Köksbestyr
Vi dekorerade muffins ikväll (som pappan och F bakade igår). Eller cupcakes heter det visst numera, när man smetat på glasyr och strössel så det står härliga till! Det var kladdigt men kul - om de blev så himla snygga är en annan femma, haha. Men ett litet vardagsmys var det i alla fall.
(Att mamman jäktade på det hela så smått, försökte undvika att få sockergegg precis överallt och var lite hyper över att det blev så sent allting och barnet borde sova nu och klockan går och ojojoj - det kan vi utelämna ur den här solskenshistorien va?! Hihi.)
När vi kommit halvvägs ungefär med kladdklet-pyntandet säger Frida:
- Det här rockar. Det rockar faktiskt!
Jag blir så full i skratt åt den där ungen. Rockar?! Så säger då ingen av oss mossiga föräldrar. Just nu borde man ständigt gå runt med en bandspelare, för att fånga sådana där oslagbara citat som ramlar ur hennes mun heeela tiden. Makalöst. (Eller tja, som typ alla andra lika fantastiska ungars prat är det väl, men det behöver vi väl inte låtsas om i den häääär bloggen? Hahaha.)
När lilla fnuttingen somnat, skulle köket röjas en smula. Då spårade mamman ur och dekorerade ett gäng köpta peppisar med den överblivna glasyren! Eeeeh... Det är inte så lätt att se om Frida varit med och hjälpt till där också eller inte. Smetigt.
Nu ska jag skärpa till mig och gå och skriva klart kontaktlistan och anteckningarna från förskolerådsmötet, som råkat hamna i träda några dagar...
/Jenny
(Att mamman jäktade på det hela så smått, försökte undvika att få sockergegg precis överallt och var lite hyper över att det blev så sent allting och barnet borde sova nu och klockan går och ojojoj - det kan vi utelämna ur den här solskenshistorien va?! Hihi.)
Röra, röra i rosa glasyr. Härligt!
PÅ med smeten bara!
Väldigt trött men nöjd liten sockerbagare.
När vi kommit halvvägs ungefär med kladdklet-pyntandet säger Frida:
- Det här rockar. Det rockar faktiskt!
Jag blir så full i skratt åt den där ungen. Rockar?! Så säger då ingen av oss mossiga föräldrar. Just nu borde man ständigt gå runt med en bandspelare, för att fånga sådana där oslagbara citat som ramlar ur hennes mun heeela tiden. Makalöst. (Eller tja, som typ alla andra lika fantastiska ungars prat är det väl, men det behöver vi väl inte låtsas om i den häääär bloggen? Hahaha.)
När lilla fnuttingen somnat, skulle köket röjas en smula. Då spårade mamman ur och dekorerade ett gäng köpta peppisar med den överblivna glasyren! Eeeeh... Det är inte så lätt att se om Frida varit med och hjälpt till där också eller inte. Smetigt.
Nu ska jag skärpa till mig och gå och skriva klart kontaktlistan och anteckningarna från förskolerådsmötet, som råkat hamna i träda några dagar...
/Jenny
Kommentarer
Trackback
