Ett decennium - poff!

Herregud vad tid är ett konstigt fenomen. Den går fort, fort så att man inte hinner med, smyger omärkligt iväg medan man lever på och liksom tror att allt står stilla på något vis. Samtidigt innehåller den mycket om man börjar kolla bakåt. Skumt.

Nu har det gått ett helt decennium av 2000-talet. Flera andra bloggare har sammanfattat sitt decennium. Vad som varit bäst med detta decennium? Frida. Såklart. Tveklöst. Det kommer förmodligen att slå allt, alla andra år, livet ut. Bästa, bästa skatten!


Detta hände i mitt liv 1999-2009 - det urval jag kommer ihåg just nu (det blir alldeles tillräckligt långt ändå...):

1999 gick jag ut högskolan. Eller gick ut och gick ut... Det ligger ju tyvärr en oskriven C-uppsats och lite andra ströpoäng och släpar förstås. Men slutade gjorde jag i alla fall, vemodigt nog. Insåg när jag läste jobbannonser att jag hade för lite praktisk kunskap, och fick via arbetsförmedlingen gå en toppenkurs på MacMeckarna under 12 veckor över sommaren i Cross Media Publishing. Webb, multimedia och trycksakproduktion. Deras KY-utbilding till IT-pedagog startade sedan på hösten. Jag hade inte sökt men när de fick återbud bad de mig att gå den - de ansåg att jag skulle passa så bra. Jag föll för smickret och hoppade på - det har jag inte ångrat!

2000 pluggade jag alltså på Masters of Medias IT-pedagogutbildning. Gjorde praktik och jobbade extra på smarta hem-företaget Rivermen i Gävle.  Lärde känna massor av härliga människor och hade så jäkla kul! Sommaren var sinnessjukt regnig i Ångermanland, vägarna flöt bort och tiden bara gick.

2001 pluggade jag fortfarande. På våren åkte jag med vännen M till Thailand i några veckor, en fantastiskt härlig resa! Jag hade vunnit ett resepresentkort på 10 000 kronor genom att skriva en störtfånig limerick, det delade vi på och lade till resten själva. Tyvärr brände jag mig illa på axeln första dagen och gnällde sedan om det mest hela resan... Vi var i Bangkok, i Khao Lak och på Phi Phi-öarna. Har längtat tillbaka till Thailand sedan dess men inte återvänt (än).

Under sommaren reste jag igen, med vännen W och hennes då knappt 2-årige son A till Malaysia i tre veckor. hon ville inte resa själv med ett så litet barn, jag ville gärna ut på äventyr! Vi hälsade på hennes man G som det året jobbade som tävlingsproducent för Robinson-TV-inspelningarna. Coolt! Fick se en del bakom kulisserna och träffa känn-igen-disar.

Gjorde praktik på informationsbyrån Ord & Vetande i uppsala och på Lantmäteriet i Gävle under året. Avslutade IT-pedagog-utbildningen i slutet av augusti och började jobba på Högskolan i Gävle den 10 september som IT-pedagog i ett projekt. 

2002 var det mest bara jobb jobb jobb tror jag. Hur minns folk detaljerna på allt det vanliga? Jag tror att det var på sommaren detta år som min kompis M med inlånad hund följde mig till min morbrors sommarställe i Heestrand på västkusten. En mysig roadtrip som jag kan önska mig tillbaka till ibland.

2003 gick jag ned rejält i vikt, 17 kilo rann av i snabb takt under våren med hjälp av viktväktarna. Jag gjorde ett reportage för deras tidning, var snygg och stolt och sade vackra saker - som jag idag känner mig lite kräkfärdig när jag läser, med tanke på att det bara häöll i ett par år. Alla de kilona och lite till är tillbaka nu... (Men jag vet ju å andra sidan hur det ska göras och vad som krävs.)

Samma år fyllde min ganska nye kompis J 30 år i september och bjöd in mig på fest i skogen med tävlingar, middag, bastu, badtunnebad och övernattning i enkla stugor i sovsäck på liggunderlag. Med på festen var hans kompis Johan. Vi kikade på varandra festen igenom och kramade till sist ihop oss framför en brasa. Han tog mitt nummer, ringde dagen efter och sedan dess har det varit vi!

Resten av året sov jag och älsklingen hos varandra mest jämt. Vi bodde i varsitt hyreshus på samma gata, så det var mycket spring emellan. Jag gick upp okristligt tidigt och gjorde frukost till honom varje vardag - så småningom lärde han sig att det tyvärr normalt INTE ingår i min natur... Vi cocoonade en hel del kan man väl lugnt säga. Hemmamys AB.

2004
sökte vi lägenheter under våren. I maj fick vi napp och i juni började vi flytta in i en stor, charmig, mysigt två mitt i stan (där vi bor än). Flytten var ett rejält projekt och pågick bla. samtidigt som S&A gifte sig och jag och M var värdinnor med en hel del att stå i. Min projektanställning övergick i tillvidaretjänst, en tuff period där tre IT-pedagoger skulle bli två. Det slutade ganska trassligt, men jag drog en vinstlott och försökte glädja mig över det! Så här i efterhand är jag inte förvånad över att jag var lite trött efter den där sommaren.

2005 nånstans på sommaren så åkte jag och sambon till Parga i Grekland också, en mycket mysig, lyckad och välbehövlig gemensam semester på en härligt ställe! Vi tog oss också en fjällweekend i Härjedalen med tält och hela kittet, i början av oktober precis när minusgraderna började komma på nätterna. Hade fantastisk tur med vädret och det blev en fin tur med mersmak även för ovana fjällvandrare som jag.

2006 började vi prata barn. Jag blev sedan till min stora förvåning gravid snabbt och enkelt. Testade på midsommardagen och fick ett plus! Trots att jag var osannolikt trött och mådde konstant illa (dock utan att kräkas) länge, tyckte jag att det var helt fantastiskt att vara gravid. Riktigt underbart blev det när magen kom och sparkarna kändes - en makalös känsla! Jag läste gravidtidningar och tömde föräldrahyllan på biblioteket, gick profylaxkurs och föräldrakurs och var väääldigt insnöad på det hela kan man lugnt säga. Lillmagen fick åka på sommarsemester i Ljungdalsfjällen det året.

2007 föddes Frida, en kall och snöig februaridag. Hon kom 16 dagar för tidigt och 5 dagar innan jag tänkt sluta jobba, så jag åkte med lättare värkare till jobbet för att rensa rummet åt vikarien... Ganska stolligt, men viktigt just då. Kände mig lycklig och grymt oövervinnerlig efter förlossningen. Frida åt dåligt och vägde bara 2722 gram, så vi fick stanna fem nätter på BB. Pappan hann vara med en natt, sedan åkte han hem och fick 39,6 graders feber stackarn!

Jag var föräldreledig resten av året och väldigt mycket mamma. Totalt förälskad i denna lilla varelse som var vårt barn. Jag hade berg-och-dalbane-hormoner och kämpade stenhårt för att amningen skulle funka. Efter tre månaders slit med pumpning, tillägg och besök på amningsmottagningen, kom vändningen när vi lyckades sluta med amningsnappen. Det var som att vända på en hand och sedan funkade amningen klockrent och Frida började gå upp i vikt (och del-ammade tills hon var 1 år och 8 månader...). Jag älskade att vara föräldraledig på alla sätt utom att man blir lite asocial. Jag började blogga i april nån gång och gillade det skarpt!

2008 började jag jobba igen i januari. Hade rejäl separationsångest i flera månader innan, men sen gick det faktiskt riktigt bra. Pappan var hemma med Frida och mös tills det var dags för dagis i augusti. Frida trivdes superbra där redan från början. Det kändes bra att hon redan då hade tillräckligt med språk för att kunna göra sig tydligt förstådd. Jag var fortfarande väldigt mycket mamma, det får man säga.

2009 har rullat förbi snabbt! Vi har kommit in ordentligt i hämta-lämna-livet. Frida är störtskön att vara med, och jag fortsätter att vara nöjd med att låta mammalivet ta stor plats. Vi har sökt hus men tappade farten i somras när sambon blev varslad. (Nu väntar dock nytt jobb för honom.) Vi gjorde en roadtrip i somras till Kålmården, Astrid Lindgrens Värld och annat skojsigt. En mysig semester!

2010 kommer runt hörnet nu. Spännande!

GOTT NYTT ÅR till er alla därute!


/Jenny

Utomhusliv(at)

En av de bästa grejorna med att vara ledig så här härligt länge (näst efter massor av goooostid med Frida, mer sömn och många tillfällen att ta det lugnt!) är att man kan hinna vara ute mer. Kanske till och med i dagsljus - i alla fall om man inte tillhör vår såskoppiga familj som typ aldrig kommer iväg nånstans förrän efter lunch!

Idag har vi återigen tagit en utomhusrunda, huserade i Hemlingby ett par timmar. Vi åkte pulka, Frida övade skidtekniken och så tände vi en brasa och fikade lite. Termometern visade kring -15, så det borde vara uthärdligt kan man tycka. Men Fridas tår och fingrar var lite röda efteråt, pappan frös rent allmänt och min rumpa är baske mig kall än! Men det lilla vi hann var mysigt i alla fall.


Pulkalooken från juldagens utebus i Hässelby!



Tuff brutta från juldagens pulkarace - som inte vill gå uppför...

 


Skidpremiär minsann! Varade i 3 minuter på juldagen...

 


...men längre igår och idag. Fast man kan visst bara lägga sig om man blir trött!

 


Pappan ordnade en stämningsfull brasa i skymningen
(men Frida höll för öronen och tyckte sprakandet var läskigt...)

 


Frida och jag hade en liten tjejfnitterstund vid fikat. Myyys!


Jag har hört att det är än kallare i Jämtland, dit vi ska en sväng nästa vecka. Otur för mig att jag växt ur (!) mina täckkläder... Men med mer underhudsfett fryser man väl mindre i alla fall, eller hur?! Gaaaah.

/Jenny

Bättre sent än aldrig

Vi hade lite köpt pepparkaksdeg hemma. Såhär i elfte timmen (i förrgår), blev den äntligen utbakad! Mest bara för att ha något att göra, när vi inte iddes ta oss ut och aktivera oss så mycket...


Det blev några välgräddade alster kvar som spår av det hela. De flesta gick liksom åt direkt ur ugnen på nåt vis...

/Jenny

Konsten att fokusera på det positiva

Efter en utomhusstund, precis instoppad i bilen med rosiga kinder och kalla tår, ser Frida stilla ut genom fönstret och säger plötsligt:

- Jag tycker det är ganska kul hos doktorn, jag.
- Tycker du? Vad bra! Vad är det som är kul då?
- Jag tycker det är kul att få sådana där sudd. Och sådana där klistermärken!
- Vad bra. Men gör det ingenting då, att man ofta måste göra andra saker hos doktorn först? som att få stick i fingret?
- Nä, det gör ingenting.
- Inte ens stick i armen?
- Nej, eller jo, det gör nånting. Men nu är det bra, nu är det inne i min kropp och känns inte nå längre.
- Så du tycker det är ganska kul hos doktorn ändå då?
- Ja, det är kul det.


Med tanke på att vi trasslat runt med bland annat kissprover, urin- och öroninflammation, astmakoll och framför allt en himlarns massa rumptrassel i höst, så tycker jag denna inställning är grymt skön! Heja positiva Frida, må du fortsätta vara sådan så ofta det går!

/Jenny

Komplettering

FYI: Jag hade visst INTE fått ordning på julfotona, hade glömt några stycken juldagsbilder jag tänkt delge er. Har nu kompletterat inlägget Julen i bilder lite smått!

/Jenny

Ledighetströttheten slog till

Idag har jag varit helt galet slö. Frida sov till klockan nio, något som många andra småbarnsföräldrar skulle sälja sin ena arm för har jag förstått. Men hoppade jag upp och kom igång då? Nix.

Vi tog först en familjefrukost i soffan framför barn-TV:n, sedan vek Frida och jag ned oss bara och låg i en slumrande slöhög och kramades i en timme typ. Hon är osannolikt gosig idag! (Det blir ofta så när hon har ont i rumpan och inte vill stå och gå, då tyr hon sig till en, gnäller, vill sitta i knä, ligga ned och kramas.) Efter en stund flyttade vi oss till sängen och kramdes och busade vidare. Slööööööa. En välkommen lyx på lediga dagar, men det får väl vara nån måtta.

Nu ska vi skrapa i oss lite lunch, sedan säger pappan att vi ska till pulkabacken. Det är minus 12 grader ute och ett såå vackert snölandskap - kanske hinner vi se det också innan det blir mörkt, haha!

/Jenny

Kommentar lite senare:
Det hann vi inte, nu börjar det bli mörkt! Men vi tar med skidor, skridskor och pulka till Frida så får vi se var det finns lampor i Hemlingby! Ungen är ääääääntligen nybajsad och går att ha med sig. Som Frida själv sa: "Nu känns det bättre. NU kan vi åka pulka, mamma!"

Återkommande frisyrbeskrivning

Alltid när Frida är rufsig och vild i håret, säger hon samma sak. Samma begrepp, som jag inte begriper var hon fått ifrån. Nu tittade vi på foton från förra julen, när Frida hade 40 graders feber i en vecka och var alldeles stukad. Hon tittar på bilderna, pekar och skrattar:

- Mamma, titta på mitt hår, det är alldeles tokigt!
- Tycker du? Ja, du var lite rufsig där kanske.
- Ja, jag ser ut som en statsminist!


Statsministern alltså, minsann. Nån som känner till om sådana är alldeles särskilt kända för rufsigt hår och tokiga frisyrer?

/Jenny

Oväntade svar

- Frida, vad ska du och J göra idag då? Vad vill du leka när hon kommer?
- Jag ska berätta att bocken brunnit upp. Och så ska vi leka med mina dockor och grejor.
- Vad ska ni göra mer då?
- Leka i köket... eeehhh...
- Ska ni rita, kanske?
- Ja, rita. Och så ska vi lösa korsord!
- Oj, korsord
(säger fnittrande mamma), det var ovanligt!
- Ja, men det ska vi göra, det ska jag och J göra, lösa korsord. Det är vi bra på.


Minsann. Diskutera bockbränder och lösa korsord, det är tydligen grejor för småbruttor det. Tänk, jag som i min enfald tyckte det lät lite mer åt pensionärshållet!

/Jenny

Kompisdejtande

Igår åkte pappan skidor med en kompis, årets första runda faktiskt. Jag och Frida tog en sväng till familjen A på eftermiddagskvisten. Frida och lilla I lekte loss som vanligt och hade jättekul! Vi vuxna försökte hinna prata ikapp lite under tiden, så gott det nu går med två småtjejer som pratar och tjuter och stojar i högsta fart (och med högsta ljudnivå...).


Frida och I ritade, vips tog de paus för att dansa lite, sen rita igen. Multitasking!


Idag har Frida (och vi) haft besök av dagisbästiskompisen J med mamma. Det var lyckliga, lyckliga småskruttar som fick ses! Frida trodde inte sina öron när jag berättade i morse att J skulle komma. "Menar du MIN J? Lilla J? Från mitt dagisjobb?" sa hon och sprang glädjetjutande till pappan för att upprepa alltihop. Goprick! J möttes av pussar och kramar redan innan hon klivit in genom dörren och tjejerna hade sååå himla kul. Supernöjda.

Tur att det händer lite skojsiga saker, för en alldeles för stor del av övrig tid så gnäller Frida ledset och bedrövat om rumpan just nu. Vi har trappat ned på den förstoppningshävande medicinen ett tag och provat att sluta helt nu, enligt doktorn ordinering (eftersom förstoppning inte verkar vara problemet egentligen). Frågan är om det spelar in? Vem vet. Men det ordnar sig nog!

/Jenny

Rajrajresa

Frida diggade barnlåtar i bilen på väg ned till julfirandet. Stenhårt!



Snacka om att hon har energi, den här ungen. Och gott humör! (När hon inte är tvärilsken då förstås, men det är korta stunder mellan mååånga låååånga perioder av skratt och finuerligheter.)

/Jenny

Julen i bilder

Nu har jag äntligen fått lite ordning på torpet vad gäller alla foton från julen! Här kommer en radda smakprov från vår julhelg:


Jag i bilen på väg till julfirandet. Ser oväntat fräsch ut för att ha sovit
typ tre stackars ynka timmar natten innan, om jag får säga det själv!

 

 

Frida babblade mycket och gärna i telefonen på väg ned. Sade
käckt "Goood juuuul" till alla och berättade att bocken brunnit...



Så kom vi fram till sist. Bjöds på jullunch med gröt (som snorkfröknarna Eriksson
ratade...) och skinkmacka - och egen pepparkaka "med MIN bokstav, mamma"!



Den fina pepparkakan måste ju käkas upp. Eller... i alla fall
godisdekorationerna! Frida angrep dem mycket målinriktat.



Julstämningen var på topp! Och vackert vitt var det ute också.



Frida var väääldigt nyfiken på kusinernas dataspel. Hon hängde
bokstavligen över dem (!) för att få bekanta sig med det roliga.



Sen plötsligen kom tomten! Spännande, spännande...



...men han var visst inte läskig i år, utan rätt kul. Så skönt!



Frida tog sig tid att kolla in julklapparna lite mellan öppnandet.
(Hon öppnade väldigt försiktigt, ville helt inte riva sönder först.)



En söt liten tomtenissa busade omkring i huset!



En helt hysteriskt rolig bild tycker jag! Två uppslukade och en avundsjuk, haha.



Här angriper jag och Frida hennes paket från andra öppningsvarvet. Spännande!



Stämningsfullt stilleben i vardagsrummet får avsluta kvällen. Vi var så nöjda så!



Kusinerna fick ett data-sångspel (Lipp på Xbox). Frida ville såklart OCKSÅ!



Dans runt granen körde vi på juldagen - går lika bra det!



En störtcool brutta på väg till backen för pulkabus på juldagen!



Efter ytterligare en slapp dag åkte vi hem. Gaaaanska trötta, hihi!

Sådär ja. Nu är det ett år till nästa gång! Tro vad som kommer att vara sig likt, vad som totalt ändrats, hur vi ser ut och vad vi gör nästa år?

/Jenny

(INTE) en komplimang

Frida ligger i min famn och försöker somna. Omöjligt. Hon babblar och babblar. Säger plötsligt:

- Du luktar sååå mycket MAMMA, mamma!
- Jaså, gör jag, hur luktar det då?
- Det luktar... det luktar lite äckligt bara.

- Nämen det var tråkigt att höra. Hur då äckligt? Var då?
(Frida pekar ungefär i min halsgrop)
- Där. Äckligt bara, bara lite. Men det GÖR ingenting. Det FÅR vara så mamma, du är gosig ändå!


Eeeeehhhh... Dags att byta parfym?!

/Jenny

Hemmalandade

Nu har vi rullat in på vår gata i stan! Borta bra men hemma bäst, ni vet... Det är alltid så sjukt skönt att sjunka ned i sin egen soffa, rota bland egna grejor och inte minst att sova i egen säng!!

Efter en snabb och mycket trevlig vända till min faster lämnade vi Stockholm i eftermiddags. Det snöade, regnade, bildades is på rutan och var mööörkt, så det var väl inte den bekvämaste körnngen precis - tur att det inte är särskilt långt! Och att sambon körde, hahaha. Till middag bröt vi jultrenden och köpte pizza istället, kändes ljuvligt lyxigt och befriande!

Det här med att sova i egen säng var dock tydligen inte något som Frida längtat efter. Hon slocknade i bilen en timma och en kvart - inte konstigt med det kolmörkret. Men hon somnade sedan klockan TOLV idag. Vi snackar midnatt, alltså. Hon skruvade och vände sig, grät och pep, fick prova säng, soffa och famn... Man kan ju bara hoppas stenhårt på att Frida väljer extra sovmorgon imorrn - annars blir hon gissningsvis på ett rätt outhärdligt humör.

Nu tippar jag nästan av stolen av trötthet. Foto-update här får bli imorrn!

/Jenny

Juldagskoma

Har lagt rabarber på datorn hos sambons syster i Hässelby, medan övriga sjunger nåt sångspel på Wii (husfamiljen) och badar badkar (Frida och pappan). Jag läser ikapp på bloggar och facebook och slöar nöjt! Mysbrallorna är på och håret är fortfarande rufsigt. Här ska snart ordnas fram lite lunch, sedan ska vi ge oss ut i pulkabacken är det tänkt. Slappt och skönt, som en juldag ska vara!

Vi hade det så bra på julafton igår så! Vi hann öppna några morgonpaket hemma, käka frulle och mysa lite. Jag som bara sovit några ytterst få timmar var seeeg, men förvånansvärt normal ändå. I hyfsad tid rullade vi söderut och anlände till Estocholmo i lagom tid för jullunch. Gröt och skinkmackor och andra svägerskan med familj på besök, trevligt! Tomten kom på besök och lämnade klappar till barnen också minsanna. Frida var jättemodig och både kramade honom och satt i knäet! Nemas problemas, förra årets totala tomeskräck är tack och lov spårlöst försvunnen.

Efter lunchen var det omstart. Vi pustade ut lite och bäddade och fixade, medan husfolket donade klart maten. Vi fick ett jättefint julbord, och GOTT! Sedan var det dags för den stoora klappöppningen, det blev så intensivt att man var helt rosig om kinderna efteråt! Frida fick massor av fina saker, tack alla!  Hon var/är väldigt nöjd och glad över alla nya kuliga grejor. Det var en trött men uppsparallad tjej som inte hade lätt att somna igår, men efter omtag med fruktstund och mys i knäet gick det bättre vid andra försöket.

TACK A, J, A och A för allt under denna julhelg - gästfrihet, mat, klappar, samtal och vad det nu må vara mer som jag glömt nämna!

(Jag glömde sladden hemma för överföring av bilder från kameran, därför finns inga foton i det här inlägget. Jag kompletterar antagligen med det när jag kommer hem sen!)

/Jenny

En liten paus kan man säga

Jag påbörjade det här inlägget hos farmorn och farfarn, mätt som en plätt efter att ha blivit bjuden på middag (tack!). Hade kollat på deras fina semesterbilder och längtat lite efter att sticka till värmen nånstans. Väntade på att sambon skulle få fast takboxen på vår spruttibangbangbil. Sedan vankades lite fika, och efter det skulle vi rulla hemåt. Då blev det plötsligt POFF kolsvart! Nån säkring hade gått och det blev nån extra halvtimmes frist i soffan.

Vi kom iväg så pass sent därifrån, att vi åkte direkt till Gävle Bro för att vänta in Stockholmvänner på väg norrut. Julklappspåsar skulle bytas och kramar utdelas - vi hann med en varmkorv och lite småprat på Statoil också faktiskt! Frida hade inte somnat utan spedade runt med deras två barn som en tok. Man kan lugnt säga att hon slocknade gott i bilen sedan, typ kl 21.45. Jaha, så var det med ledighets-ovanorna, de satte sig snabbt, haha.

Sambon har just lagt sig, själv räknar jag helt kallt med minimalt med sömn. Gäääääsp. Man kan ju milt sagt säga att det finns en del kvar att göra! Ska slå in resten av julklapparna, vilket tar tiiiid om man vill göra dem extra specialfina som jag gillar! Och så packa prylar till en liten kort jultripp till sambons systrar i Stockholm. Det ska bli mysigt! Imorgon förmiddag drar vi, efter (förhoppningsvis) en frukost med tända ljus och morgon-klapps-öppning.

Just ja, dessutom borde jag ju plocka undan åtminstone det värsta kaoset (för det är TOKstökigt verkligen!) och tomta lite här hemma. Ehhhh... Känns lågprioriterat i sammanhanget. Konstaterar att det är ett jäkla bra trick att komma hem sent när man borde städa, för man kan ju inte slamra med dammsugare och skramla runt alltför mycket på nattkröken!

Vet ni vad? Nu är det julafton. Klockan är över midnatt. Iiiiiih!
GOD JUL till alla er därute!!

/Jenny

Saker jag förvånas över

Idag på stan gjorde jag två betraktelser som jag förvånades storligen över.

1: Om att fokusera på utseendet

Två tonårstjejer (i gymnasieålder?) passerade mig. Den ena säger: "Ja alltså jag har ju testat sånt där du vet som man sprutar in i munnen för att få större läppar. Men jag tyckte inte det var så jäkla bra faktiskt, det typ försvann så himla snabbt ju. Morsan tyckte det var lite onödigt men typ sa ju att jag fick och betala ju å så.Fast jag vet typ inte om jag kommer göra det igen."

Eeeehhhh. Okej. En vanlig tjej i vanliga Gävle gör saker som jag inte begriper, och inte kan jag fatta att föräldrarna tillåter det - och BETALAR dessutom! Herregud. Jag känner mig som en fossil.

2: Vilket beteende vill man lära ut?
En mamma med två unga söner (typ 11 och 13 kanske?) går ut från McDonalds sidodörr. Den ena grabben smäller upp dörren rätt på en budbil som sår parkerad utanför. Jag hör att det kraschar tydligt, trots att jag står en bra bit bort på andra sidan gatan. Mamman och pojkarna hör också kraschet. Killen som smällt upp dörren utropar "Shit!". De tittar alla tre på skadan en stund, sedan GÅR de. Ingen lapp på vindrutan, inte vänta kvar på chauffören, ingenting. Bara en mamma med taskig moral och medkänsla, som tar sina två grabbar och går därifrån som om inget hänt!

Mycket, mycket förvånande. Märkligt. Vill man lära sina barn att man inte behöver stå för de fel man orsakat? Korkat.

/Jenny moraltant

En lätt hysterisk dag senare

Idag har det varit maxtempo, och dagens göromål är inte slut än!

I morse sov jag lite för länge såklart. What else is new, liksom. Hjälpte pappan att rassla fram lämpliga skridskokläder till prinsessan, för de två lediga skulle ut och skrilla minsann (första gången för Frida idag, det hade gått riktigt bra och varit lyckat trots 14-graderskylan!). Blev lite sen till bussen och fick ta nästa. Åkte genom VACKRA, vackra vinterstaden till högskolan.

På jobbet var det hålla igång och gno på som gällde, för att försöka avsluta så mycket det gick. (En hel del oavslutat har åkt med hem över helgerna, men känner jag mig själv rätt så kommer det plötsligt inte att tyckas så viktigt och vips är det jobbdags igen.) Åkte med en kollega ned på stan en kort lunchsväng, vilket resulterade i TVÅ klappbestyr mindre! Jobba jobba lite till och missa sista bussen hem, för att jag i sjuttioelfte minuten mindes att jag glömt snacka in ett stängt-meddelande på supporttelefonen...

Det blev en stärkande prommis i kylan ned på stan, kånkandes datorväska och handväska och påse med blandat plickplock som skulle med hem. Därpå följde direkt en timmes svettigt rantande på stan, vilket tack och lov resulterade i lyckade inköp! Tog vägen förbi pizzerian, gick hem med alla tunga grejor, pussade sötungen som yrslade runt fortfarande vaken, inhalerade pizzan och drog till ICA MAxi. Där kompletterade jag med sista lilla julklappspusselbiten (HURRA!) och köpte en julskinka.

Puuuuuuuuuh.

Sedan dess har jag stirrat apatiskt på nåt program om ormar i Asien på TV, käkat mandariner och fått mina fötter lite klämda på. Nu ska jag slå in ett par klappar innan jag lägger mig, vissa ska nämligen överlämnas imorrn. Och vet ni, vet ni, vet ni? Nu är jag ledig ända till den 11/1. Det ska bli ÖVERJORDISKT skönt!

/Jenny

Ömhetsbetygelser

Frida är härligt nog väldigt generös med kramar, pussar och närhet för det allra mesta. Även till folk hon knappt känner - något som kanske uppskattas i varierande grad av mottagarna! Ibland händer det i och för sig numera att förrådet tar slut liksom.

- Nu har jag bara EEEEN puss kvar, mamma! Den ska jag spara.
...eller...
- Nu har jag EN hård kram kvar. Bara EEEEN hård.

Som tur är kan man oftast få fylla på, genom att GE henne några pussar eller kramar! Haha.

När man ska skiljas åt, ska det först delas ut en puss och en kram. Sedan går man lite isär och då tillkommer en slängkyss och luftkram ckså, med tillhörande Mmmm-ljud. Om hon har pratat i telefonen med någon, avslutas alltid samtalen med att hon smack-pussar på telefonen och kramar om den med ett Mmmmm-ljud även då. Det är noga att man sköter de här ritualerna, annars kan typ himlen ramla ned och jorden gå under. Eller i alla fall kan den lilla söta bli topp tunnor rasande arg och otröstligt ledsen!

/Jenny

Med egna ord

Frida har börjat med ett par nya uttryck. De kommer nog från dagis på ett eller annat sätt, men jag har inte riktigt lyckats utröna hur.

Något kan nu plötsligt vara pampahårt, pampastort eller pampatungt till exempel. Man kan nog översätta pampa- med jätte- tror jag. Jättehårt, jättestort, jättetungt. Jag har försökt fråga om hon kanske menar bautastort, men nej. P-A-M-P-A artikulerar Frida då pedagogiskt, tydligt men lätt otåligt. "Jag säger PAMPASTOR hör du väl!". Jaha. Och du är pampasöt!

Sen levererar den lilla jäntsnytan också påhopp som "Men är du helt bamsig i huvudet, eller?!" "Menar du vimsig?" undrade jag. Nej nej nej. B-A-M-S-I-G. Jaha ja. Jag som inte fattar vad det betyder riktigt, är väl lite bamsig då kan jag tro...

Jag tror att jag nån gång tidigare skrev om Fridas vinnarramsa också, som heller ingen begriper varifrån den kommer. "Jag vann och du är blek!" får man höra om hon hinner först med något eller klarar något bättre. Till saken hör att det ska sägas i ett triumferande tonfall. Ibland varierar hon med "Jag vann och du är blind!". Skumt men effektfullt, för det förvirrar och förbryllar medtävlaren totalt, haha.

...och sen har vi ju "hoppa akrobatlänges", som fortfarande ligger på min fem-i-topp-lista med fina egenskapade ord.

/Jenny

En vintersaga

Jag älskar att snön äntligen kommit! (Trots att jag i rollen som husvakt fick skotta mig rejält toksvettig ikväll.) Det är så underbart vackert, mycket ljusare och mer mysigt på alla plan helt enkelt. Må det få hålla i sig ett tag! Så här har det sett ut de senaste dagarna:


Först var det såhär, snöyra mest hela tiden i flera dar!

 


När man gick ut och julhandlade blev man alldeles pudervit...

 


Sen gick jag hem och brottades med granen till sena natten.

 


I morse åkte vi som genom en tavla på väg till dagis. Vitt och vackert.

 


Det sista jag passerar innan jag kliver in på jobbet. Andlöst!


Och vet ni, det finns en bonus till med riktig vinter: Barn som leker ute i snö, kommer inte hem med overaller som väger ett kilo extra på grund av lera och grus! Fast för tillfället spelar just den detaljen förstås mindre roll, för nu är dagislivet på paus. Frida och pappan startar sin ledighet redan imorrn. Jag jobbar då, men sedan är det låååångledigt till 11/1 för oss alla tre! Osannolikt härligt. Välförtjänt. Och såååå välbehövligt.

/Jenny

Barr i barret

Igår efter att jag granpysslat klart, såg jag ett barr i luggen när jag skulle borsta tänderna. Jag böjde mig över handfatet och skakade igenom håret, och då trillade inte mindre än 12 barr fram! Ändå låg det ett barr på kudden i morse också.

Jag vet inte om man ska se det som ett tecken på att vår gran är sjuk, krasslig och kaputt - eller om jag helt enkelt har väldigt trassligt och tjockt hår?

/Jenny

Tålamod är inte min bästa gren

Frida och jag skulle försöka få på belysningen och några "Frida-vänliga" pynt på granen innan hon somnade. Jo hejsan. Jag är helt svettig. Lamporna sitter helt crazy och måste placeras om - det är ju kul om inte kontakten hamnar mitt i trädet liksom. Gaaaah. Svär så det osar åt granen just nu, kan jag meddela.

Det är så SJUKT jobbigt att göra om alltihop. Speciellt om man måste ha långärmat och handskar för att inte klia ihjäl sig sen, och om man ÄNDÅ kliar ihjäl sig eftersom granen barrar helt sinnessjukt mycket (det kommer inte att vara nåt grönt kvar när den är färdigklädd!), och om man får barr i håret och innanför tröjan och på handlederna, och om granen börjat luta igen, och om man måste ta en paus för att (alldeles för sent) natta julgranspysslarsprallig liten tös, och om man måste ta allergimedicin för att stå ut för att ögonen börjar klia. Puuuuh.

På´t igen. Perkele.

/Jenny

Kommentar lite senare:
Ljusen är uppe på nytt OCH jag har min mentala hälsa någorlunda i behåll. Tyvärr upptäckte jag att sladdarna hamnat lite väl mycket på "framsidan", för det jag tänkt ha som framsida visade sig vara det glesaste stället... Men det får gå, ändrar lite på de nedersta lamporna kanske. Kompletterade med en "modern" ljusslinga som vi inte orkat sätta upp på balkongräcket i år, ska nu på med lite pynt och sedan natta mig. Kanske kommer fotobevis imorrrn eller så!

Bästa morgonen

Den här dagen började helt fantastiskt. Vi fick sovmorgon - lilla pinglan vaknade inte förrän närmare 9-snåret! Det första hon gjorde, var att rulla närmare mig, sträcka ut sina små mjuka, sängvarma armar, krama mig, stryka mig över kinderna, lägga näsan mot min kind och säga:

- Jag tänkte på en sak, mamma.
- Vad tänkte du på då, Frida?
- Jag tänkte på att jag älskar dig. Du är det finaste som finns, du. Jag är så glad att jag har dig förstår du.


Gissa vem som blev varm i hela hjärtat och fick tårar i ögonvrån? Sådana här mornar slår allt. Underbart, underbart, underbart!

(Lite senare sa hon i och för sig också "Neeeej, pappa ska ta på mina kläder, för han är bäst." Jassåru, rackarunge! Men pappan ska väl också få bli varm i hjärtat, haha. Och ja, han fick också klappar och kramar i morse!)

/Jenny

Granen står så grön och grann

Idag har jag faktiskt rasslat ihop ett helt gäng klappar! Heja mig. Är inte klar än, men jag kan se ljuset i slutet av tunneln i alla fall. Frida och jag körde stenhårt fokus på köpis på eftermiddagen och hann nästan allt på dagens lista. Inte riktigt. Men det viktigaste!

Plötsligt råkade stället stänga, så det blev McDonalds-middag i brist på annat utbud innan hemfärden. Efter det genomfördes tandborstning på toaletten, med en trilskig Frida som grät över rumpan idag igen (attans, jag trodde det skulle vara lugnt idag). Solklar tokslockning (för natten) gällde för lilla tröttisen när vi väl hamnat i bilen! Hon halvvaknade när vi kom hem eftersom hon fick kissa på pottan och inandas lite anti-krax-medicin, men sedan snarkade hon snabbt vidare i sängen.

Nu har jag druckit glögg och ätit pepparkakor (och fått ont i magen), slökollat lite på TV och börjat slå in lillebrors julklappar som ska postas iväg imorgon. Sambon stretade på sena kvällen duktigt ut i kyla och snö för att vattna granen hos dem vi husvaktar åt - SLURP så var det helt tomt i våran i alla fall! Törstiga rackare det där.

Gran, ja. I förmiddags flyttade det alltså in en här hos oss. En fin (tack sambon!)! Den stod dock lite snett, så nu ikväll rätade vi upp den. Efteråt hade jag många, små, kliande och svidande utslag längs armarna... Trist överaskning! Hade ingen aning om att jag var så känslig. Det blir visst långärmat och handskar vid granklädningen i år... --muttrar--

Nu ska jag "klappa" vidare i mitt grandoftande vardagsrum!

/Jenny

Obegripligt...

...att det redan är den 19 december. Jag hinner inte med! Framför allt inte i tanken. Ja, än mindre praktiskt - men den biten har en tendens att ordna sig till slut ändå. Faktiskt. No panic.


En nymornad Frida pinglar med sitt änglaspel


Vi har en cool morgon här, med lite sovmorgon (tack lilla guldunge!), långsam frukost, lek och läsning. Skönt! Pappan är på klappjakt nu. Kanske kommer han hem med en gran också, och jag övar på att släppa kontrollen för egentligen vill jag ju vara med och välja! Vi tjejer ska ut på shoppingraid igen på eftermiddagen, är det tänkt, efter att vi skjutsat pappan till julavslutning med jobbet.

Eller julavslutning... Pappan skulle ju ha blivit arbetslös till nyår (beroende på ändrade förutsättningar för hans arbetsgivare), så det blir avslutning helt och hållet kan man säga! Han ska bara jobba på måndag också, sedan är det finito. Men glädjande nog lyckades han härom dagen kirra ett vikariat januari-maj på ett annat ställe, så nu kan vi pusta ut ett tag igen! Skönt.

Nu ska jag surfa lite efter julklappar - jag har ett par online-idéer som ska undersökas. Sedan krävs snabbdusch och lunch för att hamna i fas!

/Jenny

Tudelad kväll

Direkt efter dagis hade Frida och jag myshäng på stan. Jag spanade lite klappar, men mest gick vi ut för att hon skulle få lukta på tvålar på Body Shop. Det är hennes favvogrej när vi är på stan, men igår hann vi inte med det och då fick hon en total meltdown när vi skulel gå hem och grät i typ en halvtimme. Ledset, inte argt. Så jag lovade då att vi skulle BÖRJA med att snusa tvål om vi gav oss ut idag!

Jag frågade om hon ville hem och käka och ha fredagsmys med ostkrokar (som verkar ha blivit standardönskningen nu) eller om hon ville gå på stan igen. (Vi har ju liksom inte gjort annat den här veckan!) Svaret var solklart - hon ville gå på stan! Och äta på stan, sushi beställdes med bestämd liten röst. Haha, vilken liten restaurangråtta till unge jag har format! Hon är så skön så det liknar ingenting. Efter den här maraton-efter-dagis-shoppingperioden kommer det tydligen att krävas viss avvänjning... Hemmakäk och vanlig lek får återerövras, haha.

Vid middagen hade Frida gos-sjuka så jag fick massor av kramar och pussar! Lyx. Plötsligt mitt i en kram sa hon:
- Jag är så glad att du finns, mamma! (Strök mig över kinden med sin lilla hand.)
- Åh, hjärtat, vad söt du är, jag är också så fantastiskt glad för att du finns!
- Jag är glad att pappa finns också!
- Det är jag också Frida, jätteglad!
- Och så är jag glad för att JAG finns. Jag är glad för mig själv, jag.
(Klappade sig nöjt på bröstet och log.)

Underbart va? Man kan ju bara hålla tummarna så att man spricker för att en sådan självkänsla får stanna kvar!

När vi kom hem, övergick myskvällen i en gråt- och tjatkväll istället... Den förbaskade rumpan spökade igen - tror jag det, det var fem dagar sedan ungen bajsade! Jag kan vid det här laget läsa av henne rätt bra, så jag bestämde mig för att envisas för jag såg att det skulle kunna gå att få henne att "prestera" ikväll. Efter två väldigt tårfyllda timmar (för Frida) med mycket trix (från mig), kom till sist det resultat vi hoppats på. I pottan. Bingo! Applåder och visslingar (och en väldigt mycket lugnare och gladare familj)!

Till sist somnade den lilla räkan, heeelt slut, minst 1-1,5 timme senare än normalt. Söta grynet. Vi hoppas på att hon tar sovmorgon imorgon igen va?! Jag borde väl natta snart också, har blivit lite väl extremt sent på sistone vilket kan behöva kompenseras en smula. Inatt hade Frida krälat över mig och upp i mitten på vår säng utan att jag ens märkt det - så hårt brukar aldrig jag sova!

/Jenny

Back in business

Jag överlevde gastroskopin! Det var inte särskilt trevligt, men gick snabbt och jag hade faktiskt väntat mig värre. Det mest konstiga var nog att man fick ha ett stortplastmunstycke i munnen så att den var ganska mycket öppen, sedan skulle man svälja med det i. Hur ofta sväljer man med munnen vidöppen? Svårt, tyckte jag.

Har just landat på jobbet, känns okej förutom lite irritation i halsen och så är jag SJUKT HUNGRIG. Ingen hade minsann behagat tala om att man skulle vänta minst en timme EFTERÅT med att äta och dricka också - knorr knorr! Känner mig lika svag och hungrig som de i Robinson verkar, haha. Nu är dock klockan äntligen slagen och jag ska gå ned och smarra i mig min inköpta lunchlåda.

Tjillevippen, ha en bra helg därute!

/Jenny

Laddar

Valde (efter kollegornas råd på den mumsiga julbordssittningen igår!) att vara hemma idag på morgonen innan gastroskopin. Sova längre = mindre tid att gå hungrig och törstig! Frida vaknade givetvis före 7 bara för det... Men jag envisades med att vi skulle ligga kvar och vila åtminstone - ett lyckat drag. Efter lite kissblöje-bytning och småprat slocknade hon igen och sover än! Se där ja, nån extra timme sömn i kroppen för mig, tackar tackar.

Även Frida kunde nog behöva extra sömn. Hon var osannolikt trött igår eftermiddag, jag fick ta till alla knep jag kom på för att hon inte skulle somna i vagnen vid 17-snåret. Hon bara himlade med ögonen och blundade mellan varje gång hon svarade på tilltal... Men efter några tuggor varmkorvmiddag så klarnade blicken igen, haha. Tyvärr hade hon en "aj min rumpa"-kväll så det blev en halvtung shoppingrunda igår trots att vi hade bättre med tid.

Jag har nu duschat och piffat lite och börjar bli redo att väcka den småsnarkande lillhumlan. Magen knorrar rejält redan, men innehåller också en hel del fjärilar inför undersökningen. Hu. Sedan får vi se om jag pallar att åka och jobba - min chef sa att hon tyckte jag skulle åka hem och vila istället. Jaja, vi får se hur det känns. Tjing!

/Jenny

Mums filibabba

Nu åker vi genom snöyran för att käka julbord med jobbet! Mysigt. Väldigt trevligt. Väldigt gott. Och väldigt otajmat jobbmässigt, har inte alls hunnit det jag borde idag! Puh och pust, har just insett hur få jobbdagar det är kvar innan jul - det står inte alls i proportion till längden på min "borde-redan-ha-gjort"-lista. Men strunt i det, just nu! Efteråt sticker jag ändå och hämtar lilla gumman och jagar klappar ikväll igen. Same procedure...

/Jenny

En sak i taget...

...tycks vara julklappslösningen i år! Frida och jag drog på middag på stan och julklappsjakt ikväll igen. Hm. Det blev bara en grej köpt, igen. Synd att antalet dagar kvar till julafton inte räcker till för den takten! Dags att hugga i med några av mina taktiker från förr tror jag:

- För varje affär du besöker, fundera över hur många personer du kan hitta något åt där. Tänk kreativt och effektivt. Inte ranta runt i onödan.

- Kämpa för att släppa tanken på att du kanske kan komma på något bättre och söka vidare - slå till på det som känns okej och nöj dig med det! (Svårt mina vänner, SVÅRT...)

- Kommer du på en bra idé, fundera över hur många fler som kan få en liknande present! (T.ex. var prenumerationer en sådan grej för några år sedan för mig.) Simplify!

- Börja med dem du ska posta julklapparna till och ta dem du ska firta tillsammans med sist! förenklar logistiken och optimerar tidsfördelningen.

- Shoppa online, det går lättare att anpassa till när du har möjlighet att handla (och ev. barn sover). Men här krävs viss framförhållning, prylarna ska ju hinna komma också! Pluspoäng för nätbutiker som levererar prylen inslagen till mottagaren och räkningen till den som handlar.

Tja. Vi får väl se. En av de saker jag alltid gör, är att fixa en lista (på datorn) med alla jag ska handla till, deras ev. önskelistor eller egna idéer och så småningom en anteckning om vad jag köpt. I år har jag inte ens den rackaren ordentligt strukturerad, förmodligen är det där skon klämmer när det går så trögt! Och får jag själv inga klappar i år (buhu buhu) får jag nog skylla mig själv, för jag har varit oduglig på att leverera en önskelista!

Well well. Jul blir det hur som helst gott folk! Plötsligt är det klart på något sätt. Klapparna är inslagna och överlämnade. Ringarna under ögonen är glömda. Man sitter där med prinskorvarna, skinkan, äppelmoset och glöggen och gonar sig. Rätt nöjd.

/Jenny


Pedagogpresent

Jag lyckades uppnå resultat med snabbshoppingen idag! Väldigt skönt. På Apoteket hann jag också, innan jag dunsade ned hos frisören och fick lite färg på barret igen. Det är väl rackarns att jag gillar att vara röd, det rutschar av så snabbt då! Jag hann precis hem och krama Frida till sömns efteråt.

Fyra stycken presenter till dagispersonalen inköpta - check!
Presenterna dokumenterade (till de andra föräldrarna) - check!
Presenterna pyssligt och noggrannt inslagna - check!
Insamlingslista + kuvert fixade till imorgon - check!

Jag förvånade mig själv (och förmodligen alla andra)med att köpa smycken, berlocker! Tyckte det kändes roligare, än typ glögg eller ljus eller nåt annat helt okej men som de förmodligen får oftare. Fast risken är ju stor att de inte gillar dem - men då går det ju fint att skippa att sätta dem på halsband eller armband, och istället klämma fast dem på nyckelringen eller nåt... Men jag hoppas såklart att de blir glada!


Berlockerna (på min kedja). BE THE STAR YOU ARE står det - det är de verkligen!

 


Inuti paketet - fint silkespapper, strösslade stjärnor och liten organza-påse.

 


Slutresultatet - fyra prydliga juliga askar, med kort med snälla ord!


Förresten: Dagens surprise, idag ringde de och kallade mig till gastroskopi! Återbudstid på fredag. Först får man vänta typ nästan ett år, sedan plötsligt ska man komma dit några dar senare bara! Märkligt. Och huuu, nervöst. Dessutom får man inte äta och dricka på 5 tim innan - fatta hur hungrig jag kommer att vara!

Nu är det sängdags, de senaste dagarna har jag nallat lite väääl på reserven... Det är så svårt att låta bli, när jag ligger efter med allt överallt!

/Jenny

Hej mitt vinterland

Idag är det helt LJUVLIGT ute! Vitt, vitt, vitt vart man än tittar. Äntligen! Flera decimeter har kommit (känns det som i alla fall) och det snöar fortfarande rejält. Det var helt fantastiskt hjärtevärmande att se småttisarna tumla omkring i det pudrigt fluffiga på dagisgården vid lämningen, skrattandes och busandes!


Själv har jag en dag med plenty to do igen - det lär fortsätta så fram till jul kan jag tro. Ska fortsätta jobba rumpan av mig efter lunch, sedan ila ned på stan för att fixa apoteksärenden och inköp av dagispersonaljulklappar. Pusta ut får jag göra i frisörstolen ikväll (med en Subway-baguette i handen?), medan jag njuter av en välbehövlig klippning och färgning! Sambon hämtar gullnosen, sopar fram bilen och skottar hos de vi husvaktar hos (som är och njuter av värmen ett par veckor).

Nu luncha, sedan jobba jobba jobba igen!

/Jenny

Snabbrapport

Hinner inte babbla på idag, klockan är redan mycket och jag har julkorts-istoppar-tjänst ännu! Klart för postning imorgon, är tanken... Om jag pallar, jag sov ytterst lite inatt. Gääääsp. 

Frida hade redan intagit min plats när jag lade mig igår, som en liten primadonna låg hon där och tronade gött på min (vid det laget neddregglade) kudde! Sedan låg vi där och klibbade ihop de få resterande timmarna av natten (vådan av att vi båda helst sover utan kläder!), medan hon snarkade mig i örat.

Ville bara applådera min lilla söta älskling för att hon var helt ENORMT duktig idag. Efter ett mysigt dropin-fika på förskolan, rullade vi till Valbo köpcentrum. Vi smackade i oss en IKEA-middag, sedan stoppade jag Frida i vagnen och rullade iväg. Kollade och handlade och kollade lite mer och funderade - i TVÅ timmar! Och ungen satt i vagnen och lekte med gosdjur och annat HELA tiden. Snäll som ett ljus, i alla fall med hjälp av diverse pratpareringar och så. FANTASTISKT trevlig kväll! Dessutom funkade min plan för hennes nattning - petade i kvällsmat, borstade tänder, kvällskissade henne och tog på blöja, sedan toksomnade hon i bilen hem! Guldunge.

Shoppingen? Tja. En påse blandat jox på IKEA (ja, inkl värmeljus!), nåt livsnödvändigt läppsmörj och EN julklapp. Bättre än inget, men kanske inte den utdelning jag önskat! Att-göra-listan är fortfarande lååång.

Och hörrni - det SNÖAR ute! Har gjort hela kvällen. Stoooora flingor. Lycka! (Och lycka att i det läget ha en plats för bilen i ett varmgarage...)

Nu - julkortsavslut! Tjing!

/Jenny

Shoppingsöndag

Äntligen har vi kickat igång julklappsshoppingen, sent omsider. Idag drog vi till köpis hela familjen!

Utgångläget var väl inte det allra bästaste precis:

- En liten knatte som grät och grät och grät hela förmiddagen för att hon hade ont i stjärten (dvs behöver bajsa, har vi översatt det till numera!). Kul att ha med en sån, när man ska försöka behålla fattningen i förmodad trängsel och lätt köphysteri? Nej.

- En mamma med massiv huvudvärk, snorig näsa och lättare hosta, lätt vibrato-hög på astmamedicin. Svårt att veta om jag var mest förkyld eller allergisk - besöket i Ockelbo satte sina spår i luftvägarna som vanligt. (Men ögonen klarade sig bra denna gång!)

- En pappa som helst ville kasta sig på sina ärenden direkt, och vanligen inte gillar att gå i affärer. Alls.

Men det gick bra. Gråt-ungen bajsade precis innan avfärd, så humöret ljusnade betydligt!  Visst, efter nån timme på Toys"R"Us höll min hjärna på att explodera av alla ljud samtidigt som jag var huuuungrig och jag blev lite eldsprutande drake en stund - men det tuttade inte på hos någon annan så det blåste snabbt förbi! Visst, den lilla fick ibland för sig att rusa iväg eller trixa, men inte mycket. Och pappan härdade ut duktigt. Vi köpte några klappar, även om det inte blev många. Men vi började pejlingen, tänket liksom. Vi är igång!

Imorgon efter dagis drar vi nog till köpis igen, jag och lillbönan. Startar med middag "på lokal" och sedan tuta och köra klappsökning tills jag kan peta i henne lite kvällis och rulla hem med en unge som nog somnar i bilen. It´s a plan! Om jag inte är för risig vill säga... --snörvel--

Kvällen har ägnats åt köpmat framför luciafirande på TV, nattning av trött busunge och sedan maratonprojektet att skriva alla adresser på kuverten till årets julkort. Det är inte ens klart ännu... Själv kortet snickrade jag ihop igår - önskar att jag hann handpyssla varje enskilt och göra mer personligt, men den tiden finns inte. I år heller, haha.

Ha en bra vecka där ute!!

/Jenny

För er som möjligen undrar över Fridas toaläge som jag tjaaaatat om så mycket:
Hon slipper lavemangen sedan en-två veckor nu (halleluja!) och "presterar" faktiskt själv. Mest i blöjan, men ett par jippieartade kors-i-taket-"pottningar" och en badbalja-släppning (!) har också förekommit! Tyvärr finns klagandet och gråten inför bajsandet kvar, så det är fortfarande en kamp liksom. Men hoppet om att vi komma till normalläge igen har åtminstone ökat!

Klädkoder

Frida har börjat byta om ganska ofta när vi kommer hem efter dagis. Av med det hon har och på med en klänning, är det i så fall ofta som gäller.

Jag funderade nån gång på varför hon börjat med det där. Typ fem sekunder senare insåg jag ju att hon väl härmas som vanligt! För hur gör jag? Fem minuter efter att jag kommit innanför dörren, har jag hunnit skala av jeans och bygel-BH och hoppat i mysbrallor och mjukis-BH! Simsalabim - hemma-läge.

Idag innan vi skulle ge oss ut i julklappsträngseln, hade Frida och jag en liten konversation.

- Ska vi åka till stan eller?
- Nja, vi ska inte till stan, vi ska till ett köpcentrum med många affärer.
- När ska vi åka mamma?
- Alldeles snart, jag ska bara ta mig lite kläder.
- Men du HAR kläder, mamma!
(pekar på mina mysbrallor och sunktröja)
- Ja, fast jag vill byta till jeans och nån finare tröja. Vill du också byta till jeans?
- Nej, jag vill INTE det. Jag tycker jeans är lite... lite okväma faktiskt!


Jaaa mitt hjärta. Jeans är ibland helt klart okväma. Ha dina mysisar du så länge du kan och vill! Mjuka barnmagar ska behandlas varsamt, utan hårda linningar. (Mjuka mamma-magar i andra sidan bör istället då och då påminnas om att de behöver skärpa till sig en smula!)

/Jenny

Lussepartners in crime

Den här dagen började sååå skönt. Frida vaknade först 06.40, lite väl tidigt för en tjej som lade sig minst en timme för sent igår... Mamman manade till att somna om, men det gick trögt. Småprat, ålning medelst hasning och småprat igen utövades av lillkorven i mitten av vår säng. Vi vuxna slumrade lätt avsvimmat till i de tysta pausarna... Men så plötsligt - lagom till att jag tänkte ge upp och rassla igång mig - så sov hon igen! YES! Det gav en sovmorgon till 09.40. TJUGO I TIO. Fatta vad underbart!

Idag snöade det lite lätt, lagom så att marken blev lite spräckligt vit (och hal!). Vi rullade norrut och har haft en mysig eftermiddag i Ockelbo. Vi käkade lussefika, överlämnade present, mådde gott och försökte kommunicera mellan ljudet av tre yra barn... Vi avvaktade med hemfärd tills det var nattningstid för Frida, det är ju stört omöjligt att hålla ett barn vaket under 30 minuter mörk bilfärd på sen eftermidag efter stöjsig lek! Av bara farten hann vi alltså med gemensam middag där uppe också. Tack för en härlig eftermiddag!

Vi fick lite lussning, av två fina, goa, söta, sångglada tjejer. De var så puttinuttiga så! Det märktes att lilal I hade övat sånger och framträdande, för hon kunde allt - låååånga verser satt som en smäck! Men även Frida kunde vissa sånger, och de var så duktiga på att stå och gå och inte skojsa bort alltihop. Ja, förutom på slutet då... Haha, vilka sköningar!

 


Hm. Jag tror det där med att falla ned på alla fyra när hon vill spexa lite är nån slags busig pose som Frida kör med just nu... (Kolla föregående film och jämför!)

/Jenny

Att glömma texten

Frida kan så många sånger just nu. En hel bunt har hon lärt sig på dagis och vissa vet vi inte ens om att hon kan - ibland blir man snopen, när nån hel texttrall trillar ur henne som ett rinnande vatten! Här råkade hon dock tappa bort sig i texten... Men vem behöver sluta sjunga för det?!


Om du ska framträda: Glöm aldrig vikten av ett effekfullt slut!

/Jenny

Lucia-stämning

På söndag är det lucia. I år tycks upplevelsen bli lite... spridd.

Idag besökte Gävles lucia högskolan (alltså mitt jobb). Vääääldigt vackert. Jag som är sjukligt blödigt fick rent av en klump i halsen där i början. Den försvann dock ungefär samtidigt som jag började störa mig oerhört mycket på att de sjöng "kärnan" istället för "stjärnan" i alla sånger! Nynna lite där hemma - det är MÅNGA stjärnor i sångerna på  lucia-temat... Men stämingsfullt med levande ljus var det ändå.

Imorgon eftermiddag åker vi och grattar M i Ockelbo - förhoppningsvis ska då småtussarna Frida och I lussa lite för oss. Kanske kommer vi att få höra Sankta Lucia åtminstone, eller SALTA Lucia som Frida trodde att det hette! Lilla I är rutinerad - hon har övat järnet och uppträdde med sin förskola i kyrkan idag, så hon kan det här. Men det finns risk att buset tar över imorrn tror jag, med de två goa fnitterlistorna på samma ställe.

Ikväll innan nattning snabbprovade vi Fridas luciapryttlar (ostruket ärvt linne, dubbelknutet band etc - inget finlir alltså) för att se om det skulle funka - och JÖSSES så charmigt!


Gulle gulle dig, Frida!


På söndag blir det sedan till att krypa upp till luciamorgon på TV (eller troligen en inspelad variant, för att möjliggöra en eventuell sovmorgon?) och bänka sig framför TV:n med mysfika hela familjen. Härligt!

Stilla natt på er - nu ska jag och sambon se andra halvan av Benjamin Button-filmen och käka nåt snarr!

/Jenny

Prat och prat och prat

Vid hämtningen idag hoppade Frida jämfota ned över hela farstubron på dagis (två rejäla trappsteg). Hon höll mig förvisso i handen, men det var ändå ganska halsbrytande för jag var inte beredd. Jag skrattade och sa:

- Du kanske ska bli längdhoppare när du blir större?
- Vad då mamma?
- Längdhoppare. Man kan träna och tävla i att hoppa långt, förstår du.
- Det ska jag, mamma. Det blir kul de! Och då kan jag... då kan jag... Hm.... Då kan jag hoppa akrobatlänges!


Lite senare, på väg hem från garaget till porten:

- Akrobatlänges var ett fint ord Frida. Det är ju inte riktigt ett ord som finns, jag kunde inte det.
- Men JAG hade det, det fanns hos mig. Jag kan det ordet.


När vi kom hem hade vi fått en paket-avi. Jag försedde Frida med lite vindruvor och russin&flingor (favvo-snacksen), sedan vände vi i dörren för att hämta paketet. Efter rask avklarat ärende, rullade jag henne hemåt igen för att ordna middagskäk. Utanför Åhléns utbrast Frida med viss bestörtning:

- Va?! Nämen, ska vi gå HEM nu?!
- Ja, vart ville du gå då?
- Vi ska väl gå på RESTAURANG?
- Det hade jag inte tänkt idag... Vad ska vi göra där då, tycker du?
- Äta och mysa såklart!


Efter en viss diskussion vann paketöppning (tack faster A för diverse-julpaketet!) och att kika på födelsedags-dagiskompis i tidningen, så vi hamnade hemma till slut. Härom dagen blev Frida lika störd över att vi inte skulle gå och fika, "Jag gillar ju det och då kan vi ha det mysigt mamma!". Haha, gissa vem hon går mest på stan med? --skyldig!-- Prägling på att uppskatta trevligheter i ung ålder är väl aldrig fel?!

/Jenny

På fråga ett säger jag...

Barnen har intervjuats inför julen på förskolan. Än en gång pryds ett par av väggarna på avdelningen av fantastiskt underhållande dokumentation! Tur att det är drop-in-fika på måndag, då kanske man hinner läsa allas sköna kommentarer ordentligt!


Som ni ser har Frida lagt sig till med lite kiss- och bajshumor numera, inte helt oväntat. Kan också tillägga att vi INTE har nån gran än... Och här kommer en cliffhanger, haha: Denna intervju ska följas upp efter jul, för att se vad kidsen svarar då. Rafflande, don´t you think?!

/Jenny

Kreativitet

Nu har de nya dagisfotona satts upp ovanför barnens hyllor i hallen på förskolan. Bredvid fotot sitter ett självporträtt som varje barn gjort!

Barnen har fått sitta med en spegel framför sig och rita av sig själva, under tiden har en pedagog fotat dem och skrivit ned vad de sa att de ritade. Denna härliga dokumentation täcker nu en hel hallvägg - OERHÖRT gullig och rolig läsning! Själva konstverken är mycket varierande, kan man lugnt säga. Fridas blev faktiskt en riktig figur!


Så här sa hon...

 


...och så här blev det!



/Jenny

Köksbestyr

Vi dekorerade muffins ikväll (som pappan och F bakade igår). Eller cupcakes heter det visst numera, när man smetat på glasyr och strössel så det står härliga till! Det var kladdigt men kul - om de blev så himla snygga är en annan femma, haha. Men ett litet vardagsmys var det i alla fall.

(Att mamman jäktade på det hela så smått, försökte undvika att få sockergegg precis överallt och var lite hyper över att det blev så sent allting och barnet borde sova nu och klockan går och ojojoj - det kan vi utelämna ur den här solskenshistorien va?! Hihi.)


Röra, röra i rosa glasyr. Härligt!

 


PÅ med smeten bara!

 


Väldigt trött men nöjd liten sockerbagare.


När vi kommit halvvägs ungefär med kladdklet-pyntandet säger Frida:

- Det här rockar. Det rockar faktiskt!

Jag blir så full i skratt åt den där ungen. Rockar?! Så säger då ingen av oss mossiga föräldrar. Just nu borde man ständigt gå runt med en bandspelare, för att fånga sådana där oslagbara citat som ramlar ur hennes mun heeela tiden. Makalöst. (Eller tja, som typ alla andra lika fantastiska ungars prat är det väl, men det behöver vi väl inte låtsas om i den häääär bloggen? Hahaha.)

När lilla fnuttingen somnat, skulle köket röjas en smula. Då spårade mamman ur och dekorerade ett gäng köpta peppisar med den överblivna glasyren! Eeeeh... Det är inte så lätt att se om Frida varit med och hjälpt till där också eller inte. Smetigt.


Nu ska jag skärpa till mig och gå och skriva klart kontaktlistan och anteckningarna från förskolerådsmötet, som råkat hamna i träda några dagar...

/Jenny

Att tolka utifrån sin egen begreppsvärld

Idag hämtade pappan Frida på förskolan. Med cykel, eftersom jag brummat iväg med bilen till Valbo på tjejmiddag. (Det var sååå mysigt, tack alla medverkande för ett socialt lyft! Och jag är mätt ännu på de goda pajerna. Nöjd och glad, nöjd och glad!)

Hur som helst - tillbaka till pappan, cykeln, förskolan, Frida. Eftersom jorden liksom SVÄLJER dagen runt fyrasnåret och det är smocksvart ute, kom pappan åkande i reflexväst. När han kom in i dagishallen, kom Frida springande emot honom. Sedan stannade hon på fläcken, tittade perplex på pappan och sa snopet:

- Men pappa, varför har du FLYTVÄST på dig?!

Hahaha. Sötnöt. (En idag snuvig och småkraxig men dagis-okej sötnöt.)

/Jenny

Vård av inte totalt genomsjuk unge

Dagen kom och gick i ett makligt tempo här, verkligen. Jag har hunnit med ett par tvättar och en stycke omfattande ur-och i-process med diskmaskinen. Inte mycket mer. Skulle jobba ikapp lite när Frida såg på Barnkanalen, men höll på att skalla datorn för att jag nickade till konstant... Vek ned mig i soffan och slumrade nån timme istället, guuud vilken lyx!


Jag fick lite "hjälp" att hänga tvätten idag... (Tänk att när Frida var lillbebis sov hon
ofta raklång på tvären i den här fåtöljen efter amning! Hon är liiiite längre nu dårå...)


Vi pallrade oss faktiskt ut en kort sväng på stan för att fixa en födelsedagspresent (som redan var klar) och köpa en ännu en bok om bajs. Ja, vad säger man - vi har så underliga intressen här hemma nu! Idag införskaffades Bajsboken, tidigare har vi köpt Från glass till bajs. Allt i fin pedagogisk anda, för chansen att hitta fler angreppsvinklar på detta trassel med Fridas rumpa och mage!

På tal om det - Fridas läkare ringde upp ikväll. Efter mycket resonemang blev kontentan att vi inte ska ge fler lavemang nu. Vi kan fortsätta med den "mjukgörande" medicinen 1-2 veckor till om vi vill och sedan fasa ut den. Vi ger henne chansen att få lite mindre fokus på rumpan och helt enkelt få bajja själv vid behov - hon har ju faktiskt gjort det åtminstone ibland på sistone (t.ex. idag)! Och så håller vi tummarna.

För ENKELT är det ju inte än, gråten och gnället finns kvar även om hon till sist gör det själv - och det är inte okej med en halv dags gråt före varje bajsning...Otroligt tröttande för både henne och oss. Kvarstår problemen och det känns besvärligt även om ett par veckor, får vi höra av oss igen och troligen få träffa uroterapeuten. Hå hå, jaja. Fick lite bra input från en gammal studiekompis som haft samma problem med sin son - i typ ett par år. ÅR! Hu. Hoppas vi slipper det tidsperspektivet...

Nåja. Nog ingrottat.

Frida har varit ovanligt loj hela dagen, men inte jättesjuk. Inte trött nog för att behöva sova (till skillnad från mig då...). Lite rädd om högerörat, men det verkar inte farligt. Ingen feber. Lite snörvel och krax, men inte farligt det heller. Får hon inte feber eller öronskriker inatt så blir det förskolan imorgon. Sådetså.

Imorgon kväll ska jag på tjejmiddag. Träffa vänner hemma hos en tjej som flyttat till nytt hus. Babbla, skratta, laga mat ihop och mysa. Ska bli HUR skönt som helst. Natti natt!

/Jenny


Sköna kommentarer

Alltså Frida är ju så skön ibland. Hon härmar som en besatt och lyckas nästan alltid klämma in de fraser hon snapppat upp på alldeles riktiga ställen. Ibland blir man stolt, ibland hör man ett lite för tydligt eko av sig själv när man varit trött och irriterad... Rackarns. Just nu är det poppis att leverera avmätta, vältajmade, ibland rent dryga och ofta osannolikt oväntade och roliga kommentarer, som svar på någon uppmaning från mig.

- Frida, bär in de där skålarna i köket igen.
- Jaja, luuuugn i stormen!

- Men Frida, snabba dig på nu litegrand är du snäll!
- Jag GÅR ju, ser du det eller? Är du blind?

- Vad gjorde du nu, vad var det som lät?
- Ta det lilla lugna bara, det lilla lugna!


- Vad ville du ha att fika?
- Jag SA ju det, hörde du eller? Är du döv?


Är det sånt här som kallas svar på tal, eller?! Hon blir inte överkörd i första taget, det är väl bra det! Vi behöver bara tona ned det hela en smula, haha.

/Jenny

Hemmadag

Vi fick en trasslig natt med många uppvakningar, och väldigt trångt sovläge intill en sprattlande, klängande liten snarkis. Vid 2-3-tiden nån gång konstaterade vi att Frida hade ont i örat, så då pytsade vi i lite alvedon och fick det något lugnare.

I morse var det svårt att veta läget. Jag gick upp i tid, duschade och gjorde mig klar för jobb. Men nåt jobb blev det inte! Fast jag velade mycket hit och dit - det var inte solklart VAB-läge.

Frida vaknade med gråt, var ledsen hela morgonen och verkade allmänt på tvärsen. Kollade tempen i öronen och det visade feber i ena men inte i det andra, skumt - men så var det när hon hade öroninflammation förut också... Fast riktigt så illa verkar det inte nu, även om hon fortfarande gnäller lite och klagar tydligt om man trycker på örat. Tempen i rumpan visade 37 grader, så nån riktig feber har hon inte. Men hon är snuvig och hostig också, och pyttelite röd i ett öga. Framför allt är hon gnölig och skruttig, inte på topp.

Hm. Det känns som om Frida skulle få det tufft att klara dagistempot idag, när hon är en gny-potta som tiggt efter napp hela morgonen (fast hon slutat)... Jag valde att stanna hemma med henne, med hopp om att en lugn dag kan generera en unge tillräckligt pigg för dagis imorgon!

/Jenny

Snabb söndagsrapport

Det blev inga julklappsköp idag heller. Vi gav oss själva en soft förmiddag, och kollade sedan in julmarknaden på Länsmuseet istället. Toktrångt och svårbesökt - men ställde som vanligt ut världens finaste pepparkakshus. Eller... slott, snarare va?! Heeeelt makalöst.



Eftermiddagen tillbringade vi hemma hos J, som hade nån slags "homeparty" där han sålde reseattiraljer och bjöd på glögg och snicksnack. Frida stojsade sin vana trogen runt med alla där, inte det minsta blyg. Skönt! SEdan knatade vi hem - via pizzerian - och landade i soffan, typ.

Frida var ofantligt trött och somnade tidigt ikväll, men har nu vaknat flera gånger och gråtit bedrövat. Hon är lite snuvig, men inte så pass att det borde vara hela problemet?! Jag måste hur som helst i säng, för hon vaknade nyss och förklarade sin hjärtskärande gråt med att "jag saaaknade dig, mamma, jag vill ha dig HÄR!". Att pappan nu lagt sig verkar inte hjälpa, så jag hänger tvätten och publicerar detta och borsta gaddarna och hoppar bums i säng!

Glad måndag på er, där ute.

/Jenny


Julmarknad och regn

Var är snön egentligen? Det där vita, som ska ljusa upp tillvaron betydligt. Snön som ska skapa vinterfeeling och julstämning. Som ska fylla funktionen med flera årstider, så att man kan åka skidor och skridskor och liksom... vintra sig. Vi hade ju minusgrader här några dar den här veckan, så hoppet fanns - men nu är det plusgrader igen. Och det har regnat hela kvällen. Hm. Tacka vet jag snökaoset 1998 - det var RIKTIG vinter det!

Vi har i alla fall gjort vårt bästa för att väga upp icke-vintrigheten med att gå på julmarknad! Pappan hade nån slags tema-/kompetensutvecklingsdag med vänner och kollegor på jobbet, så det var tjejdag idag. Jag hade först planer på att hinna ta med pluttan på både nån slags familjedag med teater OCH julmarknad, men nej. Det blev lite för hektiskt. Jag hade huvudvärk och en ofantligt värkande högerarm (musarm?) i förmiddags, så jag valde istället att slumra på soffan medan Frida kollade barn-TV! Det gäller att ordna det för sig, haha.

På eftermiddagskvisten däremot, sammanstrålade vi med S och lilla I och knallade upp till Hedvigs trädgård. De hade julmarknad idag, så vi stökade runt där en stund med våra två barnvagnar och vildglada busungar. I och Frida kollade förtjust in katter, kaniner, fiskar och härmade varandra oavbrutet. Det blev inget handlat för min del, men vi fikade på deras mysiga café innan vi gick tillbaka till stan. Mycket trevligt alltsammans!


Brudarna på kaninspaning

 


Klappleken - under ystra tjut (förlåt alla medfikande människor!)...

 


...avslutades med armarna i luften!


Jag och Frida avslutade med en snabb shopping innan hemgång - vi slog till på luciakrona, rött band och glitter. Frida säger att hon vill vara lucia och såklart ska hon få det! Fast på förskolan låter de storbarnen stå för lussandet (visa av tidigare års stökiga lussningar där småttisarna varit med). Om de vill får de dock ha med lussegrejor för att kunna "klä ut sig" den dagen.

Sist men inte minst hyrde vi några filmer, så här har kvällningen varit movie night. Först klämde vi den tecknade Madagaskar hela familjen (myyyys), den gick på TV idag. När Frida slocknat såg jag och sambon "Män som hatar kvinnor". Jag har inte läst böckerna, men det hade sambon. Filmen var bra, men svart och ont-i-magen-framkallande. Fast det vet väl alla redan, finns väl snart ingen (mer än jag) som inte har full koll på den där trilogin?!

/Jenny


Frågor och svar

(Hittade en frågelista hos Madde som jag snodde.)

Matvanor:
-------------------------------
Bästa maträtt?
Tacos och sushi.
Bästa dryck? Vatten - och just nu (helst Zeunerts eller Vasa) julmust!
Hatdryck och -maträtt? Fet mjölk och gröt/pölsa.
Bästa alkoholdryck? Cider, typ Aquatini och rött vin.
Använder du smör på smörgåsen? Japp. Tyvärr.
Smågodis eller färdiga påsar? Lösgodis med mest hårda, salta och sura.
Favoritglass? Vanilj med krossad choklad, Daimstrut eller mjukglass.

Shoppingvanor:
-------------------------------
Hur mycket shoppar du för varje månad?
Iiiiingen aning. För det som finns kvar, typ.
Har du mer skor än kläder? Definitivt inte.
Favoritplagg? Mysbrallor, mjukis-BH/tight linne, tjockstrumpor, tunika.
Hatplagg? Stringtrosor, nylonstrumpor, polotröja.

Arbete, utbildning:
-------------------------------
Jobbar eller pluggar du?
Jobbar.
Vad vill du bli? Gammal, lycklig och frisk i fin kombo!
Trivs du med ditt jobb/din utbildning?  Ja, fast det har kantrat lite åt ett annat håll jämfört med vad jag trott och tänkt från början... Och så kan man ju undra när jag ska skriva den där boken jag alltid drömt om att komma på?
Är lönen viktigast? Nej. Arbetskamrater, arbetsuppgifter, känslan styr.

Boende:
-------------------------------
Lägenhet eller hus?
Hyreslägenhet mitt i smeten.
Framtidsplaner med boende? Köpa hus (när rätt plejs och ett lånelöfte sammanfaller...).
Litet eller jättestort? Får man säga lagom? Inte litet! Så stort som vi har råd med, kanske...
Drömboende? Ett läckert funkishus på kanske 200 kvadrat, mycket förvaring, stort garage, mysig tomt med fruktträd och -buskar och vatten nära. Och en städerska, hahaha.
Landet eller mitt i stan? Helst nära stan, men med lite lantlig känsla (eller stor tomt!).
Mysigt eller sterilt? Mysigt. Sterilt är en utopi i min hamstervärld...

Lite allt möjligt

-------------------------------
Har du barn? Som om nån som läser den här bloggen kunnat missa Frida! (yada yada)
Är otrohet okej? Nix!
Älskar du någon? Japp!
Betyder familjen mycket för dig? Ja.
Är du lojal? Ja, ibland för mycket.
Tycker du om att dricka dig full? Nej, faktiskt inte.
Hemmafest eller krogen? Hemmafest. Har tappat krogsuget totalt just nu.

/Jenny


Fredagsmys med en twist

Efter dagishämtning idag handlade vi godsaker för fredagsmys - Frida hade beställt ostkrokar precis som förra veckan. Sedan åkte vi hem och mötte förvånande nog pappan på trottoaren, tidigt hemma. Frida gjorde sin härliga "springa emot och krama"-rusning!

Frida var väldigt nöjd med dagens specialare - en present! Jag tyckte att det har varit så mycket på sista tiden, och just den här veckan har innehållit både lavemang, vaccinatonsspruta och två provtagningsstick i fingret. Så som uppmuntrtan fick Frida sin första Barbiedocka (eller ja, den hette nåt annat, det var ingen "märkes-Barbie") idag. Hon lekte sedan oavbrutet med den tills det var dags för julkalendern och lilla snacksskålen. Poppis!


Jag fick faktiskt anstränga mig för att hitta en docka med en vettig mängd kläder på sig...


Efter att den lilla trötta somnat i vettig tid (och jag slumrat oerhört skönt bredvid i en halvtimme), har vi vuxna myst med Blossa lingonglögg och saffranbullar. Smaskigt! Vi var ju tvungna att spana in På spåret med nya programledarna Luuk & Lindström - som skötte sig bra tycker jag! Fast jag brukar inte ens se programmet i vanliga fall i och för sig...

/Jenny 


Lycka kan komma i enkel form

När man varit med sitt barn på sjukhuset på morgonen för provtagning (två stick, för att kolla om hon har glutenallergi och sköldkörtelobalans - det gick rätt bra!).

När man har fikat lite efteråt, eftersom frukosten blev lite väääl knapp hemma för att mamman som vanligt inte gick upp i sådär jättegod tid....

När man har lämnat klimpen på dagis, vinkat hejhej, åkt till jobbet och ska försöka hinna något innan det är dags att åka hem igen.

När man rullar in på en fullproppad parkeringsplats med tre-fyra andra bilar som också cirkulerar och söker plats samtidigt som en själv.

Då. Då är det LYCKA att hamna preciiiis vid en bil som backar ut och åker därifrån!

/Jenny

Den ständiga sekreteraren...

...håller på att knappa ned minnesanteckningar från föräldrarådsmötet ikväll! Jag får väl skylla mig själv för att jag sitter redo med papper och penna jämt, haha.

Efter hämtning på förskolan drog jag och lilla tösabiten på midagsdate. Frida valde pizza, så fick det bli. Sedan lämnade jag en glädjestrålande unge hos farmorn och farfarn, redo att leka och mysa där (-Jag tycker det här är såååå skojigt, mamma!). Jag var på mötet och hämtade sedan en kvällsfikad, tandborstad och pyjamasklädd unge (tack för att hjälp!), som slocknade som en sten i bilen hem. Nöjd, glad och fortfarande utan trassel efter vaccinationen!

Idag är det äntligen lite kallt här. Minusgrader och frost. Vit, frasig, spröd, stjärnvacker frost. En liten ljusning i det sväljande mörksvarta, som man får glädjas åt i brist på snö!


Burriburr-väder på högskoleområdet idag.


Vacker frost i förgrunden, mitt jobb (högskolebiblioteket) i bakgrunden.


Ikväll har jag sett filmen Twilight. Rätt bra, om än en smula ungdomsfilmsaktig. Tycker det är lite märkligt vad det är poppis med vampyrer just nu! Filmer, TV-serier, böcker... Skumt.

/Jenny 


Lugna puckar...

...fortfarande.

Inga konstiga biverkningar har dykt upp under natten eller förmiddagen, söta ungen är på dagis och en lättad mamma fick gå på en mycket rolig, underhållande och intressant frukostföreläsning. BRA dag så här långt, alltså!!

/Jenny

Sprutad och klar, grissäkert!

Frida fick alltså influensasprutan idag. Det gick faktiskt riktigt bra! Hon var helt cool, ända tills hon SÅG sprutan. Då kom gastskriket. Men då satt vi redan i position och jag var beredd, så jag knep fast den lilla armen bara och tjopp så var det klart och tårarna kunde torkas. Frida valde själv att det skulle vara höger arm, det var noga. På vänster  arm placerades istället tatueringen hon fick av stickar-sköterskan.


Stolt över plåster på ena armen, belönings-tatuering på den andra...


Hittills har jag inte märkt av minsta biverkning. Armen känns inte varm eller verkar öm, ingen feber... Återstår att se hur det rullar på - biverkningarna kan poppa upp i upp till en vecka! För mig kom till exempel rejäl huvudvärk på dag 3... Men det känns skönt att det HITTILLS är lugnt i alla fall.

Efteråt hade jag tänkt att vi skulle gå och mysfika på stan, och köpa utlovat Slime åt Frida som sprutbelöning och namnsdagspresent. Men planerna ändrades till en sen lunch, när det visade sig att Frida bestämt sig för att leva på luft och kärlek idag! Hon hade inte ätit ett endaste dugg varken till frukost eller lunch på förskolan. Nada. Så vi mumsade käk och babblade och tog en loop till leksaksaffären. Lite lyx ska det vara när man orkat igenom jobbigheter!

Jag köpte slime. Jippi. Nu har vi rosa slime lite överallt... Men kul var det! För det där bubblande, kvillrande skrattet kan man stå ut med mycket.

/Jenny 


Halleluja moment

På förmiddagen ringde de från förskolan. Min först tanke när jag såg numret var "Shit, nu har Frida kräkts eller nåt, och vi som ska iväg och vaccinera snart!". Men istället hördes en liten, bekant, mycket glad röst säga:

- Hej mamma, jag har bajsat på pottan! På förskolan! Tvååå små bajsar!

Hahaha. I vår klart övernaturligt toaintresserade tillvaro är detta ett MYCKET glädjande samtal! Särskilt eftersom det var allra första gången en riktig nummer-två-leverans skedde på pottan, om än liten.

Hemkommen ikväll gnällde Frida mycket över ont i rumpan, men sedan lyckades hon producera en bajsblöja också. Halleluja säger jag bara, halleluja!

/Jenny

Tvätthäng och TV-bläng

Njuter TV-kväll här. De desperata hemmafruarna har gjort sitt för idag, nu väntar Brothers & Sisters snart. Slappigt och skönt! Men jag har kört massor av lakanstvätt också - de anländer snart i en trasslig hög från tvättstugan. Jag hoppas de inte längre får mig att nysa - de som låg underst i tvätthögen var visst från övernattning hos någon katt-ägar-vän! Blir en utmaning att få dem torra i lägenheten, just för att det är många alltså. Men tvättar man sent så gör man! Tvättställningen är ju faktiskt - fult men sant - en ganska fast del av vårt varagsrumsmöblemang...

Laddar mentalt för vaccinering av Frida på BVC imorgon lunch. Jag har megapeppat henne, så hon säger kaxigt att hon ska "hålla fram armen bara, såhär! Och iiiinte gråta". Jojo. Man kan ju alltid HOPPAS att den inställningen håller i sig... Men så jättetroligt är det ju inte, haha. Sedan håller vi tummarna för yttepyttesmå bieffekter av vaccineringen, tack så mycket.

Jag tycker lite synd om Frida som får stå ut med allt mixtrande just nu. På fredag ska hon äntligen upp och ta prover på barnkliniken, troligen "stick i fingret" (som hon för övrigt är lika kaxig inför som sprutan än så länge...). Och ikväll var det lavemangsdags igen också. Tack och lov gick det riktigt bra, mycket gråt men ingen panik och ingen brottningsmatch... Men tungt är det ändå, faktiskt.

Nej, nu rullar introt på TV:n, så bye bye!

/Jenny

Adventsstämning

Vi har det ganska mysigt här hemma faktiskt. Det må vara stökigt, ostädat, full tvättkorg och brötig diskbänk mellan varven - lite ljus i tokmörkret gör tillvaron klart skönare!


Stjärnan i sovrummet brukar vi knappt vilja ta ned när säsongen är slut...



Köksfönstret - - Vardagsrumsstjärnan - - Orkidé i mörker


Stjärnorna satte vi upp när Frida somnat igår. I morse sprang hon in i vardagsrummet, stannade nedanför den röda och utbrast: - Åh mamma, vad den är VACKER! Gullo.

/Jenny

Vi reser en bit

 


Lilla konduktörsväskan från Järnvägsmuseet är poppis just nu...


Idag efter middagen tog vi en liten tripp hela familjen. En tågresa. Stolarna stod på rad, Frida satt längst fram och körde. Vi skulle enligt Frida "åka till farmor och farfar i soffan". Biljetter delades ut och klipptes nogsamt av den lilla lockhåriga konduktören. Många gånger.

/Jenny


RSS 2.0