Samlarnerven finns där
Idag hämtade hon en stoooor sten och en liten plutt, bar upp dem i klätterställningen, placerade dem nooooga på ett visst sätt. Jag undrade varför och fick svaret "Jag lägger den här lilla här nu, PÅ sin mamma föstår du."

Jahaaaaa. Såklart. Då förstår jag! --ler--
/Jenny
Tänk vad man kan bli lurad av en blogg!Genom bilder och annat snackk trodde vi Kenneth och jag att vi kände vårt barnbarn Frida väl.Vi är ju så bort skämda med att varje dag läsa bloggen om vårt barnbarn och läsa andras kommentarer.Ibland läser vi bloggen både morgon och kväll.Nu skulle vi äntligen träffa Frida och få bekräftat och se Fridas
utveckling.Allt gick mycket bra men vad vi alla var spända.Till sist nickade Frida till av utmattning i min famn 21.05 i soffan framför Tv.
Vi måste försöka att träffas i verkligheten.Frida är duktig på att tala i meningar.Tuff tjej som ej gärna visar sig otrygg utan kämpar när ej pappa och mamma är i närheten.Tack för att vi fick vara barnvakt!Tack för att vi fick förtroendet.
Hälsningar från farmor
Så gullig kommentar om stenarna. Små barn har tankar om sånt vi vuxna aldrig skulle komma på (de flesta av oss).
Jag har förresten också varit en idog stensamlare, har släpat och burit och kånkat på dem. Men inte längre. Tycker dock fortfarande att stenar kan vara väldigt vackra.