Vissa vaknar på rätt sida

En dag i förra veckan (torsdag kanske?) vaknade Frida, vände sig mot mig och sa:

- Mamma, här får du en morgonkram!
- Tack älskade vännen.
- Vet du mamma, jag vaknade ur en UNDERBAR dröm!
- Vad härligt!
- Jaa. Jag känner mig alldeles FULL av glädje!

Underbara gladvitamin!

/Jenny

Om att byta skepnad

Frida och pappan naturspanar på väg till förskolan:

- Pappa titta, jag tycker citronfjärilar är SÅ vackra!
- Ja. Vet du, om man ser en citronfjäril får man önska sig någonting.

Bra mycket senare senare berättade hon för pappan:

- Pappa, vet du vad jag önskade mig när jag såg en citronfjäril? Jag önskade att jag VORE en fjäril!
- Men jag skulle nog inte vilja att du var en fjäril, för då skulle jag aldrig kunna krama dig igen.
- Men då kan jag ju bara önska mig tillbaka igen nästa gång jag ser en citronfjäril!

Hon är klurig, den här lilla pinglan.

/Jenny

Hockeyfeber

Nu är det kors i taket, med spitpenna! Det är hockeyguldvittring i Gävle och till och med JAG (Fröken Oengagerad AB) har TV:n på fast inte ens sambon är hemma. Då är det rafflande, det må jag säga. Frida är laddad som attsingens, dansar runt, hejar högt, spexar och de sköna kommentarerna flödar:

- Mamma, jag bara VET att Brynäs kommer att vinna. Jag bara VET det!

- Men?! Varför pratar de om Silfverberg hela tiden på matchen? Det är ju också honom jag är KÄR i! Heja Silfverberg!
(Kramar om TV:n)

- Åh, blev det MÅL nu? Heja Brynäs! Vad BRA att Brynäs har en etta där uppe och det där andra laget bara en nolla!

- Vad bra det går! Wow, NU snackar vi HOCKEY mamma!

- Fast mamma... Nu tycker jag faktiskt lite synd om det andra laget som inte har fått några mål alls ju. Jag hejar lite på dem en stund, för om man hejar högt då BLIR det ett mål sedan! Visste du det?

- Det gör inget att jag måste gå och lägga mig nu - jag kommer ändå att hålla tummarna att Brynäs vinner! Tänk på alla dessa dagar då laget jobbat hårt, då kan det bli så att det här är den sista matchen så att de får vila sen. Fast... De kommer ju säkert också att sakna att åka skridskor och så då förstås.

- Man varför pratar de BARA om Silfverberg? Varför pratar de inte om några andra också, så att jag LÄR mig något! Det är ju härligt att höra hans namn, men jag vill lära mig om de ANDRA också ju!

Hahahaha, jisses. Det är härligt att lyssna på alla hennes funderingar, och det här klämde hon ur sig under bara de första tjugo minuterna eller något sådant.

Nu ska jag natta barnet och heja vidare. Ha det!

/Jenny

Trivselkommittén tipsar

Om man redan har huvudvärk. (Check.)
Om man känner sig sliten som en gammelsmurf. (Check.)
Om man brukar vara grymt hungerselak... (Check.)
...och ingen hunnit äta middag ännu fast klockan är nästan SJU. (Check.)

Då kan det faktiskt vara en bra idé att hon som stämmer in på "all of the above" bara håller truten och inte låter så in i bänken gnällig för minsta lilla. Annars kan en stor del av lördagskvällen sedan bli rätt o-lördagsmysig, det är allt jag säger.

Slut på meddelandet.

 

(Ibland får man bara skylla sig själv helt enkelt... Nu har dock lugnet lagt sig och jag ska dela ut godnattkramar till hon som är fem och han som jobbade inatt.)

 

/Jenny


Tååålamod

Hemma igen! Så skönt det är ändå. Nu börjar det kännas "på riktigt" att bo här i radhuset också.Nu har vi liksom landat och det känns som vårat, som hemma. Fast i går kväll var Frida lite ledsen en stund vid läggningen och längtade hem - till gamla lägenheten.

- Mamma, jag saknar våran lägenhet! Jag saknar hela huset, och mitt hörn som du fixade som var mitt rum, och svängen där jag lärde mig att gå! Jag kanske aldrig mer kan se det igen!

Jisses, hon är så lik mig. Så mycket nostalgi, så mycket känslokopplingar, så många tankar och funderingar. Sötunge.

"Lånekusinen" L sov över en natt till hos morfarn och M, och de lekte hela tiden ihop. Det går jättebra! Jag är förvånad över hur bra tålamod Frida haft faktiskt. Men idag började det märkas att hon ville vara ifred ibland, även om hon sa det med sin allra vänligaste "förklara-tydligt-röst":

- Men L, får jag fråga varför du följer efter mig hela tiden vart jag än går, egentligen?

Hahaha! Eller:

- Nu kanske jag vill göra det här ENSAM, kanske du kan stanna här nu? (paus) Jaha, vill du spela på iPaden... Okej, jag följer väl med och visar dig då...

Och efter en stund:

(Viskar i mitt öra) - Men mamma, vilket bebisritande hon gör!
(Säger sedan till L): - Vad fint du gör, vilka fina färger!

Hahaha! Fnuttunge, du är så rolig. Och du har varit en duktig stortjej i helgen, och en duktig tågresenär. Så stolt över dig. Puss min unge!

Nä, det sägs att det är vardag imorgon igen, så man måste visst gå och sova nu?! Vad är det för påhitt... Godnatt!

/Jenny

Påskat var det här

Den här kvällen har kantrat alldeles. Jag känner mig ynklig och trött och halvhängig - sådär när liksom krypa-upp-i-soffan-läget är det enda man egentligen orkar. Gnöööööl.

Men nej.

Jag trotsade det, så medan pappan tränade har jag och pinglan grävt fram resurser ur förrådet och påskat till det hjälpligt i hemmet. Nu fattas bara lite ris till farstubron, så blir det finfint och duglig påsk trots att jag inte hunnit begripa det.

På övertid trollade vi även fram attiraljer för att skapa en liten påskkärring till förskolan. Det är visst påskfest där imorgon med utklädning fick jag veta IDAG - smidigt med en heads up i god tid, tjohopp. Men nåt fick vi till i alla fall.

Frida kom sent i säng, och jag är trött och ska inte nattsudda länge idag. Det finns en massa borde och ville och skulle - men nix. Soooova får det bli. Nattinatt!

/Jenny


Dagarna som går

Jag vet inte vad det är med tiden. Det måste finnas nån liten grå tomte som går runt och knycker stora sjok av den mellan varven! Hur går det annars till att dagarna bara springer iväg såhär? Och varifrån kom den här påsken som liksom bara smög sig på utan att man hann fatta det?

Igår missade jag att blogga. Hela familjen var iväg och kollade in Tobbe Trollkarl på konserthuset. Tydligen var det tröttande för jag somnade med Frida vid nattningen och sedan blev inte kvällen sig riktigt lik mera, hehe.

Den här dagen försvann i ett poff också. Ett av de mer udda inslagen idag var att en kille kom åkande och hämtade sin instruktionsbok till en Saab 9-3 och en massa viktiga papper. (Sambon hittade dem slängda i en buske igår och jag detektivarbetade mig fram till vem som ägde bilen och papperen och ringde upp honom. Han hade haft inbrott och ville mycket gärna få tillbaka sina saker. Happy ending!)

/Jenny


Det hänger på klänningen

Pappan hamnade på vift för att kolla in Brynäs-matchen ikväll. Frida och jag gonar hemma och kollar på Lets Dance:

- Åh, är det det HÄR programmet nu! Mäh, det var ju förut när jag var TRE!
- Ja, det har varit flera gånger faktiskt, både när du var tre och fyra.
- Åh, kolla på alla KLÄNNINGARNA, vad VACKRA!
- Ja, verkligen.
- Jag hejar inte på kropparna och dansningen, utan jag hejar på klänningarna och färgerna mamma! Den lila, och den gröna var sååå vacker!

En stund senare:

- Vad handlar den här dansen om, mamma?
- Menar du musiken?
- Jaa... och dansningen!
- Alltså musiken handlar om kärlek, om att den vinner över alla hinder.
- Ja, och det syns ju på klänningen också, den är ju sådär prinsessig och som på ett bröllop, så att man vet att det är om kärlek!

Ytterligare lite senare:

- Zzzzz Zzzzz...

En trött tjej slocknade lätt i soffan när jag sussade henne lite vid en av reklampauserna. Själv myser jag bredvid. Jag gillar Lets Dance. Hittills är det flera deltagare som imponerat stort tycker jag. Det är första programmet och man får vara tafflig än så länge, men för vissa märks det knappt! Heja heja.

/Jenny

Läckerbitar

Helt plötsligt under fredagens soffhäng utbrister Frida:

- Mamma vet du vem jag är kär i?
- Nej, vem då?
- Jag är kär i jättemånga! Jag är kär i H
(förskolekompisen som alltid kommer först), och i Silverberg...
- Va, vem är Silverberg?
- Han som spelar på hockey!
- Hur vet du vem det är?
(säger den icke-hockey-engagerade mamman förvånat eftersom hon knappt själv vet vem det är)
- Jag såg en bild på honom i en tidning om hockey.
- Jaså, var fanns den tidningen?
- På förskolan, en sån som man får klippa i!
- Jaha, hur kom det sig att du blev kär i honom då?
- Jo... Han var så snygg liksom!
- Jaha du. Var det nån mer du var kär i?
- Japp! Eric Saade, och Ulrik Munther. Det var alla! Många va?!
- Ja, verkligen. Vad betyder det att du är kär i dem då?
- Jo... jag DANSAR nästan när jag får höra doms röst! Fast på Silverberg så är det så att jag blir glad när jag ser honom, för hans röst kan jag ju inte!

Vi har ett väldigt kärleksfullt barn. Och uttrycksfullt. Och vi kommer att få vakta ordentligt på henne när hon blir äldre om hon fortsätter såhär, hahaha!

/Jenny

Tack tack tack

När man har ont i magen och känner sig som ett ynk. När man tagit sig hem från jobbet och äntligen kan slappna av. När man helst vill rulla ihop sig som en kattunge i soffhörnet.

Då.

Då är det som en DRÖM att komma hem till familjen som redan är på plats. Till en dotter som sitter och ritar, och en sambo som tänt grillen! Till nån som fixar. Till kramar. Till en liten femåring som gnuggar sin näsa mot min, säger att jag är söt och att hon älskar mig.

Jag kurade in mig i en filt i soffhörnet och har tillbringat sisådär 85 procent av min kväll där. Vilat ikapp och varit snäll med mig.

Det blev inte alls så tokigt det här ändå.
Och imorgon är en annan dag.

Kram därute!

/Jenny


Halvtid på heldagen

Milda makaroner. Jag minns inte när jag sist var såååå svettig utan att röra på mig samtidigt.

Jag snackar om badhuskalaset, alltså. Det vär jättelyckat. Mycket roligt, mycket stojsigt, mycket nöjda kids - och väldigt, väldigt varma stå-på-sidan föräldrar. Det är tropiskt varmt där inne, plus att den härliga vårsolen låg på och gassade under större delen av besöket. Puh! Vilken pärs.

Frida var i alla fall supernöjd:

- Mamma, det här är den roligaste dagen i hela livet!
- Åh, vad härligt!
- Ja, för kalaset blev ÄNNU bättre och roligare än jag hade trott!
- Vad kul, gumman.
- Jaa. Bäst var det när vi åkte tåg i rutschbanan, det var nog det som gjorde det sååå kul!
- Vad glad jag blir att du är nöjd, du som var så pirrig och sugen innan.
- Ja, och nu är det discot KVAR också! Åh, det här är den bästa dagen!!

Man kan väl säga att hon är ganska mycket för det extrema - är det bra så är det MEGABRA, är det illa så är det ELÄNDE. Och sen svänger det på en femöring. Jag gillar det, även om det kan gå en på nerverna ibland så är det mestadels en härlig inställning!

Jag överlämnade en hårfönad, uppstassad och glad pingla i pappans händer.
Nu ska jag dricka typ en liter vatten och ta ett bad med en god bok.

/Jenny

Om att vara laddad

Frida har längtat ihjäl sig till idag: disco OCH kalas på badhuset. Wow! Hon har frågat i flera veckor om när det är. "Är det den här lördagen, mamma?". Så sugen.

Och så i morse vad det dags. Hon vaknade, gäspade, sträckte på sig som en liten kattunge. Sedan pep hon till och fäktade med armarna:

- Ååååh, jag är så SPÄND! Jag är sååå spänd för idag! Åh jag är så spänd för hur det ska bli, på discot och på kalasat! Åh vad roligt det ska bliiii!

Älskade sötnosing. Jag får badhuskalasa och piffa upp, pappan får gå på disco. Glitterklänning, glitterskor, hårspännen, hårtork för frisyrpiff och handväska med godispengar i är packat. Check. Nu kör vi.

/Jenny

Vackra våren

Nio grader ute redan vid åtta på morgonen idag. Jag går ut och hälsar morgonen välkommen genom några djupa andetag på altanen. Frida tassar ut bakom mig barfota i nattlinnet. Vi går till plommonträdet och inspekterar de små öarna av lila krokus som poppat upp därunder. Jag fotograferar lite och Frida utbrister:

- Åh, titta de har växt upp mera! Åh, vad våren är vacker! Jag undrar när hallonen kommer?

Och här borde det såklaaaaaart ha varit ett foto på nämnda krokusar... Tyvärr hinner jag inte lägga upp nån bild nu, för pappan är iväg och joggar och vi tjejer måste styrsla oss iväg på badhusbarnkalas!

/Jenny

Det är ju vår i luften

I måndags gjorde vintern ett litet gästspel. Snöstorm, kallt och blåst som attsingens. Det var inte så mysigt, hu.

Men idag. Idag! Typ 13 grader ute. Soool. Jag cyklade hem från jobbet utan jacka och det var alldeles ljuvligt. Sambon åkte och tränade golf. Nu i denna sen timme är det fortfarande 7,4 plusgrader!

Det är vår i luften!

Eh... Det är vår i luften, ja. Det kommer därmed med stor sannolikhet att bli omöjligt att avgöra när mitt långdragna bihålegissel övergår i pollensnörvel.

Men det är skönt ute i alla fall.

/Jenny


Bokmal

Ikväll har jag paus från datorn.

Jag knappar det här på iPaden och har inte kunnat hålla mig helt från nån spelrunda på Wordfeud, DrawSomething eller nya favoriten Rumble. Men förutom det så läser jag.

Lääääs, lääääs, läääääs. Jag har inte läst ut boken jag lånade ännu, nämligen. Sjukligheten kom emellan, liksom. Men den är bra, och nu måste jag fokusera.

Man kan väl säga att det är tur för mig att stadsbibblan bara har en krona per dag i straffavgift...

/Jenny


En måndag på vift

Jag känner mig bättre i skallen, sambon har trollat med ett par akupunkturbehandlingar tack och lov. Resten får väl klarna allt eftersom, det är ingen big deal.

Jag har varit flexledig idag, för att hjälpa en vän i nöd. Den biten var dock avklarad framåt lunch, så jag har även hunnit med en långsittning hos frisören och några ärenden på stan. Vardagslyxig eftermiddag!

Efter en runda hem för käk och kramar (och avlämning av inköpt pysselmaterial till överlycklig Frida), åkte jag till en tjejkompis på fikamys och prata-ikapp-tid. Batteriladdning.

Jag måste säga att det här med att vara ledig på måndagarna skulle jag lätt kunna vänja mig vid...

/Jenny


Sofflandning

Äntligen helg!

Jag har inte överdrivet mycket krafter just nu, känner jag. Men jag har dock lagt fokus på ett par vänner i nöd idag, istället för att grubbla över gammal huvudvärk och snuva. Det blir så värdsligt i kontrast till annat.

Frida har i alla fall simskolat sig, fredagsmyst, sett på barn-TV - och sedan kontrat med värsta utbrottet som knorr på kvällen! Jamen tack då, liksom. Som tur är blåser stormarna över snabbt och vi hann bli vänner innan hon slocknade på 3 röda.

Imorgon är det danstajm igen för Frida. Sen är dagen ett oskrivet blad.

Trevlig helg ute i världen.

/Jenny


Sovmorgonmedalj

Frida var ju uppe och kollade på TV till kl 22 igår. Trött som en skrutt sov hon till HALV TIO i morse!

Pussunge. Snacka om att vi är bortskämda på den fronten. Det passade finfint, eftersom jag i och för sig lade mig tidigt men låg och läste bok till sent, och dessutom har en klart besvärande bihålehuvudvärk.

Nu styr vi upp oss, Frida och jag ska på familjeallsång på konserthuset om en timme. Tjillevipp!

/Jenny


Mello-mix

Hela familjen samlad i soffan framför melodifestivalen. Frida är mest drivande i frågan. Hon mumsar lördagsgodis, myser och säger med eftertryck:

- Det här FICK jag ju inte bara missa, eller hur?! Finalen!

Eric Saade dyker upp i ett inledningsnummer. Frida sprätter till i soffan:

- Men det är ju Erik Saade! Åh, jag tycker om honom mamma!

Nähä? Haha, we already know om man säger så. Frida kikar nyfiket vidare på nummer efter nummer, supernöjd. Dead by april drar igång. Pappan frågar Frida:

- Vad tycker du om det här då, Frida?
- Njae... Kanske INTE så bra. Det skriker ju så hemskt. Och så kan de ju förstöra kamerorna!

(säger hon bestämt och ruskar på huvudet, när kamerorna rör sig skakigt)

Så småningom är det Ulrik Munther-time. Frida utbrister:

- Jag tycker om honom också! Lika mycket som jag tycker om Erik Saade faktiskt. Han är snyggast. Mamma, de säger att han fyllt ARTON år - fast han bara är ett barn! Det var ju konstigt.

Molly Sandén kliver på. Frida tittar beundrande:

- Åh, hon är fin!
- Vet du, hon har varit ihop med Eric Saade förut.
--- imponerad inandnings-flämtning från Frida ---
- HAR hon? Åh, då älskar jag henne också!

Hehe, den här lilla pinglan är inte knusslig inte. När allt är slut och Elena Paparitsou (eller vad människan heter) sjunger Saades Popular stirrar Frida:

- Men?! De dansar ju exakt som jag. Preciiis sådär dansar jag jag Popular!

Sötunge. Hon sprätter upp ur soffan och kör lite moooves. Självbilden är väl kanske inte heeelt korrekt - men självförtroendet gillar vi mucho.

Strax efter avslut när "mitt hjärta slår fort mamma, för jag hejar på Danny med den där dräkten nu" somnade den lilla pinglan snabbt och lätt. Det är tufft med mellohäng.

/Jenny

En snuvig bonusdag

Morr. Det här med att ha en ledig bonusdag med Frida, skulle kännas betydligt lyxigare om jag inte hade en bultande förkylningsskalle. En undra-om-jag-måste-sjukskriva-mig-känsla. Sååå onödigt.

Slut på meddelandet. Intresseklubben har väl antecknat? Haha.

/Jenny


Tidigare inlägg Nyare inlägg

RSS 2.0