Kan man vända om?
När jag kommer till jobbet har det varit stopp på system och nätverk sedan inatt. Saker har just börjat komma igång men det mesta haltar ännu en smula.
Kan man åka hem och krypa ned igen?
/Jenny
Borta bra, hemma sent
Idag var det hemresedag. Men när man ringer hem och det är molnigt där, och man befinner sig i SOMMAR själv (barfotabarn i kortbyxat och ärmlöst, 25 grader i skuggan), då tar man det easy.
Frida vaknade tidigt, behövde gå på toa, och hostade massor. Men efter ett bra tag somnade hon om och sov då till 10.45! Sedan blev hela dagen en smula i otakt, och med sommarvädret därtill fick jag nästan lite semesterfeeling. Soft! Så vi tog det lugnt, och rullade iväg först en bit in på eftermiddagen.
Därefter inföll en radda ska-bara-saker.
Det ingick tankning.
Några sms.
Ett inköp av gebortblomma.
En mindre felkörning.
Ett fikabesök hos min faster och hennes man.
Sång och hurra för fasterns man som fyller 65 på fredag.
Ett skrapat femårsknä.
En omgång snabbmat hos samma faster eftersom det blev sent.
En avstickare till Bromma med en påse återlämningsbarnkläder.
Prat, prat, prat med vänner.
Nedbärning av nya lånekläderspåsar.
En större felkörning.
Till sist åkte vi hem i sena kvällen. Halv tolv var vi på plats och Frida sov sedan länge gott i sin bilstol.
Är det dagar som denna som menas med Carpe Diem?
/Jenny
Oförskämt bra helg
Man kan ju inte ha det bättre!
Shopping i en lagom skala.
(Frida sprallar över nya Crocs som byter färg i solen!)
Utflykt till havet med klippor och vind.
Sooooooool och finfint väder.
(Trekvartsbyxpremiär - check!)
Studsmattehoppande barn som springer ut och in.
Och MASSOR av prata-ikapp-tid.
Nyss skulle vi gå och lägga oss, men istället fick vi förmånen att prata om livet med det snart 13-åriga gudbarnet som kom utsmygande ur sin dataspelsvärld. Lite snabbt rev vi av ämnen som datoranvändning, religion, musik, språkbruk bland 'hans ålder' och typ fjorton saker till i en rasande fart. Fin stund!
Nu måste tant gå och sova.
/Jenny
Nejnejnej
Dagens i-landsproblem:
Somnar överlycklig över att jag äntligen kan ha linserna igen. Vaknar jätte-jätte-jätte-röd i framför allt höger öga. NEJ! Nej nej nej nej. Orka.
Jag ger det allergimedicin och ett par timmars tumhållning innan jag deppar ihop. Vi har ju kommit till en ny pollenzon, jag kan bara hoppas att det är orsaken...
/Jenny
Jojo, man tackar
Frida mötte mig i badrumsdörren. Hon sken upp och log stort:
- Men MAMMA, har du SMINKAT dig?!
- Ja, jag kan äntligen ha linser igen, så jag tog på lite mascara.
- Åh, du är JÄTTEVACKER!
- TAck snälla söta du, vad glad jag blir!
- Ja, du är lika snygg som en POPSTJÄRNA!
- Oj, som en popstjärna minsann? Så de är snygga de?
- Jaaa, verkligen! Du vet, lika snygg som Eric Saade och och Ulrik Munther och sådär!
Gullunge. Jag sparar i hjärtat tills de där "du är bara dum och fattar inget"-dagarna kommer. Love you.
Nu ska jag gå och umgås. Jag och Frida har landat hos W och killarna. Solen lyser och körsbärsträdet blommar. Mysigt!
/Jenny
Transportsträcka
Känner att jag är mellan just nu. På väg.
Mellan aktiviteter.
Mellan vänner.
Mellan utfärder.
Mellan ledigheter.
Mellan Nyland och Ingarö.
I helgen ska jag och Frida åka till W och ha mamma-barn-mys. Det ska bli härligt! Pappan i den familjen är på resa, pappan i våran familj har lite allt möjligt annat för sig under tiden. Vilken lyx att få ännu en vän-helg (långhelg dessutom!) precis efter den förra.
Jag var på ett föredrag med den intressanta egyptiska författarinnan Nawal El Saadawi idag, och kom hem glad, inspirerad och energifylld. Jag skulle sedan hinna styra upp en massa saker ikväll hade jag tänkt, men så blev det inte. Jag fick tråkiga nyheter om en vän och tappade farten alldeles istället... Så kan det gå.
Nu har jag dock grubblat klart för ikväll och ska försöka sova lite. Natti!
/Jenny
Tar med mig skratt in i nästa vecka
Har landat hemma efter en riktigt energipåfyllningshelg.
Är så glad över att kompisgänget från gymnasiet håller ihop ännu, även om det inte blir så ofta som vi vill. Men det är så underbart okomplicerat att umgås, det flyter på som om inga år gått.
Jag är glad i själen ikväll!
/Jenny
Lyx i sin renaste form
Njuter och är tacksam! Sitter hos en vän i mina gamla hemtrakter och pratar ikapp med henne och fyra andra vänner från gymnasietiden. Sååå härligt. Äter, dricker, skrattar och myser. Och det har bara börjat, härligheterna inkluderar översovning och pågår ända till söndag!
(Vi saknar dock två brudar från gamla gänget, men de föredrog sina inbokade utlandsresor framför en Nylandsresa den här gången - määäärkligt va? Haha!)
/Jenny
Inte bra för blodtrycket
En viktig sak som jag MÅSTE hinna idag.
En timme tills jag måste gå från jobbet (för picknick med förskolegruppen).
En dator som bara hänger sig och går SEEEGT sen minst en timme.
Yttepyttesmå marginaler ikväll för att komletteringsjobba.
Jamensåjäklaklart.
ANDAS.
ANDAS.
ANDAS.
...och mantra "det ordnar sig alltid."
Puh. Kollar mailen på iPaden under omstarterna och bloggar ut min frustration på densamma...
/Jenny
Det gäller att se fördelarna
Men det är klart, om man bara accepterar läget finns ju fördelar.
Den viktigaste: man hinner krama sitt barn många fler gånger än vanligt.
Och idag kom jag på en otippad vinst: Väldigt lite viktig tvätt.
Jag hade sedan tidigare bokat tvätttid ikväll, för att ha möjlighet att kompletteringstvätta sådant jag ville packa med till helgen (när jag ska norrut på tjejhelg och träffa flera fina gymnasievänner, oh the JOY!). Ni vet; bästa brallorna, BH:n eller tunikan som man haft på jobbet måste ju med. Typ.
Men när man varit hemma sjuk? Nänänä. Då ligger inget sånt i tvättkorgen. Då är det bara gamla mysbrallor och sunkiga tröjor som gått åt. (Ja, och så sjuttiofjorton örngott och handdukar förstås...) Perfa!
/Jenny
Bright lights, bright lights!
Ringde sjukvårdsrådgivningen i morse för att fråga hur länge man kan tänkas ha kletiga ögon som "tar om" utan att behöva göra nåt, och de ansåg att jag det var dags att ringa hälsocentralen för att få en bedömning. Men det gick inget vidare, för där sade en röst att "kön är nu fylld, ring nästkommande vardag".
Suck, tack då. Avvaktar alltså vidare en stund till.
Och faktiskt verkar de så här en bit in på dagen må liiite bättre än igår, trots allt.
Vecklade nyss upp mig från soffan och gick ut till sambon för att berömma honom för att han så duktigt oljar in ytterdörren och skrubbar utetrappan idag. (Han är verkligen extremt bra på att komma sig för med att göra saker.) Solen skiner och det är ljuvligt ute. Tror jag, i alla fall. Jag ryggade nämligen snabbt tillbaka och gömde blundande mina ljuskänsliga rödögon mot sambons axel, medan han utbrast:
- Har du blivit en Gremlins?
Haha! Ja, jag lär ju se ut som en efter att bara ha skrotat runt här hemma, om inte annat...
/Jenny
På pricken om pratighet
Jag minns att jag läste den som liten och tyckte att den var bra. Jag var, liksom Frida, full av frågor och tankar om livets alla sidor och väjde inte för det mörka och sorgsna utan tyckte tvärtom att det var spännande på något sätt.
Igår läste jag ett stycke som jag tycker är oerhört pricksäkert. Det kände jag igen mig i då, och kan fortfarande göra! PRECIS såhär känns det att vara en pratkvarn. Så himla bra beskrivet! Och jo; man förstår den motsatta sidan betydligt mer som vuxen, men känslan blir ofta ändå densamma.
-------------------------------------
Ibland är Sparveln så glad, så fylld av bubblande glädje att hon babblar som en kvarn. Så fort det blir den allra minsta tystnad fyller hon ut den med tankar om allting, med skratt och sång, och hon hoppar kråka över golven och kastar sig handlöst i fåtöljerna. När hon är som gladast händer det att den hon pratar med plötsligt säger:
- "Kan inte du vara tyst ett tag! Måste du prata hela tiden?"
Då är det som att få ett slag i skallen. När hon är så glad och har så mycket att berätta, så tycker de bara att hon pratar för mycket! De har inte märkt hur roligt det är. Varje gång de säger så blir hon iskall över hela kroppen och det känns som om hjärtat vill stanna. Det är synd att stora inte märker någonting. Förstår de inte hur barn är?
En gång i fiskaffären var hon så glad och pratade hela tiden. Och vattnet rann på fönsterrutan och fiskarna låg så fint på sina isbitar och på disken fanns det strömmingar som hoppade upp i luften ideligen. Nyss hade hon fått en böckling att rensa alldeles själv i rummet bakom affären. Och medan hon skar i böcklingen pratade hon hela tiden.
Plötsligt tog sig fisktanten för pannan:
- "Måste du prata så mycket? Jag har så ont i huvudet."
Det var som om hela världen bleknade. Sparveln blev dödstyst. Vit om kinderna åt hon upp sin böckling och gick därifrån. Det dröjde länge innan hon gick till fisktanten igen.
/ur boken "Lilla Sparvel" av Barbro Lindgren
-------------------------------------
När jag läste den texten igår, kände jag stor ömhet för den inre lilla Jenny som så ofta bubblade över och kände sig fel och liksom stukad när någon påpekade det. Och jag känner en stor ömhet för Frida, som är likadan och säkert kommer att hamna i samma läge. Jag är tacksam för påminnelsen om att så sällan som möjligt vara den som trampar på hennes sprudlighet.
Kärlek till oss, och till alla andra pratkvarnar!
/Jenny
Red eye
Det här verkar vara en envis ögoninflammation. Det gör rejält ont i ögonen, speciellt om jag sitter länge vid datorn eller TV:n, märkte jag igår kväll. Dessutom kladdar de fortfarande.
Jag ger det en dag till, helt enkelt. Det funkar inte med en hel dag vid datorn, jag måste vila mellan varven. Det är stor skillnad på att småknappa lite såhär, eller att jobba och sitta vid skärmen konstant.
Imorgon är en annan, klarsynt dag.
/Jenny
Pappa-peppning
- Hur går det pappa, får du taxijobbet? Jag tror att du får det, jag. Men annars kan du ju bara plugga till nåt annat jobb väldigt hårt!
(Pappan säger gissningsvis nåt om att han jobbar ju på taxi nu, fast bara ibland.)
- Ja, men jag menar om du får det på riktigt, HELA jobbet? Jag tror det går bra jag, så jag tror du får det! Jag tror på dig jag, pappa.
Underbara Frida! Vår bästa supporter i alla lägen. Och toppenbra på att se saker positivt. Ganska ofta brukar jag fråga henne:
- Vad är det bästa som har hänt dig idag, Frida?
- ALLT!
- Är allt bra?
- Jajamen!
- Men vad är det allra, allra bästa som hänt då?
- Att få vara med DIG, mamma.
Så kan det låta, det är inget ovanligt. Till och med igår, när övriga ingredienser var bland annat dansuppvisning, lördagsgodis och sushilunch. Gulltjej! Den här tiden med fröken kärleksspruta får vi spara i våra hjärtan, till dagar då föräldrarna inte står fullt lika högt i kurs. Fortsätter hon att vara lika härligt bestämd längre fram kommer de dagarna garanterat, haha!
/Jenny
Det kallar jag bra service
Sedan har jag och lillpinglan hängt på stan några timmar (medan pappan vilade ikapp sig inför taxijobbnatt). Vi har gjort en bunt ärenden och myst med en sushilunch. Jag skänker ofta en tacksam tanke till min arbetskompis som inte gillar sushi och gav mig en hel bunt sushi-rabattkuponger från restaurangchansen-häftet - det gör den här typen av lyxande klart mer lagom i pris!
Ett av ärendena idag var att kolla efter en ny jacka till mig. En tunn och enkel jacka, helst billig också. Hopplöst projekt. Men min nuvarande (tunna, enkla) jacka hade nämligen gått sönder en massa i kanten av fickorna och nu hade det dessutom gått en nästan decimeterlång reva bredvid fickan också. Bara sådär. Störigt.
När jag var på Åhléns idag liksom bara snavade jag över årets version av den jacka jag hade (som jag köpt där i fjol men som nu var trasig). En enda kvar. Förbättrad med några detaljer (foder och bättre fickor!), men annars nästan prick likadan. Jag tänkte att jag slår till! Det var 10 % medlemsrabatt idag dessutom.
I kassan kom jag pötsligt på att jag visar dem att den förra jackan gått sönder så mycket - det är ju ändå bara knappt ett år gammal. Kanske kan jag få nån rabatt, om jag har tur. Döm om min förvåning, när tjejerna genast sa att de gör självklart en reklamation på min gamla jacka! "Tyvärr måste vi göra det på reapriset, när du inte har nåt kvitto" sa de. HELT okej sa jag och tackade glatt - dessutom fick jag medlemsrabatten också. För 140 kronor hade jag plötsligt en ny jacka! Hurra för utomordentlig service! Tack Åhléns, så ska det se ut. En riktig humörshöjare.
Nu ska jag ta mina igenkorkade, svidande, suddiga, ömma, röda små grisögon och pallra mig i säng. (Japp, dubbelsidig ögoninflammation, jag är tokpiffig idag.) Gonatt på er!
/Jenny
