Kärt återseende (borta och hemma)
Jag har nu kommit hem, landat och fått rapport om allt som hänt när jag varit borta. Lilla buspricken Frida hade inte somnat när jag kom, eftersom hon sovit middag både igår och idag. Kanske inte helt lyckat med en extrasen kväll inför en dagisdag, men jag var störtnöjd att få hinna gosa lite!
Vänlig träff
Jag har haft det SÅÅÅ bra på min lilla tripp. Jag tillbringade alltså hela lördagseftermiddagen och kvällen med tre av mina bästa gymnasieklasskompisar. Två av dem var med har jag nog inte sett på typ 10 år. Vi saknade tyvärr hela fem ytterligare personer som ingick i kärntruppen, men inte kunde komma den här gången - vi nio brudar var ett härligt gäng som höll ihop väldigt bra på den tiden (och till stor del efteråt också på sina håll).
Först gick vi på Blå Porten på Djurgården och käkade lunch ihop. (När jag väl tagit mig dit - blev en smula trassligt för lantisar som mig när bussarna inte längre säljer biljetter "över disk"!) Där babblade vi så hysteriskt att vi missade visningen vi tänkt gå på, men tog oss så småningom igenom utställningen "Märta flyger igen" på Liljevahls på egen hand. Sedan besökte vi konsthallens butik, kollade på vykort och annat fint. Jag gav mig själv ett armband som var på rea!! (Jag fick värsta mamma-feelingen, det var liksom SÅ mycket min mamma att kila på utställning och köpa några konstkort med sig hem sedan, och det vimlade av kvinnor av samma typ där. Längtan!)
Efter att vi varit kulturella, åkte vi till Östermalm och shoppade lite småtugg på Fältöversten. Sedan gick vi till L:s brorsas lägenhet och huserade där i två-tre timmar. Vi drack rödvin och mumsade parmaskinka, tryffelsalami, bröd, tapenade och oliver. Och pratade IHJÄL oss. Så oerhört himla trevligt och lättflytande allt var - ingen överaskning, men ändå fascinerande! Vi bollade livshistorier, uppdaterade oss om allt som hänt genom åren, snöade in på olika teman och slängde oss mellan olika ämnen i ett rasande tempo!
Vips var klockan mycket, så efter lite snabbfiffande spatserade vi till restaurangen Lo Scudetto på Östermalm. Där satt vi och fortsatte babbla i fyra timmar. Mellan orden njöt vi av underbart god mat och gott vin. Restaurangen var sådär perfekt stillsam och luftig, så att vi kunde höra varandra lätt och kunde prata om allt (och lite till) utan att nån intill behövde höra allt. Vid midnatt började vi bli trötta och hade lätt träningsvärk i skrattmusklerna, så då gav vi upp.
M:s snälla man skjutsade oss till lämpliga platser för vidare färd i natten (förutom U som hade några hundra meter till sin övernattning... fusk!). Jag fick kryssa mellan pinkande karlar vid Slussen - blääää - men hittade en biljettautomat och hade tur med bussen som gick ett par minuter efter att jag kom! Efter bussen stod taxin och väntade och jag var på plats ute på Ingarö strax efter klockan ett - helt godkänt.
Hos W och grabbsen
Jag har fått sova ÅTTA timmar inatt, på W:s gästsäng. Det minns jag knappt när jag gjorde sist - jag är ju jämt självförvållat uppe alldeles för länge för mitt eget bästa! Hela dagen har vi såsat runt okammade i mysbrallor och pratat ikapp - så oerhört skönt och slappt! Mannen var borta på jobb och killarna lekte till och från med vänner, så det fanns tid. Jag har blivit bjuden på frukost, lunch (stora sonen lagade pizzamuffins!) och middag utan att ha rört ett finger själv. Dessutom fick jag skjuts till tåget också! Så skönt och bekvämt - tack kära W!
Läget hemma
Här hemma har det varit bra men lite stökigt. Pappan är rätt trött, Frida har varit jätteledsen till och från över ond rumpa (och tydligen även efter frånvarande mamma). Idag blev det visst ohållbart, så stackars lilla fnuttan har fått ytterligare ett lavemang. INTE populärt den här gången heller, tydligen. Pappan pratade med sjukvårdsrådgivningen i morse, som föreslog att vi ringer direkt till barnkliniken imorgon för att försöka få komma på undersökning. Så det ska jag ta itu med! Hoppas något hinner hända i början av veckan, för på onsdag-torsdag är jag i Örebro med jobbet... Känns inte riktigt bra att sticka iväg igen i det här läget, men vad gör man.
Imorgon är en annan dag. VARDAG. Har typ tuuuusen saker som ska åtgärdas i 190 knyck på jobbet, efter förra veckans vabbkrasch i schemat. Håller tummarna för att Frida är pigg nog i lilla rumpisen för att vara på dagis!
/Jenny
Vänlig träff
Jag har haft det SÅÅÅ bra på min lilla tripp. Jag tillbringade alltså hela lördagseftermiddagen och kvällen med tre av mina bästa gymnasieklasskompisar. Två av dem var med har jag nog inte sett på typ 10 år. Vi saknade tyvärr hela fem ytterligare personer som ingick i kärntruppen, men inte kunde komma den här gången - vi nio brudar var ett härligt gäng som höll ihop väldigt bra på den tiden (och till stor del efteråt också på sina håll).
Först gick vi på Blå Porten på Djurgården och käkade lunch ihop. (När jag väl tagit mig dit - blev en smula trassligt för lantisar som mig när bussarna inte längre säljer biljetter "över disk"!) Där babblade vi så hysteriskt att vi missade visningen vi tänkt gå på, men tog oss så småningom igenom utställningen "Märta flyger igen" på Liljevahls på egen hand. Sedan besökte vi konsthallens butik, kollade på vykort och annat fint. Jag gav mig själv ett armband som var på rea!! (Jag fick värsta mamma-feelingen, det var liksom SÅ mycket min mamma att kila på utställning och köpa några konstkort med sig hem sedan, och det vimlade av kvinnor av samma typ där. Längtan!)
Effektfull detalj i Märta-utställningen - en hel vägg med garn!
Efter att vi varit kulturella, åkte vi till Östermalm och shoppade lite småtugg på Fältöversten. Sedan gick vi till L:s brorsas lägenhet och huserade där i två-tre timmar. Vi drack rödvin och mumsade parmaskinka, tryffelsalami, bröd, tapenade och oliver. Och pratade IHJÄL oss. Så oerhört himla trevligt och lättflytande allt var - ingen överaskning, men ändå fascinerande! Vi bollade livshistorier, uppdaterade oss om allt som hänt genom åren, snöade in på olika teman och slängde oss mellan olika ämnen i ett rasande tempo!
Vips var klockan mycket, så efter lite snabbfiffande spatserade vi till restaurangen Lo Scudetto på Östermalm. Där satt vi och fortsatte babbla i fyra timmar. Mellan orden njöt vi av underbart god mat och gott vin. Restaurangen var sådär perfekt stillsam och luftig, så att vi kunde höra varandra lätt och kunde prata om allt (och lite till) utan att nån intill behövde höra allt. Vid midnatt började vi bli trötta och hade lätt träningsvärk i skrattmusklerna, så då gav vi upp.
M:s snälla man skjutsade oss till lämpliga platser för vidare färd i natten (förutom U som hade några hundra meter till sin övernattning... fusk!). Jag fick kryssa mellan pinkande karlar vid Slussen - blääää - men hittade en biljettautomat och hade tur med bussen som gick ett par minuter efter att jag kom! Efter bussen stod taxin och väntade och jag var på plats ute på Ingarö strax efter klockan ett - helt godkänt.
Hos W och grabbsen
Jag har fått sova ÅTTA timmar inatt, på W:s gästsäng. Det minns jag knappt när jag gjorde sist - jag är ju jämt självförvållat uppe alldeles för länge för mitt eget bästa! Hela dagen har vi såsat runt okammade i mysbrallor och pratat ikapp - så oerhört skönt och slappt! Mannen var borta på jobb och killarna lekte till och från med vänner, så det fanns tid. Jag har blivit bjuden på frukost, lunch (stora sonen lagade pizzamuffins!) och middag utan att ha rört ett finger själv. Dessutom fick jag skjuts till tåget också! Så skönt och bekvämt - tack kära W!
Läget hemma
Här hemma har det varit bra men lite stökigt. Pappan är rätt trött, Frida har varit jätteledsen till och från över ond rumpa (och tydligen även efter frånvarande mamma). Idag blev det visst ohållbart, så stackars lilla fnuttan har fått ytterligare ett lavemang. INTE populärt den här gången heller, tydligen. Pappan pratade med sjukvårdsrådgivningen i morse, som föreslog att vi ringer direkt till barnkliniken imorgon för att försöka få komma på undersökning. Så det ska jag ta itu med! Hoppas något hinner hända i början av veckan, för på onsdag-torsdag är jag i Örebro med jobbet... Känns inte riktigt bra att sticka iväg igen i det här läget, men vad gör man.
Imorgon är en annan dag. VARDAG. Har typ tuuuusen saker som ska åtgärdas i 190 knyck på jobbet, efter förra veckans vabbkrasch i schemat. Håller tummarna för att Frida är pigg nog i lilla rumpisen för att vara på dagis!
/Jenny
Kommentarer
Trackback
