BUSBLOMMA

Det finns mycket Thailand kvar i oss, en hel del kvar att berätta, många osedda bilder. Rapporter från det jag inte hann blogga om på plats, kommer pö om pö framöver när jag hinner!

Onsdagen den 3 november åkte vi från Ao Nang på en "4 island tour" med speedboat - en kraftfull båt med tre jättemotorer (Ao Nang Princess 333, hette den) som FLÖG över havet! De är inte så noga med begreppen där nere, för tekniskt sett var det nog bara två, eller faktiskt tre öar som vi besökte - två platser var stränder på fastlandet. Och vet ni - soooolen lyste den här dagen, för första gången! Härligt.

Krabi pir.



Frida knaprar vidare på frukosten medan vi väntar.
(Notera det thai-klassiska klistermärket som visar vart hon ska!)



Nu sticker vi!



Båtbruttan är morgontrött och stenhård...



...bakom sina solglasögon!

Vi åkte först till Chicken Island. Där blev det 45 minuter snorkling och matning av färgglada fiskar, innan vi åkte vidare. Jag såg - förutom alla småfiskarna som ville komma nära och käka bröd - några fina regnbågsfiskar, ett par sjögurkor och en massa andra större fiskar djupare ned.

Frida och jag i plurret med fiskar runt oss, den enda gången hon vågade hänga med!



Slänger man i ett par kex, får man mååånga färgglada fiskpolare.



Chicken Island, i vad jag TROR är rätt profil.

Nästa stopp var en liten mini-paradis-ö som jag inte hörde namnet på, och där stannade vi en halvtimme. Det var för hett och stekande att stanna längre där (vilket kändes ljuvligt på sitt vis efter en massa regn)! Det var sååååå oerhört vackert.

Man kunde vada mellan två små plutt-öar.



Och det var som sagt soool, grymt skönt!



Frida passade på att svalka sig lite innan vi hoppade på båten igen.

Därefter åkte vi till Poda island. En hel timme fick vi på oss att bada, sola och strosa omkring. Vi tog några dopp, gick längs stranden, kollade snäckor och njöt. Fint! Och skönt. Man skulle väl snabbt tröttna på paradis-strandliv om man bara fick spendera tiden så, men JÖSSES vad ljuvligt det är i lagom portion!

Utsikt från stranden vi besökte på Poda Island (och "vår" båt).



Man blir då och då påmind om att otäcka saker kan hända och har hänt...
(Hur sabla fort tror ni man akn springa 500 meter om det behövs?!)



Detalj från denna strands mäktiga andehus.



Frida tar en välbehövlig glasspaus i värmen!
(och tre minuter efter detta foto låg glassen tappad och halvsmält i sanden...)



Stranden var lååång och inte så välbefolkad!



Det var riktigt meditativt att strosa nästan ensam här.



Frida hittade några strandfynd.



Frida och pappan njuter av värmen, solen och vattnet...



...innan det är dags att vända tillbaka till båten och nästa ställe!

Efter Poda var det lunchdags och vi åkte till en restaurang på Railey Beach. Riktigt god mat, buffé så att alla kunde hitta något de gillade. Railey är ett känd klättrar-tillhåll, och det var fascinerande att se de som klättrade på de höga, höga klipporna vid kanten av stranden - de såg bara ut som små pytteprickar mot klippväggen!

Klassiska longtailbåtar, och en gigantisk klippa där folk faktiskt klättrade!



Utsikten från restaurangen. Life is good.

När vi käkat klart och kikat lite, tog båten oss till PraNang Beach. Där finns en grotta, "prinsessgrottan", som hade nån slags fruktbarhetsbetydelse som jag inte riktigt hängde med på. Standen var jättefin, och man kunde vada över till en liten ö där fler klättrare fanns.

Frida spanar in Pincess Cave på Pranang Beach.



Utsikt över Pranang Beach med prinsessgrottan i ryggen.



Utsikt över stranden igen, inifrån den öppnare delen av grottan.



Typiskt thailändsk vy, verkligen. Båtarna såklart, och klippa rätt upp ur havet.



Frida som snöat in lite på gömställen, hittade ett sådant även här!



Frida lämnade söta spår av fossingar i otrampad sand!



Vi fortsatte förvånas och glädjas över det vackra vädret den här dagen!

Till sist bar det hemåt. Nu var vi trötta och varma - och fläckvis röda! Frida lite på sina vader, Johan på pannan och en axel - men jag som leder solkräms-insmörjnings-SM (det blir lätt så när man har en mamma som haft hudcancer...) var ironiskt nog ILLANDE röd på hela ryggen och småröd lite överallt. Problemet för mig är att jag svettas bort hälften av solkrämen och badar bort resten... Speciellt ansiktet är svårt att hålla väl insmort.

Här hade vi just kommit hem, det blev rödare och rödare vartefter kvällen gick...

Turligt nog (?!) åtgergick vädret till att vara molnigt och halvtaskigt efteråt, vilket gav tillfälle att låta det röda lägga sig...

/Jenny