Kontaktsökeri
Inatt har jag sovit sååååå oerhört superlite och dåligt och hackigt. Men otroligt mysigt! Frida hade en pip&gnäll-halvtimme precis när jag lade mig igår, som avslutades med att hon kröp över till mig. Innan jag ens hunnit blunda.
Jag skriver att hon kommer till MIG, därför att pappans sida är i stort sett lika bred som vanligt. Den är ofta ostörd av knuffande små fötter och fäktande barnfingrar. Sovvänlig. Så länge Frida inte låter mycket (som inatt när hon bad honom sjunga den just nu stående "somna-sången" Nu i ro för henne!) märker han kanske inte ens att hon är där. Jag vet inte varför. Det är nästan alltid på min sida hon ålar in sig och lägger sig smack tätt intill. På mig som hon flätar in fingrarna, trevar över min arm, söker min kind, snusar och snarkar nära mitt öra. Kryper in under mitt täcke, stryker med mjuka fötter mot mina ben och skickar små luftpuffar mot mitt ansikte.
Jag sover uppsnuttifierat som i nån slags sov-tortyr-kammare.
Jag är hungrig och törstig och lite kissnödig.
Jag får skolios av att inte kunna byta ställning där jag ligger fastkilad.
Men jag njuter ändå. Massor.
Jag tittar på uppenbarelsen intill mig, jag känner hennes beröring. Jag drar in doften och stryker en hårslinga ur hennes panna. Jag fylls av en kärlek så stor att den fortfarande överraskar varje gång, och en tacksamhet över att hon vill vara hos mig. Söta unge, trängs på du! Vips är du stor och den här oerhört nära känslan ett minne blott. Så trängs när du behöver.
Just nu på nätterna händer det att du och jag hamnar i en egen värld, Frida. Nästan som när du låg i magen, eller var alldeles, alldeles ny. Det är helt fantastiskt! Jag kan inte låta bli att fälla en vemodig tår vid tanken på att du snart kommer att vara uppväxt och fri och i ditt alldeles egna liv!
Stora känslor, när man minst anar det. Eller så blir man bara väääldigt fjompig och blödig och känslomässig, när man inte får sova ordentligt, haha!
/Jenny
Jag skriver att hon kommer till MIG, därför att pappans sida är i stort sett lika bred som vanligt. Den är ofta ostörd av knuffande små fötter och fäktande barnfingrar. Sovvänlig. Så länge Frida inte låter mycket (som inatt när hon bad honom sjunga den just nu stående "somna-sången" Nu i ro för henne!) märker han kanske inte ens att hon är där. Jag vet inte varför. Det är nästan alltid på min sida hon ålar in sig och lägger sig smack tätt intill. På mig som hon flätar in fingrarna, trevar över min arm, söker min kind, snusar och snarkar nära mitt öra. Kryper in under mitt täcke, stryker med mjuka fötter mot mina ben och skickar små luftpuffar mot mitt ansikte.
Jag sover uppsnuttifierat som i nån slags sov-tortyr-kammare.
Jag är hungrig och törstig och lite kissnödig.
Jag får skolios av att inte kunna byta ställning där jag ligger fastkilad.
Men jag njuter ändå. Massor.
Jag tittar på uppenbarelsen intill mig, jag känner hennes beröring. Jag drar in doften och stryker en hårslinga ur hennes panna. Jag fylls av en kärlek så stor att den fortfarande överraskar varje gång, och en tacksamhet över att hon vill vara hos mig. Söta unge, trängs på du! Vips är du stor och den här oerhört nära känslan ett minne blott. Så trängs när du behöver.
Just nu på nätterna händer det att du och jag hamnar i en egen värld, Frida. Nästan som när du låg i magen, eller var alldeles, alldeles ny. Det är helt fantastiskt! Jag kan inte låta bli att fälla en vemodig tår vid tanken på att du snart kommer att vara uppväxt och fri och i ditt alldeles egna liv!
Stora känslor, när man minst anar det. Eller så blir man bara väääldigt fjompig och blödig och känslomässig, när man inte får sova ordentligt, haha!
/Jenny
Kommentarer
Trackback