En julsaga
Idag hade de satt upp dokumentation på julberättelsen del 2 på förskolan. Superkul! Före jul frågade pedagogerna barnen om hur julen skulle bli, nu hade de följt upp med att fråga vad som faktiskt hände. Dessutom fick kidsen rita lite kring ämnet. Jag ögnade igenom så många jag hann idag och skrattade högt flera gånger. Barn är ju för störtsköna med sina kommentarer! Det är intressant att se var barnen lägger fokus (mycket beroende på när och hur man frågar, förstås).
Fridas intervju speglade både fantasi och verklighet, får man väl säga. Men det mesta stämmer. Jag är fascinerad över att hon kommer ihåg paketens innehåll (för hon minns flera grejor och vem hon fick dem av, det pratar vi en del om då och då) och skidor fick hon mycket riktigt. Hon tränar ju på tidsuppfattning och hur man ska formulera sånt, så just i förrgår var det väl inte skidtur - men förra helgen, typ. Julmat fanns det ju en del förstås (" Ja juuulskinka å sånt där" sa hon när jag frågade idag). Vad jag vet var det ingen gran som ramlade, men Frida hade svar på det med: "Det upptäckte jag när du sov, då såg jag det och sade det till er. Snabbt, då kunde ni fixa det!" Jaha du, tänk vad mammor kan glömma! Hahaha!
Fredagsmys-ostkrokar hann vi med i dag med. Jag konstaterade än en gång att Frida och jag äter sååå lika - maten sakta som sirap, men godis och snacks fort som en vind! Sedan under kvällnings-bestyren råkade Frida inhalera lite tandkräm, så jag fick slita mig från Let´s dance för att joina pappan och trösta en liten kraxande, hulkande småtting. Hon åt nåt litet och drack vatten, men den obehagliga känslan i halsen verkade finnas kvar. Ett tag trodde jag hon skulle kräkas, men det lade sig efter en stund. Tur!
Till sist slocknade Frida på tre röda nedbäddad bredvid oss i soffan, medan TV4-dansarna svepte runt i rutan. Inte konstigt att hon var trött, hon vaknade av en mardröm vid kl 02.40 inatt och kunde inte somna om förrän hon drickit massor, kissat på pottan, babblat lite och funnit ro igen. Vid 4-tiden tittade jag på klockan sista gången. Gääääsp.
/Jenny
Fridas intervju speglade både fantasi och verklighet, får man väl säga. Men det mesta stämmer. Jag är fascinerad över att hon kommer ihåg paketens innehåll (för hon minns flera grejor och vem hon fick dem av, det pratar vi en del om då och då) och skidor fick hon mycket riktigt. Hon tränar ju på tidsuppfattning och hur man ska formulera sånt, så just i förrgår var det väl inte skidtur - men förra helgen, typ. Julmat fanns det ju en del förstås (" Ja juuulskinka å sånt där" sa hon när jag frågade idag). Vad jag vet var det ingen gran som ramlade, men Frida hade svar på det med: "Det upptäckte jag när du sov, då såg jag det och sade det till er. Snabbt, då kunde ni fixa det!" Jaha du, tänk vad mammor kan glömma! Hahaha!
Fredagsmys-ostkrokar hann vi med i dag med. Jag konstaterade än en gång att Frida och jag äter sååå lika - maten sakta som sirap, men godis och snacks fort som en vind! Sedan under kvällnings-bestyren råkade Frida inhalera lite tandkräm, så jag fick slita mig från Let´s dance för att joina pappan och trösta en liten kraxande, hulkande småtting. Hon åt nåt litet och drack vatten, men den obehagliga känslan i halsen verkade finnas kvar. Ett tag trodde jag hon skulle kräkas, men det lade sig efter en stund. Tur!
Till sist slocknade Frida på tre röda nedbäddad bredvid oss i soffan, medan TV4-dansarna svepte runt i rutan. Inte konstigt att hon var trött, hon vaknade av en mardröm vid kl 02.40 inatt och kunde inte somna om förrän hon drickit massor, kissat på pottan, babblat lite och funnit ro igen. Vid 4-tiden tittade jag på klockan sista gången. Gääääsp.
/Jenny
Kommentarer
Trackback
