Busväder och busmys

Snacka om att det är VINTER i år. Helt galet. Så mycket vinter att man inte tror att det är sant. Liiksom syndafloden fast i snö!

Läser ett inlägg om saken på den härliga bloggen Innan du fanns och kan väl inte annat än hålla med. Jag gillar verkligen det riktigt vintriga, som tar en tillbaka till barndomsvintrar man minns med snöhögar stora nog att göra kojor i. Jag tycker det är vackert med allt gnistrande vitt. Men alltså, nu räcker det. Faktiskt. Även för oss med lägenhet och varmgarage! Idag har det varit snöstorm och yrväder prick hela dagen. Brrr.


Grannhusets sjukt imponerande istappar har nu knackats ned!
(Tur att ingen kunnat vistas på den oskottade innergården!)


Vid hämtningen höll jag inte på att ta mig varken till dagis eller därifrån - och då är det ingen mångmilaresa vi snackar om precis. Men med typ 2-3 dm lössnö på vägarna i villaområdet omkring, så var det rena lotteriet om man skulle fastna med bilen någonstans eller inte. Jag hade hjärtat i halsgropen minst 10 gånger, det var som att köra i en massa smör med is under, typ. Gaaaaalet halt och spårigt. Bilar fastnade runt oss och vi blev instängda vid ett tillfälle, fick vänta nån kvart innan vi kunde komma vidare. Tokväder!

Frida och jag hade en sååå härlig stund idag, efter att vi kommit hem. Vi var båda hungriga och borde fixa käk, men hamnade i krambusmysläge i storsängen istället. Småprat, mys, pussar, kärleksfulla ord, busbrottning, skratt, kittling, kramar och filosoferande i en härlig blandning under nån halvtimme. GULD värt. Frida kan verkligen konsten att visa omtanke och kärlek!

Jag fick också veta att hon hade "så många känslor mamma, så hääääär stora, men alla får plats i mig, glada känslor som var jordgubbsröda, och blåbärskänslor, och inga arga känslor men bara ledsna ibland, och gröna känslor som är som krusbär". Underbart va?!

I sådana stunder vill jag aldrig att hon ska bli stor och sluta mysa med oss. Hjärtknip! Vi fick dock betala för stojet med en del hosta och rossel efteråt, båda två. Klena typer, haha.

Nu ska jag bryta mitt nattsuddarmönster och gå och lägga mig - före 23.30! Igår lade jag mig till och med klockan 22.30 - det har inte hänt på så länge att jag inte minns när. Men ni vet - plötsligt händer det!

/Jenny

Kommentarer
Postat av: Anonym

Ja, det är sådana tillfällen man lever länge på. Såna tillfällen man får försöka frambringa i minnet när man står där helsvettig på morgonen och ska försöka komma iväg till dagis och det är en massa: Jag ska bara... ;o)

2010-03-01 @ 23:45:24
URL: http://skruttisar.blogg.se/

Skriv en kommentar eller hälsning här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0