Det här med OS alltså

Jag är inte särskilt sportintresserad. I alla fall inte av att se sport på TV. Fast friidrott kollar jag faktiskt på ibland, om de som tävlar är några jag fastnat för. Typ Carro. Eller Holm. Eller Kallur. Och Kajsa Bergqvist. Och jag såg väl gärna Gunde skida omkring på sin tid. Jag är nog mer personbunden än idrottstyps-bunden, kan man säga. Och eftersom jag generellt hänger med väldigt dåligt i vilka som är bra på vad just nu, så lockas jag sällan till att se på sport.

Så nu lider jag lite. Dagens i-landsproblem - detta allt-överskuggande OS som drabbat oss har sopat rent i TV-tablåerna. Och ändå har jag inte en totalt OS-besatt sambo, så jag ska inte klaga. Jag tvingas inte se allt, allt, allt. Jag får ofta välja och håller mig till trean, fyran och femman just nu.

Men idag saknade jag Mästarnas mästare på SVT1. Dumma OS!
Fast vänta - Mästarnas mästare är ju sport, väl?

Ja, men i allra högsta grad på ett personbundet sätt.
Och med många "dokusåpasociala" inslag.

Det funkar.

Förresten behöver man inte se OS på TV! Det är superlätt att hänga med ändå. Nyheterna, tidningar, fikabordet tänker ni? Nej, enklare. Varenda framgång, hopp, förtvivlan och möjlighet rasslar fram i kubik via nyhetsflödet på Facebook. Jag har tydligen bara sportdårar som vänner där.

/Jenny

Kommentarer

Skriv en kommentar eller hälsning här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0