrar vart jag tagit vägen.

 

/Jenny