Lilla sparbössan
Förra veckan utspelade sig ett litet drama.
I måndags när vi åkte bil i Gustavsberg, säger plötsligt Frida:
- Ursäkta, det var inte meningen, men... Jag svalde pengen!
WHAT?! Jodå, hon hade råkat svälja enkronan som hon satt och skrapade fram dolda teckningar med i ett block vi just köpt. Bara sådär, hoppsan hejsan. Rackarns unge! Lätt nervös mamma tackar gudarna för att ungen kan andas, svänger av vägen, stannar bilen och ringer läkar-morbrorn för att be om råd.
Jodå, ungen kan dricka och svälja utan problem. Och andas. (Tack högre makter!)
Jaså, enkronor brukar inte fastna så illa. (Femkronor är värre.)
Jaså, det som väl kommit ned, brukar kunna komma ut den naturliga vägen.
Vänta och vänta och vänta.
Det tog FEM dygn, sedan kom den ut till sist på toaletten på Pitchers i Falun. Tack och lov!
(Och lättnaden att slippa söka efter den längre är minst lika stor. Inte världens fräschaste uppgift, let me tell you. Plastpåsar, plasthandskar och handsprit till trots. Urrrk.)
/Jenny
Kommentarer
Trackback
