BUSBLOMMA

När man skrivit ett inlägg om svar från läkaren som man väntat på.
När man kanske förmedlat en att det finns viss oro kring det däringa.

Då.

Då är det inte så bra att hoppa över att blogga till sent nästnästa dag, kom jag på.
Det KAN vara så att det verkar som om man inte gör annat än oroar ihjäl sig.

Alltså... Riktigt så är det inte.

Jag har fått en fin kommentar av min morbror på läkarsvarsinlägget. Trygga, kunniga läkarmorbrorn. Min vän doktor E har också svarat på frågor. Båda kunde väl tänkas oroa sig lite om det verkligen var något allvarsamt med mig, men båda verkar rätt coola både med knöl och njurfuktionsvärden. Det känns bra. Det svarta läskiga som envisas med att spreta i skallen ibland i alla fall, petar jag ned i en låda. Ha! Där kan det ligga på lut så länge.

Så vad gjorde jag medan ni möjligen trodde att jag var helt bedrövad?

Igår var jag på Mary Kay-makeup-kväll hos före detta arbetskompisen C. Kom hem supermejkad efter tio, pratade en timme i telefon och sminkade sedan av mig. Lite bortkastad glamour, kan man ju säga. Poff så var det godnatt, så jag kröp ned med en snusande jag-vill-sova-i-eran-säng-dotter vid axeln.

Ikväll har jag haft det så mysigt! Det är min namnsdag, något som brukar resultera i några vänliga grattis från uppmärksamma personer i omgivningen. En alldeles normal mängd uppmärksamhet som jag verkligen uppskattar. Men idag har fått sms, hälsningar, ett efterlängtat telefonsamtal, teckningar, en pärlplatta, vackra blommor från sambo OCH svärföräldrar, samt mysfika med godsak och tända ljus som sambon riggade. OCH han snodde ihop lite käk åt mig när jag kom hem sent. Att jag faktiskt rapporterade från mitt bankbytarmöte på banken idag i slutet av mysfikat, förtog märkligt nog inte stunden. Bäst att passa på när vi båda hade tid, liksom, haha!

Tack alla. You made my day, som man brukar säga.
Och imorrn är det freeeedag, folks!

/Jenny