Mattestart
En sak jag önskar Frida bland allt myller av tankar inför hennes framtid, är att hon ska kunna greppa nyttan med matematik. Det gjorde aldrig jag i skolan. Det var liksom ingen som lyckades få mig att förstå att matte inte är ett skolämne, utan en del av livet vareviga dag. För alla. Matte är inget man bara jobbar med om man gillar just matte, utan smyger sig in i alla jobb mer eller mindre. för att inte tala om vardagen! Ta bara så spridda exempel som bildbehandling på datorn, matlagning, mataffären, deklarationen, vardagsekonomin, ... Tänk om jag hade begripit det. Jag hoppas och tror att jag varit mer motiverad då, faktiskt.
Som ni förstår kommer jag att göra mitt bästa för att servera Frida lite insikter på det här området. Eftersom jag är totalt korkad på svårmatte (tyckte det var trist, gick humanistisk...) så är det liksom nu och de närmsta typ sju åren som jag kan dra mitt strå till stacken. Jag pratar redan ganska ofta med henne (på enkel nivå förstås!) om mängder, avstånd, tid, storleksjämförelser och sånt där som kan trigga räknehjärnan.
Frida har ganska länge kunnat räkna till 10, och nu börjar 11, 12, 13 att smyga sig in. Men det är ju sådant som går att lära sig utantill. Jag har dock till min glädje lagt märke till att hon numera kan förstå upp till talet tre! På familjegympan härom veckan, marscherade hon iväg för att hämta sittunderlägg till mig, sig och pappan. Hon kom tillbaka med tre stycken! Igår låg det tre nappar i hennes säng på morgonen. "Oj, vad många nappar du har" sa jag. "Nej, inte många, tje nappaj ä dä!" sa Frida då. Läste dessutom i nån bok att barn inte förväntas begripa talet tre förrän i treårsåldern, så det bådar ju gott, haha!
/Jenny
Som ni förstår kommer jag att göra mitt bästa för att servera Frida lite insikter på det här området. Eftersom jag är totalt korkad på svårmatte (tyckte det var trist, gick humanistisk...) så är det liksom nu och de närmsta typ sju åren som jag kan dra mitt strå till stacken. Jag pratar redan ganska ofta med henne (på enkel nivå förstås!) om mängder, avstånd, tid, storleksjämförelser och sånt där som kan trigga räknehjärnan.
Frida har ganska länge kunnat räkna till 10, och nu börjar 11, 12, 13 att smyga sig in. Men det är ju sådant som går att lära sig utantill. Jag har dock till min glädje lagt märke till att hon numera kan förstå upp till talet tre! På familjegympan härom veckan, marscherade hon iväg för att hämta sittunderlägg till mig, sig och pappan. Hon kom tillbaka med tre stycken! Igår låg det tre nappar i hennes säng på morgonen. "Oj, vad många nappar du har" sa jag. "Nej, inte många, tje nappaj ä dä!" sa Frida då. Läste dessutom i nån bok att barn inte förväntas begripa talet tre förrän i treårsåldern, så det bådar ju gott, haha!
/Jenny
Kommentarer
Trackback
