Sportlovsportioner
Den här veckan är det sportlov här. Frida går dock mestadels på fritids, men med lite luckor. Jag tog lyxigt flexledigt hela dagen igår, halvdag idag och planerar att klämma en halvtidig eftermiddag imorgon också - tack systemtrassels-övertid i jul och annat skrammel! Och de där lyxiga luckorna har vi fyllt med aktiviteter ur kommunens sportlovsblad.
Igår tog vi med oss Fridas kompis H och åkte till Luftkuddeland. Folkligt, fartfyllt, svettigt och galet roligt! Faktiskt ganska roligt även för en mamma som i och för sig mest fick kolla att ingen bröt armen, trösta efter nån liten smäll och plocka fram kex och frukt och vätska - men att se sitt barn ha galet kul med en fin vän värmer gott inombords!
Mycket spex och knas och busigheter var det...
När de efter nästan tre timmar började GÅ mellan sakerna (istället för att springstudsa som små suddiga streck), komma till mig i "depån" för att fikapausa allt oftare, informera mig noga varje gång de bytte "hoppborg" och till sist plötsligt låg som här nedan - ja, då vet man att det är alldeles lagom för idag. Alla glada, alla nöjda.
Kolla in de söta kompistårna. ♡
Efter luftkuddelekandet svepte vi hem för en mellanlandning, mumsade lunch och ungarna landade välbehövligt i soffan vid barn-TV en stund. Sedan hade vi samlat lite ny energi, och då tog vi en tur till stadsbibblan där man fick prova på Xbox Kinect, dataspel man styr med kroppen. Kul!
De hade en rolig liten utställning i bibblans entregång, med olika kvarglömda saker de hittat återlämnade böcker, som använts som bokmärken. Och märkligastav ALLT med det; Frida spanade in ett väldigt specifikt och bekant bokmärke som hennes pappa glömt! Och hon är ju inte särskilt tillknäppt den här lilla damen - hon marscherade rask iväg till informationsdisken och såg till att få tillbaka det! Haha, så knasigt!
Bokmärkesutställning i bibblaentrén.
Idag blev det en lite mindre portion sportlov, men ack så trivsam. Vi åkte ut till gasklockorna där det vankades gratis biovisning på eftermiddagen. Det är en maffig lokal, verkligen! Det bjöds till och med på gratis popcorn. Filmen som visades var Bron till Terabitia - en rätt fin film, mycket klokheter och lite snyft dessutom.
Så himla coolt rum med stämningsfulla väggar vid sidan om bioduken.
Så himla gött med ett par riktigt mysiga dagar mitt i veckan såhär! Och nu är det snart helg dessutom.
/Jenny
Osorterat
Pang tjong så har en hel vecka gått sedan jag skrev här senast. En vecka med massor med jobb, några presentinköp och överlämningar, packande av gympapåse, snö och tö, lek hos kompisar för Frida, kollegeutbyteskväll för sambon, gymnastikträning och barndans, ett barnkalas (inte Fridas alltså, även om det vore hög tid...) och en eftermiddag i Ockelbo för mig på egen hand. Och en massa, massa annat.
I veckan har de haft rymdtema i Fridas klass. Föräldrarna bar dit lite skräp och ett par dagar senare hade barnen förvandlat det till raketer och planeter.
Jag har fått nytt sällskap på jobbväggen av årets födelsedagsfoto från tidningen också. Konstaterade när jag tog den här bilden att det är dags att be om lite nya fina teckningar, de som är där nu har suttit ganska länge...
Jag har köpt en bra bok i veckan; Med känsla för barns självkänsla. Den ser jag fram emot att läsa! Hon som skrivit den heter Petra Krantz Lindgren och skriver en oerhört klok blogg om kommunikation med barn som får mig att tänka till både en och två gånger och förhoppningsvis bli en liiiiite klokare förälder.
Vädret har gjort några volter i veckan. Förra veckan var det blött och slabbigt - Fridas yttrekläder var viiidrigt skitiga och leriga varenda dag. I början av den här veckan var det riktig vårsoligt fina dagar och då hann det bli torrt ute, men så vips var det vitt igen. Ljust och fint och bra för sportlovsungarna tänkte jag - men par galet slaskiga plusgradersdagar senare är det snofritt på nytt.
På fredagskvällen var Frida på "gympakalas". Där lyckades nyfiken i en strut fastna i en madrassrulle som visst var lite djup när hon väl hoppat ned, så hon fick hojta på hjälp - fast efter en stund baxade hon sig faktiskt upp på egen hand.
Jag har varit lite rörig i skallen på sistone. Jag antar att det är kroppens sätt att påtala att lite mindre stress vore lämpligt... Som exempel så fick jag göra om några webbbilder TRE gånger i början av veckan, för att jag först skrev fel veckodag, sedan råkade jag skriva på svenska på den engelska bilden och vice versa. Goddag yxskaft.
En annan (inte särskilt) skärpt insats, var när jag åkte hem från Ockelbo igår kväll (efter en mycket trevlig eftermiddag hos min kompis M och hennes härliga liga med kids). Jag åkte hela vägen hem (ca 40 minuter), svängde av mot Gävle, skulle ta en genväg hem men tog fel avfart (medan jag glatt pratade i telefon...) och vips var jag på väg norrut på E4 igen. Och det fattade jag inte förrän jag passerat alla avfarter, så det var bara att vackert åka TILLBAKA dit jag kommit ifrån i ungefär 3 mil till närsta närmaste avfart, för att äntligen kunna vända och åka hem IGEN. Det blev väl 45 minuter extra i bilen eller så kan jag tro... Grattis till mig.
Min två senaste "throwback thursday"-foton har handlat om sömn, kan man säga. Om förmågan att sova lite hur och var som helst. Så där som många barn gör, en förmåga de flesta förlorar till stor del sedan.
Kompissover i Sollefteå med mormors och morfars tax Tobbe. Mysigt!
Däckad i morbrors bil bland vikstolar och kylväskor, under en utflykt i Värmland (eller
möjligen Danmark) 1974. Kolla in fin-t-shirten med "svenska kronor" på barnvagnen!
Det är sannerligen en gåva att kunna sova! Jag har sååå många människor runt mig som har trassel med sömnen på olika sätt - de vaknar mitt i natten, eller kan inte somna in fast de vill, eller drömmer och vaknar massor av gånger - och så finns det ju ett gäng som har små barn som "hjälper till" att minimera eller störa sovandet.
På tal om sömn, så är det hög tid nu. Jag är inte på topp inför kommande vecka, så jag kan behöva energin. Natti natti! Ha en bra vecka!
/Jenny
En dag
I morse vaknade jag 07.32, och stirrade snopen på klockan. Va? Varför hade inte alarmet ringt? Eller hade jag snoozat bort det utan att märka nåt? Jag for snabbt ur sängen, gick in o väckte Frida, berättade att vi försovit oss lite och måste skynda oss! Vänder för att gå till toaletten, och ser sambon som borde åkt till jobbet ligga i gästsängen och läsa. Va?! Vad är det frågan om? Jag tänker att ojojoj nu är han säkert sjuk, och frågar stressat:
- Men... Vad gör DU hemma?
- Varför skulle jag INTE vara hemma?
...svarar han stillsamt. Jag blinkar lite förvirrat, och inser sedan. Eh. Jahaaaa. Det är INTE måndag idag, som jag var fullständigt, totalt övertygad om. Det är SÖNDAG!
Skärpt AB, som ni hör. Men det var som en ljuvlig present för min förkylda kropp att få krypa tillbaka ned i sängen och snarka vidare en stund till. (För snarka var just vad jag gjort, mer än vanligt i mitt snuviga, krassliga tillstånd - och därför hade sambon flyttat över till gästsängen framåt morgonsidan.)
Sambon och Frida däremot, de klev upp och åkte iväg på sista skridsko-skolan för terminen. Härligt och kul! Men jag tror ändå vi alla tre ser fram emot lugna mys- och sovmornar tillsammans på söndagarna framöver. Det räcker att ha Fridas gympa mitt på dagen som hållpunkt, det blir mindre inrutat så.
Det ska bli spännande att se om jag har koll på att det är måndag imorgon, jag verkar ju inte vara att lita på. Ha en bra vecka!
/Jenny
Pastellhimlen
Idag hade vi äran att få gå på trevligt namngivningskalas! De hade ordnat så fint och genomtänkt med färgtema och gulliga detaljer. Där fanns även bland annat det finaste och mest färgmatchade fikabordet jag sett på länge.
Hoppas ni mår bra där ute!
/Jenny
Hjärtlig överraskning
Sambon som tycker det är rätt onödigt med presenter och alla hjärtans dag, kom nyss hem med en delikatesskorg med godsaker till både mig och Frida, en chokladkaka och kort med fina ord. Tack! ♥
Vi har det bra vi. ♥♥♥
/Jenny
Ha det så hjärtligt
Idag är det alla hjärtans dag. Vi vuxna ligger ganska lågt, sambon fick ett fint kort med kärleksfulla ord och så har jag gett en gåva till välgörenhet. Men Frida fick ett litet paket av mig i morse, jag kunde inte låta bli. Bara en småsak hon önskat sig av mig i förbifarten.
Frida har pysslat lite fina kort till oss på skolan, och så har vi fått teckningar. Det var också hjärtligt (skönt) att bilen gick igenom besiktningen idag på eftermiddagen, hehe. Men den allra finaste "presenten" var ändå detta:
På skolan har varje barn fått sätta upp en lapp om vad kärlek är för dem på ett stort hjärta på dörren. Det står "pussar, venskap, kramar, varmt" och annat fint på de små lapparna, nogsamt präntat med fint vingliga små sköra bokstäver. Vad vår fina skrutt skrev?
"FÖRÄLDRAR"
Söta unge! Kärlek är föräldrar - det är ju så fint att det är inte klokt! Jag blir innerligt glad på riktigt. ♥♥♥
Nu ska jag gå ned i tvättstugan (allt är inte lyx på alla hjärtans dag, haha), och så ska vi köpa hem lite käk när sambon kommer hem strax.
Ha en fin kväll och en god helg alla!
/Jenny
Torrt eller kallt, tack
Nämen nu får det ju vara NOG, alltså. Den här förbaskade icke-vintriga blaskvintern gör mig galen! Blött, grått, trist för kidsen och framför allt ooooutsägligt skitigt.
Det är inte kul att hämta barn på skola och förskola nu, alltså. Särskilt inte om man tänkt åka någon annanstans än hem... Vi snackar GROTESKT skitiga ytterkläder. Två-tre uppsättningar fullkompligt tokleriga och blöta ytterplagg per dag, typ. Bläää. Dessutom nöts de alldeles förskräckligt...
Ge mig snö och kallt igen, tack.
Eller möjligen varmare och torrt väder.
Det här går ju inte.
/Jenny
Aktivitetssöndag
Idag har det varit det ena efter det andra. Vi startade dagen med tidigt upp-och-hoppa för att åka till Fridas skidskoskola i Skutskär. Det var näst sista gången, och jag följde med som publik medan pappan och Frida åkte på isen. Kul att se lite vilka framsteg hon gjort i vinter!
På väg. Inget toppväder, men har väckaren ringt strax efter kl 7 på en söndag så
kan man väl lika gärna pallra sig iväg liksom. Och i Skutskär var det nästan torrt!
Sambon tyckte jag valt fel färger på paraplyet... Oops. (SAIK vs Skutskärs IF)
När vi kom hem igen säckade både jag och sambon ihop i en trött hög, och tog en grymt avkopplande liten lur i soffan medan Frida kollade på film. Sedan var det lunchtajm och därefter dags för nästa aktivitet: Fridas gymnastik. Förra helgen missade hon ju på grund av feber, men idag var hon där - och liiika förtjust som efter första gången. Kul!
Efter gymnastiken hamnade Frida hos en kompis, medan jag gick på ett möte för att sedan byta av sambon som åkte och tränade. Lägg till detta lite plockande, fixande och grejande i hemmet, sådant där vardagligt jox som alltid liksom bara pågår.
Hm, vad hände med det här med "vilodagen"? Fast det är klart, en timme småsnarkande i soffan är inte illa pinkat, det händer inte varje dag.
Ha en bra vecka!
/Jenny
Äntligen!
Så här glad blir man när man har tappa-tand-skräck och den obeskrivligt lösa framtanden ÄNTLIGEN lossnar av sig själv när man äter pannkakor!
/Jenny
Frida firades lite extra
Det hände en annan kul grej på Fridas födelsedag igår. Vi fick besök!
Lokaltidningen har en serie nu där de skriver om "vabbruari" och går hem till krassliga barn med en liten present, och de efterlyste fler personer som ville ha ett sådant besök och bad folk maila in. Jag tänkte att det skulle pigga upp fröken "Det kommer inte att hända NÅT kul på min födelsedag om inte jag får gå till skolan!" så jag skrev några rader till tidningen. Och de kom! Och Frida blev såå glad. Roligt.
Nu ska jag fortsätta äta lunch på min lunch...
/Jenny
Vi har en sjuåring här hemma
Idag fyllde Frida 7 år. SJU! Nämen alltså det är ju ungefär huuur konstigt som helst att hon redan är så stor. Det känns som om hon kom alldeles nyss! Fast samtidigt känns det som om hon alltid funnits här, hon är ju en så självklar del av våra liv.
Årets foto i lokaltidningen - Frida 7 år.
Lokaltidningens foton på Frida när hon var 6 år, 5 år och 4 år. Nog är hon lik sig!
Jag har länge känt att jag vill stoppa tiden, för att hon är så ljuvlig just nu. Fast sedan går det ett år, och så inser jag att jag känner likadant då. Och likadant igen, om ytterligare ett år. Det gör mig glad, för jag inser att så kommer det nog att fortsätta. Det är ju hur spännande som helst!
Älskade unge. Jag har fått ett dubbelt så stort hjärta sedan du kom. Ett rödare och varmare och känsligare hjärta. Ett öppnare hjärta, med en dörr alltid på vid gavel för kärleken till dig, lilla unge. Kärlek in, kärlek ut. Du är fantastisk på att visa kärlek, jag lär mig mer av dig om det varje dag. Du är energisk, du är glad, du är tydlig, du är modig, du är känslosam, du är sprallig, du är nyfiken, du är omtänksam. Du har humor, du är ljuvlig knasig och fantastiskt gosig. Du är BÄST. Sluta aldrig vara du, för du är så underbart perfekt precis som du är.
Idag blev det en annorlunda födelsedag på sätt och vis, för Frida var fortfarande krasslig och hemma från skolan. Feberfri idag, men med dum hosta (som hon ju alltid får...). Frida ville till skolan och få bli sjungen för och grattad av klasskamraterna, så hon var inte speciellt förtjust i det här hemmahängandet idag till att börja med.
Allt eftersom dagen gick, deklarerade hon dock nöjt att det här var en toppebra födelsedag. Så skönt! Själv tyckte jag det var jättemysigt att dagen kunde få vara bara hennes, på det vis hon ville, i hennes takt. På grund av smittrisken blev det inte en dag i skolan och inte med farmorn och farfarn på fikakväll som planerat, men ändå blev det alldeles, alldeles utmärkt.
Sent igår kväll insåg jag att båda föräldrarna varit förvirrade och glömt köpa familjetraditionsenlig frukostbricks-ros till sjuåringen! Rackarns. Jag tog en bilsväng till de få ställen som hade öppet fortfarande, men tyvärr kammade jag noll. Då får man vara lite kreativ... Jag pysslade pappersblommor. Första försöket och sena natten - det hade kunnat gå hur som helst, men det blev okej. De fick med beröm godkänt av födelsedagsbarnet - sicken tur!
Pakethögen föbereddes också på nattkröken - liiite för många grejor som vanligt...
På morgonkvisten uppvaktade jag och pappan lilla födelsedagsbarnet med sång och frukostbricka. Frida öppnade några paket, glad i hågen och jättenöjd. Sedan föreslog jag att hon kunde spara några paket till senare på dagen, eftersom vi skulle vara hemma. Hon sa till min förvåning ja direkt - det är inte nån everyday-sjuåring det här inte! Men det blev kul, vi körde skattjakt på de tre sista paketen under dagen sedan och det älskade Frida.
Faster E hade skickat ett så fint kort på posten, från "ooooohhh"-ade och "åååååhhhh"-ade som en tok när hon öppnade detta vackra grattiskort.
Större delen av dagen har jag och Frida ägnat åt att bygga ihop hennes nya Barbiehus. Det heter Barbie Mega Bloks Build´n Style, och är typ som lego fast med vissa större delar som bas och små mini-Barbiedockor till. Jätteroligt projekt faktiskt! Frida älskade både byggandet och huset och har lekt med det massor, när hon inte tränat trolleri med sina nya trollerisaker eller pillat med något av det andra hon fick.
När pappan kom hem igen blev det familjehäng, där födelsedagbarnet valt favvokäket sushi såklart till middag. Sedan försökte jag peta ned henne i säng i tid, eftersom hon sovit som en kratta inatt med hosta och mardrömmar. Det blev ändå ganska sent till sist, men det får duga så. En födelsedag är en födelsedag!
TACK alla som uppvaktat Frida - som kommit förbi med presenter, skickat saker på posten, gratulerat via telefon, på Facebook eller Instagram, skickat mail och hört av er på alla möjliga sätt. Både Frida och vi blir glada!
Imorgon ska Frida till skolan igen, och jag till jobbet. Två vardagar och sedan helg igen, jotack det känns ju alldeles lagom! Inte lagom för att-göra-listan på jobbet, men alldeles finemanglagom för själen.
/Jenny
Vabbruari är här
Igår fick Frida huxeliflux feber. Det bidde varken skridskoskola eller gymnastik, utan en hemmaheldag med en kaminvarm skrutt i pyjamas med mestadels soffhäng. Hon klämde till och med två timmars sovstund mitt på dagen - DÅ vet man att hon är kroknad, för det händer inte ofta.
Idag blev det alltså VAB-tajm. Årets första. Febern har hållt i sig stadigt även idag, men lite lägre. Jag har lyckats krångla henne genom duschen och fått på myskläder i alla fall, och hon har varit betydligt mer aktiv. Skönt!
Kände mig liksom delaktig i nyhetsflödet i morse.
För att fly TV och iPad en stund hittade vi på annat att göra, t.ex. hederligt Othello...
...och så pysslade Frida ihop en liten strumpkompis.
Jag vabbar vidare imorgon, så får vi se om hon piggar på sig ännu mera då. Dagens bedrövelse var att missa skridskoeftermiddagen med klassen - men det visade sig ett skridskoutflykten liksom töat bort, så Frida var rätt (osnyggt) nöjd att slippa missa den! Men veckan innehåller mer kuligheter som hon inte vill missa, så vi håller tummarna för att det inte blir så långrandigt (och det gör nog mina arbetskamrater också...).
(Fast alltså - det här är ju den bra sortens vabb. När det inte är kris och panik, när man kan mysa ihop och göra trivsamma saker. Jag tar till exempel hellre en långdragen feber än en kort och intensiv magsjuka (peppar peppar...) som lika gärna kunnat vara alternativet! Så jag tackar och tar emot.)
Ha en bra vecka!
/Jenny
Ja det kan man ju undra
Den här ungen vi har, hon pratar ju så mycket och så avancerat sedan länge att man ibland nästan glömmer att hon inte kan alla ord. Att hon faktiskt håller på och lär sig fortfarande.
Det flimmrar förbi nån reklam på TV för fjäll och skidåkning, med ljuvliga slalombackar och fina stugor. Frida sitter och spelar iPad och tittar egentligen inte, men säger plötsligt konfunderad:
- Varför säger han egentligen KISS-NÄRA boende?
- Va, vaddå kiss? (säger mamman som lyssnat ännu mindre...)
- Jag eller han säger ju PISS-NÄRA, varför gör han det? Det betyder ju kiss ju! Vem vill bo nära kiss?
Haha, herregud så roligt det kan bli när det blir obegripligt! Vi hade värsta fnitterstunden här hemma. Och nu har hon lärt sig ordet PIST i alla fall.
/Jenny
Det ena roliga efter det andra
Idag har Frida och jag varit ute på tjejvift. (Pappan hade annat schema idag med träning och lite annat och sen taxikörning, så vi fick dra iväg på ett eget sidospår.) Det såg lovande ut redan på morgonens horoskop i tidningen:
Först hade Frida sin dans (som vi väl kan räkna som sportaktivitet enligt ovan):
Sedan gjorde vi lite ärenden på stan, bland annat lämnade jag tillbaka ett par handskar som visade sig vara lite för trånga på höger hand (man ska visst prova BÅDA handskarna innan man slår till - märkligt va?!). Dessutom hämtade vi en reserverad bok på biblioteket:
En liten bibliotekshäxa trollades fram i ett huj i roliga lekhörnan!
Sedan knallade vi och käkade tidig middag på Church Street. Väldigt lyxigt. (Att gå dit halvtidigt på eftermiddagen verkar för övrigt vara enda sättet att få bord där utan att vänta ihjäl sig...)
Howdy, cowgirl!
Sist men inte minst gick vi på bio och såg nya Disney-filmen Frost. Den var riktigt bra faktiskt! Spännande, rolig och söt. Båda tjejerna var nöjda. När vi kom hem hann vi se sista snutten av melodifestivalens första deltävling, sedan stöp Frida i säng som en klubbad säl.
Själv blev jag uppe alldeles, alldeles för länge, för att jag var pigg som en mört efter en elvatimmarnatt dagen innan då jag lade mig redan klockan tio på kvällen minsann. Kors i taket.
/Jenny
