BUSBLOMMA

Idag spratt jag och Frida iväg till familjen A efter dagis, till deras nya fina radhushem. De hade kommit oförskämt mycket i ordning på dessa fem dagar! En inskolningsvecka som går bra kan göra susen för möjligheten att packa upp kartonger, det är helt klart. Nu vankades det föräldramöte på nya förskolan och vi lekte loss med lilla I under tiden.

 

Parhästarna glor på Pettsson & Findus. Lätt hypnotiserade.

De här tjejerna kan verkligen röja numera alltså! De har sprungit, hoppat, busat och haft såååå skojigt. Skrikit tjejtjut så trumhinnorna krullat sig, lyssnat på sagoläsning, kramats och busmyst i I:s säng så att inte en flik av täcket var på rätt plats! Plötsligt var de i tur och ordning doktor I och doktor Frida, eftersom Frida plötsligt tydligen "brutit benet och fått oooont". Det var lättundersökt, eftersom de då enligt oejdad vana redan var avklädda sånär som på blöjorna! De har pysslat med docksköpet, delat kvällsmat och låtit Barbie och Ken gifta sig. (Jag frågade Frida vad man gör när man gifter sig. "Så här" sa hon, och kramade sig själv många gånger.)

När jag borstade tänderna på Frida, fick hon stå på I:s pall i badrummet.
Frida: Jag måste växa, jag ser ju inget ju!
Jag: Nej här var det svårt att se i spegeln.
Frida: Jag kan växa och växa och sedan blir jag kung. Då kan I vara min prinsessa, och ha klänning och krona!

På sluttampen kom de två bruttisarna lite på kant om än det ena än det andra. När man är snart tre år och trött, är det ett hårt slag att inte få sitta exakt där man vill eller fråntas en rolig leksak! (Ibland är det ett lika hårt slg som vuxen, skillnaden är nog mest att man (förhoppningsvis) skärper sig mer!) När vi satte oss i bilen sa Frida med en suck:
"Ojojoj. Jag är såå trött av den där leken!" Sedan tänkte hon lite. "Och I är också trött."

Behöver jag tillägga att Frida slocknade rätt raskt i bilen hem?

/Jenny