I löööv you
En nyvaken Fridas första ord till mig i morse:
- Mamma, jag älskar dig! Jag älskar dig MER än min nya Barbie. Fast... Jag älskar NÄSTAN den lika mycket som dig.
Lööööv is in the air, haha! Nu ska vi strax spatsera iväg med Frida till kalas och ta en hyrfilmspromenad ned på stan i solen medan hon leker där. Nyss frågade hon:
- Ska ni lämna mig båda två? Ihop?
- Ja, vi tänkte det.
- Älskar? Älskar inte?
- Älskar vad, menar du Frida?
- Mig såklart!
- Självklart älskar vi dig! Alltid.
- Vad bra, då har vi allt vi behöver! Kärlek och familjeskap!
Lilla kloka ungen, du har så rätt. Puss!
/Jenny
Att uttrycka ömhet
Frida är fantastisk på att säga kärleksfulla saker, kramas och visa omtanke. Hon säger ofta att hon älskar oss, det är så härligt. Jag vill tro att det kanske betyder att hon själv får höra det ofta och känner värmen i det.
(Det gäller väl att samla alla dessa kärleksfulla fraser i hjärtat, för när den där uttrycksfullheten blir sisådär fjorton år eller nåt så kan man tänka sig att den är iklädd andra ord ganska ofta... Hehe.)
Idag satt hon och lekte med Barbie på golvet och sa plötsligt:
- Mamma, jag älskar dig!
- Vad gullig du är gumman, vad glad jag blir när du säger det.
- Jag äääälskar dig när du tjatar på mig.
- När jag TJATAR? Haha, va?
- Joo men... När du tjatar SNÄLLT älskar jag dig, för då vet jag att du bryr dig om mig!
Men jisses. Hjärtförstoring.
(Kan man visa henne det här inlägget när den där uttrycksfullheten fyllt fjorton, tror ni? Gissar att jag kommer att tjata en del då också...)
/Jenny
(Det gäller väl att samla alla dessa kärleksfulla fraser i hjärtat, för när den där uttrycksfullheten blir sisådär fjorton år eller nåt så kan man tänka sig att den är iklädd andra ord ganska ofta... Hehe.)
Idag satt hon och lekte med Barbie på golvet och sa plötsligt:
- Mamma, jag älskar dig!
- Vad gullig du är gumman, vad glad jag blir när du säger det.
- Jag äääälskar dig när du tjatar på mig.
- När jag TJATAR? Haha, va?
- Joo men... När du tjatar SNÄLLT älskar jag dig, för då vet jag att du bryr dig om mig!
Men jisses. Hjärtförstoring.
(Kan man visa henne det här inlägget när den där uttrycksfullheten fyllt fjorton, tror ni? Gissar att jag kommer att tjata en del då också...)
/Jenny
Ibland måste mamma mjukhjärta böla lite
Igår på Fridas födelsedag, gjorde hon och pappan tårta. Vi hade ju köpt ingredienser eftersom det var tänkt att vi skulle ha fikabesök, så de kunde ju lika gärna få gå åt även om tre personer sällan smaskar i sig en hel tårta sådär i ett huj.
På eftermiddagen tog vi oss lite tårtfika. Vi satte fem ljus på tårtan, Frida tände dem själv. Sedan sa pappan att hon skulle blunda och önska sig nåt (hemligt) som hon gärna ville ha, innan hon blåste ut ljusen. Hon funderade ganska länge, sedan utbrast hon "JA!" och sedan direkt "Nej förresten, det har vi redan haft idag, jag måste komma på något annat".
Efter lite mer tänkande, kom hon på nåt nytt. När hon önskat, ville hon viska till mig vad det var. Hon lutade sig fram och viskade så att den varma andedräkten puffade mot min kind:
- Jag önskade att ni ska bli friska!
Söta, söta ungen. På sin födelsedag får hon uppmaningen att önska sig nåt vad-som-helst som hon vill ha - då önskar hon att hennes hostiga mamms och papps ska krya på sig. Om inte det är storhjärtat, så vet inte jag. Det säger ganska mycket om hur Frida är. Fina gullnosen! Jag blev så rörd att jag var tvungen att gråta en skvätt.
(Tack och lov att hon hade önskat sig godis först åtminstone, innan hon kom på att hon redan fått godis den dagen! Det kändes lite mer femårstypiskt.)
/Jenny
På eftermiddagen tog vi oss lite tårtfika. Vi satte fem ljus på tårtan, Frida tände dem själv. Sedan sa pappan att hon skulle blunda och önska sig nåt (hemligt) som hon gärna ville ha, innan hon blåste ut ljusen. Hon funderade ganska länge, sedan utbrast hon "JA!" och sedan direkt "Nej förresten, det har vi redan haft idag, jag måste komma på något annat".
Efter lite mer tänkande, kom hon på nåt nytt. När hon önskat, ville hon viska till mig vad det var. Hon lutade sig fram och viskade så att den varma andedräkten puffade mot min kind:
- Jag önskade att ni ska bli friska!
Söta, söta ungen. På sin födelsedag får hon uppmaningen att önska sig nåt vad-som-helst som hon vill ha - då önskar hon att hennes hostiga mamms och papps ska krya på sig. Om inte det är storhjärtat, så vet inte jag. Det säger ganska mycket om hur Frida är. Fina gullnosen! Jag blev så rörd att jag var tvungen att gråta en skvätt.
(Tack och lov att hon hade önskat sig godis först åtminstone, innan hon kom på att hon redan fått godis den dagen! Det kändes lite mer femårstypiskt.)
/Jenny
En tupp i halsen... eller?
Igår kväll nattade jag Frida. Vi hade just läst klart godnattsagan, ideligen avbrutna av min envisa hosta. Lampan var släckt, bara det svaga ljuset från dörrens glipa bröt genom sovrummets mörker. Jag gav upp försöket att sjunga sovsångerna, det killade för mycket i halsen så att hostan drog igång igen. Fokuserade istället på att ligga stilla, nära och andas långsamt för att försöka skapa sovlugn.
Andas. Andaaas. Andaaas.
Gaaah. Jag svalde och svalde, för att inte hosta. Jag undvek att andas för djupt. Ögonen tårades av retningen i halsen, men jag försökte stå emot. Det pep och gnällde rossligt i halsen vid varje andetag. Frida kikade lite dåsigt upp på mig.
- Hör du vad det låter i min hals, Frida?
- Jaa då, mamma. Det låter som om du har uttrar i din hals. Små uttrar, det låter som utterungar. Åh, de är söta, tycker jag! De är nog grå, liksom silvriga. Eller bruna? Nej, grå tror jag.
Jaha, okej. Jag har uttrar i halsen, inget konstigt med det tydligen.
Två minuter senare sov den fantasifulla ungen gott!
/Jenny
Klar karriär
Frida och pappan sitter och kollar på Thåström på SVT. Frida undrar varför vi ska se på det här (för hon vill se barn-TV). Jag säger att pappan tycker att det är bra, och att han gillar ofta de som sjunger lite hest, att han gillar många sådana artister. Frida nickar och säger:
- Jag tycker det låter lite häftigt, jag. Det låter liksom rockigt! Om man höjer upp volymen, DÅ blir det rockigt mamma!
Jag höjer ljudet. Frida kastar med huvudet och diggar. Hon flyger upp ur soffan och dansar med luftgitarrspel och allt.
- Jag hade rätt. Rockigt! Eller hur mamma, visst hade jag rätt?!
Sen kurar hon in sig i pappans knä och mumsar vidare på resterna av lördagsgodiset. Hon säger bestämt:
- Jag ska jobba med att sjunga låtar när jag blir stor. Hitta-på-låtar. Jag ska göra hitta-på-låtar till riktiga låtar som kan komma ut i heeeela världen! Det ska jag jobba med.
Man ska aldrig säga aldrig... Men vi får väl se.
/Jenny
PS: Haha, efter en kvart Thåström säger hon sen:
- Näe, pappa - BYT kanal nu. Nu vill jag se något annat. Det blir ju tjatigt!
- Jag tycker det låter lite häftigt, jag. Det låter liksom rockigt! Om man höjer upp volymen, DÅ blir det rockigt mamma!
Jag höjer ljudet. Frida kastar med huvudet och diggar. Hon flyger upp ur soffan och dansar med luftgitarrspel och allt.
- Jag hade rätt. Rockigt! Eller hur mamma, visst hade jag rätt?!
Sen kurar hon in sig i pappans knä och mumsar vidare på resterna av lördagsgodiset. Hon säger bestämt:
- Jag ska jobba med att sjunga låtar när jag blir stor. Hitta-på-låtar. Jag ska göra hitta-på-låtar till riktiga låtar som kan komma ut i heeeela världen! Det ska jag jobba med.
Man ska aldrig säga aldrig... Men vi får väl se.
/Jenny
PS: Haha, efter en kvart Thåström säger hon sen:
- Näe, pappa - BYT kanal nu. Nu vill jag se något annat. Det blir ju tjatigt!
Världens största hjärta
Igår när vi var på promenad, pratade jag lite med Frida om hur det ska bli nu när hon börjar förskolan igen om nån vecka. Nu kommer hon bara att få gå mellan kl 9-14, så länge sambon inte har något jobb. Det blir såklart massor av mer pappatid (jättebra!) och han som kommer att hålla i de flesta rutinerna plötsligt (ovant och jobbigt men säkert nyttigt för kontrollmamman).
Jag sa att jag tyckte det skulle bli tråkigt att så sällan vara på förskolan och se vad hon gjort där och så, och att jag antagligen skulle få träffa henne lite mindre och kanske jobba lite längre dagar än förut. Blödig som jag är, blev jag lite darrig på rösten när jag gav efter för känslan av hur annorlunda allt kommer att bli.
Frida stannade, tog min hand och utbrast:
- Mamma, gosa mig! Gosa mig för livet!
Sötaste, goaste lilla ungen. Hon är en riktig liten solskensfabrik, den där. Senare idag när jag satt hemma i soffan, kom hon och kröp upp i min famn. Hon gosade och myste och sa sen:
- Mamma, gosa mig lite till, ifall det första goset tar slut!
Åh vad jag kommer att sakna den här perioden, när vi föräldrar blir väääärldens töntigaste och att gosa med oss är det sista hon kommer att vilja göra. Jag älskar den lilla ungen så mycket!
/Jenny
Jag sa att jag tyckte det skulle bli tråkigt att så sällan vara på förskolan och se vad hon gjort där och så, och att jag antagligen skulle få träffa henne lite mindre och kanske jobba lite längre dagar än förut. Blödig som jag är, blev jag lite darrig på rösten när jag gav efter för känslan av hur annorlunda allt kommer att bli.
Frida stannade, tog min hand och utbrast:
- Mamma, gosa mig! Gosa mig för livet!
Sötaste, goaste lilla ungen. Hon är en riktig liten solskensfabrik, den där. Senare idag när jag satt hemma i soffan, kom hon och kröp upp i min famn. Hon gosade och myste och sa sen:
- Mamma, gosa mig lite till, ifall det första goset tar slut!
Åh vad jag kommer att sakna den här perioden, när vi föräldrar blir väääärldens töntigaste och att gosa med oss är det sista hon kommer att vilja göra. Jag älskar den lilla ungen så mycket!
/Jenny
Tomtetankar
Frida har funderat lite kring tomten:
- Mamma, jag blev lite rädd för tomten i fjol.
- Blev du? Det minns jag inte.
- Joo... Men jag gjorde ändå en glad min. Jag ville se snäll ut, så att jag skulle få julklappar av honom!
- Mamma, pappa, det var ett paket i strumpan!
- Jaha, härligt!
- Jaa... Fast det är inte tomten som lagt dit det.
- Varför tror du inte det?
- Nej... Jag såg ju det här paketet under granen igår. Och han går väl inte IN och hämtar ett paket heller, så gör inte tomten! Vi får låta strumpan hänga kvar, han kanske kommer nästa natt istället!
- Mamma, när vi gick från farmor såg jag en tomte som cyklade.
- Gjorde du, vad spännade!
- Ja, han hejade på mig.
- Jag visste inte att tomten kan cykla?
- Joo då, det kan han. Men... han såg väldigt UNG ut, för att vara tomte.
/Jenny
- Mamma, jag blev lite rädd för tomten i fjol.
- Blev du? Det minns jag inte.
- Joo... Men jag gjorde ändå en glad min. Jag ville se snäll ut, så att jag skulle få julklappar av honom!
- Mamma, pappa, det var ett paket i strumpan!
- Jaha, härligt!
- Jaa... Fast det är inte tomten som lagt dit det.
- Varför tror du inte det?
- Nej... Jag såg ju det här paketet under granen igår. Och han går väl inte IN och hämtar ett paket heller, så gör inte tomten! Vi får låta strumpan hänga kvar, han kanske kommer nästa natt istället!
- Mamma, när vi gick från farmor såg jag en tomte som cyklade.
- Gjorde du, vad spännade!
- Ja, han hejade på mig.
- Jag visste inte att tomten kan cykla?
- Joo då, det kan han. Men... han såg väldigt UNG ut, för att vara tomte.
/Jenny
Det här med barn och sanningar alltså
Vi ligger hela familjen och morgonmyser nyvakna i sängen. Frida snicksnackar om vad hon drömt och vad vi ska göra idag. Jag halvslumrar. Sambon är som vanligt mer morgonpigg.
- Mamma, jag vill gooosa dig!
- Åh vad mysigt!
Vi kurar ihop oss och Frida gnider sin lilla trubbiga, lena nästipp mot min. Jag ligger kvar och känner kärleken skölja varmt inom mig. Plötsligt ser Frida lite stel ut.
- Eeeeh... Mamma, det luktar faktiskt gamla sopor ur din mun.
- Haha, ja vi åt ju tacos igår så det luktar nog gammal lök, det luktar inte så gott.
- Nej. Det luktar faktiskt gamla sopor. Men... Det gör inget.
Jojo.
/Jenny
- Mamma, jag vill gooosa dig!
- Åh vad mysigt!
Vi kurar ihop oss och Frida gnider sin lilla trubbiga, lena nästipp mot min. Jag ligger kvar och känner kärleken skölja varmt inom mig. Plötsligt ser Frida lite stel ut.
- Eeeeh... Mamma, det luktar faktiskt gamla sopor ur din mun.
- Haha, ja vi åt ju tacos igår så det luktar nog gammal lök, det luktar inte så gott.
- Nej. Det luktar faktiskt gamla sopor. Men... Det gör inget.
Jojo.
/Jenny
Ni vet när allt ska bli så där myyysigt
Igår skulle vi ju gå och äta på restaurang, för att fira min födelsedag. Frida är en van uteätare, väl indoktrinerad från början skulle man kunna säga. Jag såg fram emot en trevlig och mysig stund. Men igår var INTE Frida inne på samma linje. Hon grät lilleskutt-tårar och protesterade:
- Men mammaaaaa, jag GILLAR inte att gå på restaurang!
- Va? Men det brukar du väl visst gilla?
- Neheeej, för man får inte leka med maten där, och inte äta med fingrarna, och inte prata högt. Och jag GILLAR ju alla de där sakerna!
Ja, vad ska man säga?
Hon har i alla fall koll på bordsskick.
I teorin.
/Jenny
- Men mammaaaaa, jag GILLAR inte att gå på restaurang!
- Va? Men det brukar du väl visst gilla?
- Neheeej, för man får inte leka med maten där, och inte äta med fingrarna, och inte prata högt. Och jag GILLAR ju alla de där sakerna!
Ja, vad ska man säga?
Hon har i alla fall koll på bordsskick.
I teorin.
/Jenny
Om att uttala en liten saknad
I morse vaknade Frida efter att ha sovit på pappans sida i dubbelsängen (nåja, jag hade både ben och armar och nån liten kalufs inknölad intill mig under natten). Hon gäspade, sträckte på sig som en katt, gnuggade sig i ögonen och sa sömnigt:
- Mamma, jag saknar pappa. Nu kan han ju inte spela minigolf med mig, och inte göra Hehe (internt skämt dem emellan), och inte brottning, och inte sjunga "Felicia adjö" eller "Brevet från lillan" för mig.
- Jag förstår att du längtar efter honom. Men han kommer ju hem imorgon igen.
- Ja! Då kan vi göra hans godaste mat eller nånting. Vad är hans godaste mat, mamma?
- Jaa... Han gillar ju det mesta. Men kanske soppa är hans favorit.
- Soppa?
- Ja, han gillar soppa.
Tystnad.
- Neeej... Vi får hitta på något annat, mamma.
/Jenny
- Mamma, jag saknar pappa. Nu kan han ju inte spela minigolf med mig, och inte göra Hehe (internt skämt dem emellan), och inte brottning, och inte sjunga "Felicia adjö" eller "Brevet från lillan" för mig.
- Jag förstår att du längtar efter honom. Men han kommer ju hem imorgon igen.
- Ja! Då kan vi göra hans godaste mat eller nånting. Vad är hans godaste mat, mamma?
- Jaa... Han gillar ju det mesta. Men kanske soppa är hans favorit.
- Soppa?
- Ja, han gillar soppa.
Tystnad.
- Neeej... Vi får hitta på något annat, mamma.
/Jenny
Fröken Frida fixar sig
Fredag morgon, före förskolan. Jag står och gör mig klar och Frida kilar in i badrummet. Hon ställer sig på sin pall och ber om läppglans. Jag målar på lite. Hon trutar mot sig själv i spegeln, gör pussljud, ser nöjd ut och säger:
- Åh, idag kommer H att bli glad när han ser mig, mamma!
- Det blir han väl varje dag?
- Ja, men idag när jag har läppglans, kommer han att tycka att jag är SÅ fin!
Jojo, här charmas och trånas det. Är ungen 4 år eller 14 år egentligen?
(Svar: Fyra år. För när hon är fjorton, kommer badrumsdörren att vara låst. Very låst.)
/Jenny
Lite prat om kärlek
Vi ägnade oss åt en av Fridas favvogrejor just nu vid middagen - att berätta om när vi var små. Hon ger en startpunkt (Mamma, berätta om när du var 8 år!) och sedan kommer det associationer som blir en liten historia.
Idag försökte jag få henne att också berätta. Då berättade hon om när hon fyllde fyra, med glädjen lysande i ögonen över alla hon bjudit som kommit och firat henne. Söt! Sen stannade hon vid en person, förskolekompisen H:
- Åh mamma, jag måste bjuda H på mitt nästa kalas också känner jag.
- Varför tänkte du på det?
- När jag tänker på honom, blir jag glad. Och han är så snygg!
- Hur ser man ut när man är snygg då?
- Jaaa... Hans frisyr är snygg, och hans ansikte, och så har han alltid så snygga kläder. Och så har han snygga masker, och hans mikrofon är särskilt snygg också.
- Är det nån mer som är snygg på förskolan?
- Ja, fast S är mera fin, inte så snygg liksom, utan hon är fin.
- Jaha, jag förstår. Hur känns det när du tänker på H?
- Det känns... Liksom som en prinsessa i mig. Det känns liksom svimmandes!
Om en prinsessa är bland det finaste man vet, så beskriver det nog en väldigt fin känsla. Och att det kan känna svimmandes när man gillar någon, tycker jag är så på pricken bra sagt!
/Jenny
Idag försökte jag få henne att också berätta. Då berättade hon om när hon fyllde fyra, med glädjen lysande i ögonen över alla hon bjudit som kommit och firat henne. Söt! Sen stannade hon vid en person, förskolekompisen H:
- Åh mamma, jag måste bjuda H på mitt nästa kalas också känner jag.
- Varför tänkte du på det?
- När jag tänker på honom, blir jag glad. Och han är så snygg!
- Hur ser man ut när man är snygg då?
- Jaaa... Hans frisyr är snygg, och hans ansikte, och så har han alltid så snygga kläder. Och så har han snygga masker, och hans mikrofon är särskilt snygg också.
- Är det nån mer som är snygg på förskolan?
- Ja, fast S är mera fin, inte så snygg liksom, utan hon är fin.
- Jaha, jag förstår. Hur känns det när du tänker på H?
- Det känns... Liksom som en prinsessa i mig. Det känns liksom svimmandes!
Om en prinsessa är bland det finaste man vet, så beskriver det nog en väldigt fin känsla. Och att det kan känna svimmandes när man gillar någon, tycker jag är så på pricken bra sagt!
/Jenny
Definitionslogik
Frida satt i soffan härom dagen och ojade sig lite. Jag frågade vad det var. Hon pillade på tårna.
- Mamma, jag har ont i... i... Hm.
Hon övergick till att räkna fingrar. Tummen, pekfingret, långfingret.
- Mamma, vad heter det här fingret nu igen?
- Långfingret, brukar man säga.
Hon räknade fingrarna igen, och sedan gjorde hon samma med tårna medan hon mumlade lite. Så sken hon upp:
- Mamma jag har ont här i långtån!
/Jenny
- Mamma, jag har ont i... i... Hm.
Hon övergick till att räkna fingrar. Tummen, pekfingret, långfingret.
- Mamma, vad heter det här fingret nu igen?
- Långfingret, brukar man säga.
Hon räknade fingrarna igen, och sedan gjorde hon samma med tårna medan hon mumlade lite. Så sken hon upp:
- Mamma jag har ont här i långtån!
/Jenny
Tack då
Farmorn och farfarn hämtade Frida idag (tack!), pappan hämtade sedan hos dem. Så, torsdagsvardagen är också igång.
Jag har använt min frihet till att gå till frisören ikväll. Fick i stort sett samma frisyr, bara lite kortare. Men massor av kopparröd toning blev det. Härligt nu i höst! (Härligt jämt om du frågar mig, önskar jag var född rödhårig...)
Så kom jag hem sent omsider. Fröken spelevink var fortfarande vaken. Hon såg mig vinka utanför fönstret, öppnade dörren, kramade mig stort och sa:
- Men vad är det för kvinna utanför vårt hus?
- En mamma!
- Ja! Men mamma, du är heeelt röd i håret. Du ser ut som en häxa.
- En häxa minsann? Oj då.
- Jaaa men... Häxor BRUKAR ju ha rött hår! Men... jag känner igen dig.
Hahaha! Nu ska häxan smaska sen sushimiddag, efter att ha nattat sprallunge och fixat lite här. Imorgon är det äntligen fredag - så rackarns efterlängtat efter första jobbveckan.
/Jenny
Jag har använt min frihet till att gå till frisören ikväll. Fick i stort sett samma frisyr, bara lite kortare. Men massor av kopparröd toning blev det. Härligt nu i höst! (Härligt jämt om du frågar mig, önskar jag var född rödhårig...)
Så kom jag hem sent omsider. Fröken spelevink var fortfarande vaken. Hon såg mig vinka utanför fönstret, öppnade dörren, kramade mig stort och sa:
- Men vad är det för kvinna utanför vårt hus?
- En mamma!
- Ja! Men mamma, du är heeelt röd i håret. Du ser ut som en häxa.
- En häxa minsann? Oj då.
- Jaaa men... Häxor BRUKAR ju ha rött hår! Men... jag känner igen dig.
Så häxan är bekant? Skönt det då.
Hahaha! Nu ska häxan smaska sen sushimiddag, efter att ha nattat sprallunge och fixat lite här. Imorgon är det äntligen fredag - så rackarns efterlängtat efter första jobbveckan.
/Jenny
Tant Frida talar
Vi kollar i fotoalbum:
- Titta här då Frida, här åker jag bakpå min pappas cykel när jag är ungefär fyra år.
- Jaha. Men FANNS det inga riktiga barnstolar då?
- Nja, alltså barncykelsitsarna såg ut sådär då.
- Jahaaaa. Vad roligt för mig att få se en sådan, som jag aldrig sett!
/Jenny
- Titta här då Frida, här åker jag bakpå min pappas cykel när jag är ungefär fyra år.
- Jaha. Men FANNS det inga riktiga barnstolar då?
- Nja, alltså barncykelsitsarna såg ut sådär då.
- Jahaaaa. Vad roligt för mig att få se en sådan, som jag aldrig sett!
/Jenny
Det här med att säga sanningen
Det är inte alltid så lätt att säga som det är, här i livet. Speciellt inte när man vill slippa undan skäll, undvika något man inte vill göra eller har gjort något fel.
Frida är rackarns förslagen på att hitta på undanflykter och smålögner, faktiskt. Första riktigt tydliga lögnen drog hon på förskolan redan när hon var TVÅ, inför förvånade pedagoger som menade på att det brukar ta några år till innan de kan sådant... Hm, kuuuul att ungen är framåt, tjoho.
Som tur är, är hon än så länge lätt att genomskåda! Ikväll utspann sig följande:
- Frida... Har du tagit kluddet (häftmassan) härifrån?
- Neeeej, det har jag inte! Lyft inte på mitt täcke bara, det gör jag själv.
Jojo. När jag såklart plockade fram häftmassan ur hennes säng och sade åt henne att inte ljuga för mig, hasplade hon direkt ur sig:
- Förlåt mig då, mamma. Ursäkta mig.
Vi har i alla fall en artig liten rackarunge här hemma, haha!
/Jenny
Frida är rackarns förslagen på att hitta på undanflykter och smålögner, faktiskt. Första riktigt tydliga lögnen drog hon på förskolan redan när hon var TVÅ, inför förvånade pedagoger som menade på att det brukar ta några år till innan de kan sådant... Hm, kuuuul att ungen är framåt, tjoho.
Som tur är, är hon än så länge lätt att genomskåda! Ikväll utspann sig följande:
- Frida... Har du tagit kluddet (häftmassan) härifrån?
- Neeeej, det har jag inte! Lyft inte på mitt täcke bara, det gör jag själv.
Jojo. När jag såklart plockade fram häftmassan ur hennes säng och sade åt henne att inte ljuga för mig, hasplade hon direkt ur sig:
- Förlåt mig då, mamma. Ursäkta mig.
Vi har i alla fall en artig liten rackarunge här hemma, haha!
/Jenny
Gonatt gonatt
Frida var som en sprallgalning vid nattningen ikväll. Jag fick bli lite barsk och säga åt henne på skarpen att lägga sig stilla. Då vände hon sig mot mig, smög in sina små armar runt min hals, gosade in sig mot min kind, pussade mig på munnen med sin små plutläppar och sa med full dramaturgisk ådra:
- Åååååh mamma, jag är sååå KÄR i dig!
- Jag är galet kär i dig också lilla gumman.
- Jag vill bara goooosa dig mamma, du är så gosig!
Hjärtsmältning. Det var såklart dramatiserat av fröken teaterapa för att avleda min stränga order om att ligga stilla, men ändå. Hjärtsmältning.
/Jenny
Lycka är...
Frida ser på barn-TV, och inslaget "Lycka är..." kommer upp. Hon kikar på TV:n lite, vänder sig till mig och säger:
- Mamma, vet vad jag tycker lycka är?
- Nej, vad då vännen?
- Lycka är att GOSA!
Kära älskade lilla mysprick, du har så rätt.
/Jenny
- Mamma, vet vad jag tycker lycka är?
- Nej, vad då vännen?
- Lycka är att GOSA!
Kära älskade lilla mysprick, du har så rätt.
/Jenny
Om att få smörj
- Aj, mamma, sluuuuta!
- Men Frida jag måste få smörja där så kanske det blir friskare. Kolla vad rött det är.
- Men åååh, okej då.
Frida sitter kvar och stryker förstrött på min arm, medan jag pysslar om henne och smetar antiseptisk salva på några av hennes fulare vattkoppor. Plötsligt utropar hon bestört:
- Men mamma, DU måste smörja din armbåge, jösses, den är torr som en grisrumpa ju!
Haha, jojo. Bäst att jag tar hand om mig lite också, tydligen. Nån grisrumpsarmbåge vill jag ju inte gå omkring med... Isch.
/Jenny
- Men Frida jag måste få smörja där så kanske det blir friskare. Kolla vad rött det är.
- Men åååh, okej då.
Frida sitter kvar och stryker förstrött på min arm, medan jag pysslar om henne och smetar antiseptisk salva på några av hennes fulare vattkoppor. Plötsligt utropar hon bestört:
- Men mamma, DU måste smörja din armbåge, jösses, den är torr som en grisrumpa ju!
Haha, jojo. Bäst att jag tar hand om mig lite också, tydligen. Nån grisrumpsarmbåge vill jag ju inte gå omkring med... Isch.
/Jenny
Om att anamma uttryck man hör
Sitter i bilen på väg hem från förskolan. Står vid ett trafikljus och väntar på grönt ljus. Plötsligt tutar bilen bakom, för att jag missat att det slagit om. Då kommer en fråga från baksätet:
- Varför tutade du, mamma?
- Det var inte jag, det var bilen bakom oss som undrade varför jag inte körde fast det blivit grönt.
- Nähä, vad gjorde du då? Väntade på bättre tider, eller?!
Hahaha!
/Jenny
- Varför tutade du, mamma?
- Det var inte jag, det var bilen bakom oss som undrade varför jag inte körde fast det blivit grönt.
- Nähä, vad gjorde du då? Väntade på bättre tider, eller?!
Hahaha!
/Jenny
