Utmattningseffekter
Idag vaknade Frida 05.45 och krälade upp i vår säng. Men hon kunde inte somna om. Jag ska ge henne cred för att hon åtminstone försökte, men nej. Icke. Till sist var det bara att släpa sig ur sängen. Lidande.
Denna start ledde till att vi hade en väldigt gnöligt liten människa här på morgonkvisten. Just nu är Frida heeeelt TV-galen (igen) och det utbröt idag lätt hysteri när det var dags att stänga av morgon-TV:n och lämna hemmet. Lagom tills vi var helt sams och tillfreds igen, var det dags att lämna henne på dagis. Man kan väl bara säga att det inte direkt blev någon frukostro för alla andra i matsalen just då... Milde tid, ungen har röstresurser.
När jag hämtade henne, rapporterade pedagogerna att det stormiga humöret hållit i sig hela dagen. Frida hade gråtit för allt och ingenting, minsta motgång var en orsak att bryta ihop. Stackars personalen! Men det hade vänt en smula efter att hon krupit upp i favvofrökens famn med gosedjuren och nappen (fattar ni - då är det illa när de serverar nappen!) och blivit sittande där i en halvtimme. Lilla gumsingen.
Efter att vi käkat middag idag, var klockan 18.30. Redan då åkte pyjamasen på, tänderna borstades och så myste vi ned oss framför Bolibompa. En kvart senare somnade Frida i min famn. Totalt utslagen. Jag fick smörja in den röda mulen och ge henne medicin (hon astmahostar igen) SOVANDES. Men det hade jag lyckats med under den kraxiga natten också, så jag hade redan övat in "den rätta knycken", haha.
Den överväldigande tröttheten tycks vara smittsam - pappan nattade före 21.30. Själv är jag inte heller piggast i stan, men jobbet jagar mig den här veckan så jag har dragit nytta av den långa egentiden jag fick ikväll!
/Jenny
Denna start ledde till att vi hade en väldigt gnöligt liten människa här på morgonkvisten. Just nu är Frida heeeelt TV-galen (igen) och det utbröt idag lätt hysteri när det var dags att stänga av morgon-TV:n och lämna hemmet. Lagom tills vi var helt sams och tillfreds igen, var det dags att lämna henne på dagis. Man kan väl bara säga att det inte direkt blev någon frukostro för alla andra i matsalen just då... Milde tid, ungen har röstresurser.
När jag hämtade henne, rapporterade pedagogerna att det stormiga humöret hållit i sig hela dagen. Frida hade gråtit för allt och ingenting, minsta motgång var en orsak att bryta ihop. Stackars personalen! Men det hade vänt en smula efter att hon krupit upp i favvofrökens famn med gosedjuren och nappen (fattar ni - då är det illa när de serverar nappen!) och blivit sittande där i en halvtimme. Lilla gumsingen.
Efter att vi käkat middag idag, var klockan 18.30. Redan då åkte pyjamasen på, tänderna borstades och så myste vi ned oss framför Bolibompa. En kvart senare somnade Frida i min famn. Totalt utslagen. Jag fick smörja in den röda mulen och ge henne medicin (hon astmahostar igen) SOVANDES. Men det hade jag lyckats med under den kraxiga natten också, så jag hade redan övat in "den rätta knycken", haha.
Den överväldigande tröttheten tycks vara smittsam - pappan nattade före 21.30. Själv är jag inte heller piggast i stan, men jobbet jagar mig den här veckan så jag har dragit nytta av den långa egentiden jag fick ikväll!
/Jenny
Kommentarer
Postat av: Marielle
Lilla sötisen då? Så trött...
Trackback
