BUSBLOMMA

Det här är sannerligen en intensiv vecka. Jag har jobbat 12 timmar idag - inte hållbart i längden precis. För mycket och länge och intensivt. Men den här veckan är som den är, dessutom vet vi ju hur snabbt veckorna går så snart är den slut! Plötsliga "brandkårsutryckningar" blandas med redan förväntad stress och tidsbrist, så det är lite hett om öronen för tillfället. Jag tar det som det kommer - mer hinner och orkar jag inte. Helt enkelt. Och svårt.

Lilla blomman på väg till bilen på morgonkvisten.

På tal om brandkårsutryckningar, så hade de tydligen en äkta sådan på dagis idag. Ett trasigt brandlarm gick igång, alla fick gå ut och brandbilen kom. Rafflande! När jag frågade Frida om det, berättade hon dock bara lite snabbt och fokuserade sedan minst lika mycket på att fruktbilen kommit efteråt, haha!

Efter en sådan här arbetsdag, har jag såklart fått alldeles för lite tid med Frida. I morse var ju pappan extra-hemma på grund av sin onda hals, så han kunde för ovanlighetens skull ta frukostruljansen medan jag gäspande rasslade igång mig själv. Ikväll hann jag bara preciiis komma hem i tid för att ligga-bredvid-krama Frida till sömns.

En så liten snutt av tid! Men värdefull. Några skratt, lite snicksnack och en rejäl puss-och-kram-stund. På DET viset mina vänner, ska en jäktig dag avslutas! Axlarna ramlar ned från öronen direkt, andningen hittar ned i magen och blir långsam.

/Jenny