BUSBLOMMA

Den här dagen har varit stökig. Och lång. Fast den slutade väldigt, väldigt bra. Och ÄNTLIGEN är det helg!

Vi hade en riktig häjkon bäjkon-morgon idag. Eller ja, inte pappan. Han pös otäckt tidigt för att hinna träna INNAN jobbet - imponerande. Men lilla fröken fräken och jag däremot, vi kom liksom aldrig i ordning! Vi vaknade samtidigt i ett becksvart sovrum. Gääääsp. Frida babblade och jag svarade sömnigt. Efter en stund sade hon:

- Mamma, du pratar med mig. Är det morgon?

Den lilla tuktade vet nämligen mycket väl att om det INTE är morgon (och hon inte har nåt akut problem), svarar mamman annars nästan bara "Sch, det är inte morgon än, det är mitt i natten, sov nu...". Men morgon var det ju denna gång, mörkt eller ej.

Frida började direkt gråta och gnälla över ond rumpa, och så fortsatte morgonen till och från. Däremellan lyckades vi dock piffa till oss, få i oss frukost och ta oss utanför dören till sist. Missade två bussar, tog en som stannar längre ifrån och fick en rask morgonprommis. Puh! Kom till dagis och jobb ungefär en timme senare än beräknat, så kan det gå.

Jobbdagen var inte heller helt i fas. Hann en del, men låååångt ifrån alla de saker jag faktiskt borde/måste mest av allt. Dessutom gick en del tid åt till att prata med barnkliniken. Fick tag på en sköterska som tog sig tid att prata länge om Fridas problem, blev sedan uppringd av uroterapeuten och pratade en bra stund med henne också. Mycket bra! Fick peppning, råd och info - och beröm för att Frida får "praoa" så mycket med mig på toa just nu, haha.

Mest konkret var väl att uroterapeuten tyckte att vi nu från till återbesöker på tisdag kan prova att ge lavemang lite oftare om det behövs - var tredje eller varannan dag, beroende på hur hon mår. Liksom se till att hon får "rensa ut" och slippa hamna i den ledsnaste läget - att försöka vänta på att hon gör det själv har ju inte funkat så bra. Resulax som Frida får, är ofarligt och påverkar inte själva tarmfunktionerna.

Frida lyckades ta sig igenom hela dagen på förskolan utan att jag blev ditringd, men det hade visst varit på gränsen. När jag kom grät och klagade hon en hel del. Det ledsna fortsatte och fortsatte och jag skulle till sist ge lavemanget, men tänkte att jag testar att peppa Frida en sista gång. Så jag hejjade på, stånkade med henne, tjatade, höll i, stöttade  - och VIPS så funkade det! Första egna poopet (i blöjan) på typ två veckor var ett faktum! Yes!

Jag vet inte om det är alldeles normalt, men jag blev så glad och lättad att jag fällde några tårar... Snacka om mamma-skadad. Om denna prestation var en tillfällighet eller ett genombrott, om det gör någon skillnad framöver - ja, det lär visa sig.

Idag är jag glad. Lika bra att passa på!

/Jenny

Efter att ha utbytt erfarenheter om lärplattform och studentportaler hela förmiddagen, plus fått en rundvandring på det fina Mittuniversitetets Sundsvalls-campus, avslutade vi konfererandet med lunch. MYCKET bra upplägg måste jag säga, det här med att köra från lunch till lunch. Alla som ska resa hinner dit utan att gå upp mitt i natten och hem utan att behöva stupa direkt i säng. Perfekt!

Vi hade nån timme över innan tåget gick, men det var inte läge att strosa på stan eftersom det regnade ganska duktigt. Vi kikade in en sväng på Kulturmagasinet, där har jag inte varit tidigare. Jag köpte några vykort och småsaker i museibutiken, sedan passade vi på att kolla in stadsbiblioteket. Det var jättemysigt där! Särskilt barnavdelningen var verkligen trevligt inredd och ordnad. Jag gick och glodde skumt på all personal jag fick syn på, särskilt de lite äldre - jag insåg att gamla kollegor/vänner till mamma nog kunde tänkas tassa omkring där. Men det var en resultatlös spaning.

Tåget hem rullade snällt och vänligt, jag kom hem i tid för att hämta Frida på dagis. Hon illrade runt som en liten fnatt och vi har kramats massor ikväll. Go´unge! Vi har pysslat ihop ett plastpärlshalsband också - hon valde det framför pärlplatta som jag utlovat först. Sen somnade hon gott, nedgosad i vår säng med båda oss föräldrar snusandes på vardera sida om henne. Favvo-nattnings-stilen just nu!

Mary Poppins?

Gävle var (nästan) lika fuktigt, disigt och grått som Sundsvall. Alltså. Jag gillar hösten. Jag tycker hösten är lite befriande, den ställer inte så höga krav, man kan liksom skräpa runt och allt man gör känns som en prestation (för att man över huvud taget orkade). Men nu är de vackra lövens tid nästan slut, och nu har jag fyllt år - kanske kan vi ta och liva upp det här med snö nu? Nu har det blivit så mörkt att när man hämtar på dagis känns det som läggdags... Och all fukt gör mitt hår till en burriburrburrig trasselhög dessutom. Boooring.

Råkar det bli soligt nån dag snart, så lär tiden stanna av rena chocken.

/Jenny

Nu befinner jag mig tack och lov på sista jobbresan innan jul, vad jag vet. Puh! Längtar efter att få kura i hemmets vrå nu. Men strax väntar ju december runt hörnet - privat brukar det vara mycket mys men också fullt upp då!

Är i Sundsvall på Mittuniversitetet för användarträff för användare som har samma lärplattform som vi. Innehållsrik och förhållandevis nyttig dag 1, tycker jag nog. (Glömde kamerasladden, så jag serverar ingen käck dokumentation denna gång.) Bor på alldeles utmärkt trevliga Clarion hotell. Sundsvall bjuder dock på pissregn, det är kanske lite synd...

Skippade att delta i gemensamma middagen och har istället haft kompismys hos en gammal gymnasieklassis! Blivit hämtad, bjuden på thaikäk och fått stora husvisningen - har oh:at och ah:at över allt fint de gjort och har på gång! Hann med en hel del småprat, fick spana in klänningen hon ska gifta sig i snart och mysa med te i soffan. Hon gav mig till och med skjuts tillbaka till hotellet. Härligt!!

Nu väntar sängen. Imorgon väntar ytterligare en halv dags konfererande och sedan tågresa hem på eftermiddagskvisten!

/Jenny

De hade fotografering på dagis för ett tag sedan. Jag var på jobbresa då, så jag hade lätt kontrollbehovs-ångest-artat tvingats överlåta frisyrfix och dutt till pappan den här gången.

Det bör gissningsvis kunna vara en rejäl utmaning att få med alla barn på bild, glada och tuttunuttiga. Förra året sprang de visst runt som en skock getter, och en tjej grät fortfarande när fotot togs.

Enligt egen utsago hade Frida detta år deklarerat "Jag är redo!" och då följde alla andra barn efter till fotografen.

Hm. Jag vet inte, jag. Ska man gissa på skev verklighetsuppfattning eller goda ledaregenskaper?!

/Jenny

Nu har det varit MYCKET resor för mig på sistone. Tre tvådagars-jobbresor inom en månad plus en helgsväng privat. Utan Frida, utan sambon. Antalet bortanätter (och kvällar) har ökat med många hundra procent på sistone, tills nu har Frida och jag varit ifrån varandra typ ett par nätter bara. Nånsin.

Att öva på att vara isär är såklart nyttigt för både Frida och mig. Men lite jobbigt också.

Jag längtar kopiöst - fast njuter av tid på stan, middagar i ro, bokläsning och annat lyxigt. Så det går bra. Frida har varit extra klängig, helt klart. Natten innan jag ska åka någonstans, kommer hon alltid upp väldigt tidigt i vår säng och lägger sig nära, nära mig.

Och så har hon ju haft det här rumpa/mage-trasslandet hela den här tiden. Svårt att inte kunna vara där och tröst och hjälpa, men skönt att få en andningspaus i det också... Faktiskt har de besvären infallit typ precis samma period som jag varit mycket borta. Hm. Finns det ett sammanhang? Vem vet...

/Jenny

Idag hade vi utvecklingssamtal på förskolan. Innan dess rattade jag och Frida till stora gallerian och käkade middag. Himla smidigt i ruskvädret att bara dra in i parkeringshuset, ta på trilskmostern en kofta bara och ta favvo-hissen med uuutsikt ned till restaurangtorget! Det blev sushimums för mig, lillknytet kombinerade risbollar med pasta och räkor. Och så knyckte hon som vanligt min misosoppa.

Ett "efter-maten-tar-man-det-lugnt-och-går-på-toa"-träningstoabesök senare lämpade jag av Frida hos farmorn och farfarn (tack!) och hämtade sambon vid bussen. Samtalet? Jo, det gick jättebra.

Vi satt stolta som tuppar och fick höra att vår lilla gumsing är oerhört positiv och glad och håller stämningen uppe i gruppen - med undantag för de där små men rackarns så intensiva tre-minuters-humörs-utbrotten, som är SÅ mycket tre år (fast hon inte ens är tre än)! Hon platsar bra bland de lite äldre barnen, har en "bästis" som hon hänger ihop mycket med men bjuder nu även in andra att leka. Och har nästan inte slagit eller bitits alls på länge, haha. Hon pratar kanoners, är tidig med att rita gubbar och lära sig typ vänster och höger.

Eh... Man FÅR skryta glatt på sin egen blogg, va?!

/Jenny

Idag vär det morgondags klockan sju minsann. Lite mindre lyxigt än igår, rackarns. Men Frida klättrade runt och lekte i sovrummet nån timme i alla fall, så att vi kunde ligga i lättare dvala en en stund till. Efter att vi alla frukosterat och kommit någorlunda i ordning, tog Frida och jag en lång stunds TV-soffa-mys. Det vill säga Frida kollade på barn-TV nedkurad under filten intill mig, och jag småslumrade under tiden. Eeeh... hetsigt tempo idag som ni hör, haha.

Tyvärr bröts det sköna lugnet sedan av en väldigt ledsen Frida. Det rump-onda var ett faktum igen, tårarna rann och livet var tungt. Eftersom hon ännu en gång inte lyckats "göra nummer två" på några dagar, kände vi oss tvungna till ett lavemang igen. Det är hjärtskärande eländigt att behöva se henne gå igenom det, men samtidigt verkar det hjälpa delvis åtminstone... Men den här sitsen känns väldigt jobbig - jag hoppas innerligt att vi kan komma till ett slut på det här eländet snart.

Efter lunch var vi på simningen med Frida. Hon var jätteduktig, flöt väldigt bra, bubblade och höll igång. Fast visst är det en hel del saker hon inte vill göra... Helt klart gillar hon att vara i vattnet - det är vissa av de där styrda övningarna hon sätter sig på tvären emot. Över huvud taget är det humör i kvadrat just nu - senaste veckan har hon infört nåt slags automatiskt ultrailsket gastande, som kommer i exakt samma ögonblick som hon vill/inte vill  något. Inte överlägset charmigt, får man ju säga.

Frida väntar på sin tur att skutta i poolen.

Efter att vi duschat och torkat och rullat hemåt igen, gick jag ut en kort sväng på stan. Jag var på jakt efter en särskild jacka på Lindex - som naturligtvis var slut. Hittade dock faktiskt FYRA tänkbara på Kappahl, och slog till sist till på en av dem! Men det är öppet köp till 16 januari (julklappstider!) så jag ska prova och känna efter ordentligt.

Det är en svart (fegt!) ulljacka, med stor krage (blir det konstigt när jag oftast ruschar runt med den öppen?) och knäppning. Kanske lite för kort för mina ofta långa tunikor? Kanske korkat med kemtvätt som småbarnsmamma? Och ingen huva som skyddar mot duggregn och isande vindar? Men lite bättre stil och klass än en "sportjacka", å andra sidan. Hmmmm...

/Jenny

Idag har jag bara hasat i mysbrallor hela dagen. Leve helg och hemmaliv! Fridas feber från igår hade försvunnit när jag lade mig och har inte kommit tillbaka, så det var en kort påhälsning. Hon hostade i morse men sedan har det varit lugnt under dagen. Hoppas det vänder helt!

Mysbrallor, ja. Vi fick sova till klockan 08.45 i morse (tack Frida!), duschade innan frukost hela familjen och såsade vidare i makligt tempo därefter. Visst, jag hade tänkt kliva i jeansen när vi fick besök på eftermiddagen. Men när S och lilla I ringde för att bli insläppta, hade jag JUST i samma minut stängt av dammsugaren efter ett energiskt varv runt lägenheten och var totalsvettig! Hoppade därför in i duschen igen för en ultrakvick uppfräschning och hamnade sedan i första bästa plagg som var till hands - dvs plyschisarna! Sedan ramlade även sambons syster in med sina kids, härligt!

Det var sååå trevligt med besök. Särskilt när jag själv kunde hålla mig inne i det gråtrista regnvädret och liksom slippa all ansträngning! Det blev full rulle, lek och rajraj, musikpoppning, busiga barn, och fika och babbel. Och inte minst så hade båda sällskapen med sig grattis-i-efterskott-paket till mig, plus en skickning från andra svägerskan. Jippi! Jag fick en toppenfin röd stor brödburk (äntligen lite mindre crap på köksbänken!), tre vackra rosa rosor utvalda av lilla I, en superstilfull familje-väggalmanacka för 2010 från underbara isa.nu, en Margrete-vispskål i sällskap av hjärtformade silikon-muffinsformar och en sockersöt muffins-kokbok. TACK!

Ikväll har Frida varit ledsen över rumpan igen. Jag blir galet trött och sliten av det här, men försöker hjälpa och trösta så gott jag kan - och inser ju att det måste vara än värre för henne såklart! Nu snusar hon sedan länge gott i sin säng och snart ska jag faktiskt också göra det ikväll. Kors i taket, före midnatt?!

/Jenny

Idag på sena förmiddagen ringde jag vårt hyresbolag och påpekade att det är outhärdligt kallt i vår lägenhet. Dessutom hade duschdörren gått sönder. Tre timmar senare ringde vakmästaren - vi hade fått nya termostater på alla element och samtliga var varma. Duschdörren var dessutom lagad. (Fast den pajjade i och för sig igen när jag provade den på kvällen, men det är en annan historia...) Snacka om snabb service!

Idag precis vid lunchtid ringde jag barnkliniken och kollade läget kring remissen. Jag förklarade att den lilla ungen inte ens kan gå på dagis alla dar och att vi ville bli kallade snart, inte om två veckor typ. Runt 20 minuter senare (!) när jag just tagit min första tugga av lunchen, ringde barnkliniken upp. Kan ni komma på en akuttid om en halvtimme? Tjolahopp. Jag inhalerade några tuggor lunch, ringde dagis och bad dem klä Frida, rasslade ihop mina grejor från kontoret och drog. Hinna ikapp med allt som blivit liggande på jobbet? Inte idag.

Läkarbesöket gick bra. Frida protesterade rätt vilt mot både stick i fingret (sänkan var bra), temptagning (37,3) och undersökning i rumpan, men så fort det är klart vänder humöret snabbt som tur är! Utöver det lät hon doktorn kolla, klämma och lyssna utan problem. Dessutom lyckades vi få till ett urinprov på plats (vilket var helt friskt)! Läkaren var noggrann, och frågade även om allergier, tendens till eksem etc. Samlade in  alla ledtrådar och tidigare åtgärder.

Doktorns teori är att det är ett "mekaniskt" problem, inte sjukdomsorsakat så att säga. Kanske ett sår eller spricka, som gör att hon håller sig och sen får mer ont av det. Rekommendation: Fortsätta nästan som tidigare, dvs smörja med diverse medikamenter, toaträna stillsamt men envetet och fortsätta med mjukgörande intag... Återbesök om 1,5 vecka då astman ändå planerats att följas upp! Och till dess möjlighet att ringa och be att få prata med uroterapeuten vid behov.

Grundligt kollad men i samma lika läge, alltså. Nåja, vi är i alla fall ett steg på väg!

En slocknad stjärna, som orsakade en del leenden i butiken...

Efteråt blev Frida sååå trött. Vi gick och handlade mat, och plötsligt slutade hon bara prata och började snarka istället! Raringen. Hon var sedan lite gnällig hela kvällen, och vid sängdags hade hon 38 grader i feber. Hon hostar igen också, så pass att hon fått astmamedicinen idag. Suck, vi hade ju just bara avslutat föregående dos... Och lillnosen är en smula snörvlig. Jippi. Är det inte det ena så är det det andra - eller både och!

/Jenny

Jag har ju alltså varit i Örebro två dagar. Kurs på Universitetsbiblioteket om "Engelska för webb och utbildning". En dag skriftlig träning, en dag muntlig. Sisådär 8-10 pers från fyra olika lärosäten. En av mina kollegor deltog också, men bara dag 2.

Örebro slott - går det att lägga ut foton från Örebro utan att ta med det?

Jag har släpat med mig datorn, bland annat för att kunna kika in här. Men mest för att kunna jobba lite på lediga stunder - den långa att-göra-listan mår inte särskilt bra av VAB och resor om vartannat! Igår tillbringade jag en massa tid åt att försöka få ett gästkonto på universitetet, vilket tog typ hela dagen trots att jag ringt dagen innan! Igår kväll skulle jag rassla igång datorn på hotellet istället - men NEJ. Den bara stod och tuggade och var heeelt off. Idag fick den bo i väskan, jag provade inte ens...

Förra gången jag var i Örebro spillde jag te över den stackars apparaten. Jag tror gårdags-strejken måste ha varit nåt slags post-traumatiskt stress-syndrom, för nu ikväll här hemma så rullade den pötsligt igång hur fint som helst! Skumt. Men himmelskt skönt.

Hur som helst. Jag kom upp så där okristligt tidigt (04.30!!!) och hann i tid till tåget. Sov som en sten mest hela vägen, utom när jag vaknade till av mina egna snarkningar! Eftersom jag kom fram i god tid, hann jag ranta halva Örebro runt i jakt på hotellet. Det lönade sig dock, för jag fick checka in direkt! Sweet. Mitt rum var litet men superfräscht inrett i grått och mocca, och hade ett svartkaklat badrum med matt glasdörr. Riktigt schysst.

Hotellet överlag var tokfint faktiskt! Hissen var klaustrofobiskt liten och ett par våningar hade en äldre stil, men entréplanet var tokmodernt liksom min våning och en till. De hade en riktigt fin konferens- och loungeavdelning, snygg entré och en väldigt mysig tak-/innergårdsterass (som ju inte var öppen nu tyvärr).

Receptionsdisken på First hotell Örebro

Loungeavdelningen med TV, där väggarna ändrade färg hela tiden...

Jag lyckades hitta en buss och hinna till universitetet i tid, och sedan var det kurs kurs kurs för hela slanten! Efteråt ordnades det gemensam middag, men jag hade avböjt att delta redan i förväg. Jag unnade mig istället ett par timmar på stan, helt själv. LYX för en småbarnsmamma! Sedan gick jag och käkade smarrig mat på ett mysigt ställe som hette Njuta - och det gjorde jag verkligen. (Stället var mysigare än sin webbsida)

Häftig gatukonst som jag snubblade över på väg någonstans...

Dagens sista timmar tillbringade jag mysbyxklädd i min hotellsäng, med näsan riktad mot TV:n. Datorn behagade ju självdö trots många försök, så efter att jag klämt Greys Anatomy och True Blood fick jag slå till på ett mer traditionellt nöje - en bok. Har totalt fastnat i "Låt den rätte komma in", så den plöjde jag tills ögonen liksom föll igen av sig själva. (En av de första böckerna jag läser på MYCKET länge, som inte handlar om barn...)

Här hade jag fortfarande hopp om en media-kombo-kväll...

Hotellfrukost - världens bästa lyx-mys-grej!
(som en morgontrött tyvärr inte drar full nytta av...)

Dag två var lite gäspig - tröttheten från den arla morgontimmen dagen innan kom nog krypande. Men vi kursade och lärde oss grejor igen, och sedan var det tågtajm innan man visste ordet av! Upplevde nästan en overklighetskänsla - vi klev in i ett tåg, det var kolsvart ute hela tiden och vips skulle vi kliva ut - det kändes på nåt vis som om vi inte förflyttat oss! Det var grymt skönt att komma hem, faktiskt. Efter en stund kom pappan och gullnosen också - hon hade just upphämtats från farmor. Hon var vaken så jag hann gosa och krama och prata ikapp lite, skönt!

Stackars Frida hade haft så pass ont i magen/rumpan idag på dagis, att farmor fått hämta tidigare. De hade också köpt lavemang och gett, så på kvällningen mådde hon bättre. Jag tror jag får nippran på det här... Ska ringa Barnkliniken imorgon och höra hur det går med remissen dit, vad de tror om NÄR vi kan få komma.

Nu nattning. Imorgon är det fredagsmys hörrni!

/Jenny

Jag har gjort ett par kändisspaningar den senaste veckan. Ni förstår väl att jag lever det goda livet?

I lördags, när jag var i Stockholm på tjejträff, delade vi lunchrestaurang med Sven Wollter. (Tydligen även med Svens Wollters nya fru, men eftersom jag inte känner till hur hon ser ut så missade jag den detaljen.)

I tisdags när jag och Frida handlade lite mat på stan efter läkarbesöket, stötte vi ihop med Rolf Lassgård. Bokstavligen faktiskt - Frida krockade med hans ben när hon kilade omkring och dikterade vad vi skulle köpa. Lassgård köpte just då charkvaror över disk, ifall intresseklubben vill anteckna!

Nu hade jag hoppats följa upp det här lite snyggt med någon lokalkändis i Örebro, men det lyckades inte tyvärr. För att min kurskamrat käkade frukost intill Herman Lindkvist räknas väl inte?

/Jenny =)

Härom dagen fick Frida ett linfrö i tanden:

- Mamma, det är ett frööö där.
- Var nånstans?
(gapar stooort)
- Här nere, i min vänstra tand!

Jamendåså. Surprise, ungen har lärt sig höger och vänster (någorlunda). Och nere i din vänstra tand säger du? Inga tveksamheter.

(Och folk undrar om den här lilla humlan verkligen kan förklara vad som är fel när hon är krasslig?!)

/Jenny

Nu åker jag till Örebro i jobbet onsdag-torsdag. Det är ett fasligt flängande just nu! Känns ytterst märkligt, eftersom jag inte varit ifrån Frida mer än någon enstaka natt tidigare. Nu är jag plötsligt borta ett par dar per vecka i en hel månad! Men det är såklart mest nyttigt - för oss alla tre.

Tåget går 05.15 imorgon. KVART ÖVER FEM. Smärtsamt tidigt alltså.
Gissa om jag packat öronproppar och nackkudde? Och frukost?

/Jenny