BUSBLOMMA

Frida var strålande duktig på simningen idag! Hon vågade.

Vågade tippa baklänges från madrassen och få huvudet under vattnet - flera gånger.
Hon höll i mina händer, visst, men gnällde inget.
Framsteg.

Vågade trycka ifrån kanten utan att hålla i mina fingrar, för första gången.
Till slut kunde jag stå riktigt långt bak, och hon vågade ändå!
Heja bruden!

Efteråt käkade vi lite, och fikade med pappan på nyöppnade Café Sparven. Sedan cyklade jag och Fridelin vidare till lekparken i Boulognern. Frida gungade, visst. Hon åkte rutschbana, visst. Men mest klättrade hon såklart. Jösses vad hon klättrade!

Hon är riktigt säker nu, tar sig upp på de höga höjderna helt på egen hand. Men fortfarande är hon så där skönt duktig som hon alltid varit, att hon stannar upp och ber om hjälp eller låter bli när hon inte är säker på att klara det. Jag behöver sällan vara rädd, hon är modig men ändå försiktig.

Frida, älskade gumman, det är en riktigt bra egenskap.
Jag hoppas du behåller den genom livet.

Våga kliva framåt, våga ta för dig, våga prova, våga lära nytt.
Men när det känns farligt eller för svårt - stanna.
Be om hjälp.

Då kommer du längre.

/Jenny