Nu är allt som vanligt igen
Jaha. Hur var det nu igen då? Typ nånting såhär?
Ställa väckarklockan, just ja. När, nu igen? Obehagligt tidigt, säkert.
Zzzznoooooza, haha!
Väcka lilla fröken, alternativt möta uppvinglande tröttgök.
Kraaaaamas en liten stund. Måste hinnas med.
Duscha - för att vakna till, om inte annat.
Fiffa till mig hjälpligt, medan Frida klär på sig och ibland äter en macka.
Tjata en massa. Titta på klockan tusen gånger.
Sno ihop frukost till mig och ta med till jobbet. Lugnast så.
Tjata in ungen i ytterkläderna, kånka dagens packning till bilen.
Andas djupt. Sluta svettas.
Lämna på dagis, åka till jobbet.
Jobba jobba jobba jobba jobba. Och jobba lite till.
Stänga ned datorn minst 10 minuter senare än vad som hade varit lämpligt.
Skynda till bilen, typ två minuter innan jag borde vara på dagis.
(Som tur är, tar det max fem minuter att åka dit - om jag inte behöver sopa bilen förstås...)
Hämta Frida, varva ned och njuta av dagens bästa kram!
Låta kvällen ta vid, med allt vad den kan innebära...
(med undantag från maaaaat så kan det faktiskt variera!)
Japp! Som Frida säger:
- Mamma, imorgon är ALLT som vanligt igen!
Hon låter alldeles lyriskt glad på rösten när hon säger det.
I fredags grät hon bedrövat för att hon inte fick åka till dagis ännu.
Det känns lite synd att jag själv kanske inte är fullt lika sprudlande entusiastisk inför jobbstart... Fast det blir skönt på sätt och vis, absolut! Rutiner och vardag har faktiskt sin charm - om inte annat uppskattar man motsatsen så mycket mer!
Nu håller jag bara tummarna för att alla vinterkräksjukebakterier stannar kvar hemma hos folk...
/Jenny
Ställa väckarklockan, just ja. När, nu igen? Obehagligt tidigt, säkert.
Zzzznoooooza, haha!
Väcka lilla fröken, alternativt möta uppvinglande tröttgök.
Kraaaaamas en liten stund. Måste hinnas med.
Duscha - för att vakna till, om inte annat.
Fiffa till mig hjälpligt, medan Frida klär på sig och ibland äter en macka.
Tjata en massa. Titta på klockan tusen gånger.
Sno ihop frukost till mig och ta med till jobbet. Lugnast så.
Tjata in ungen i ytterkläderna, kånka dagens packning till bilen.
Andas djupt. Sluta svettas.
Lämna på dagis, åka till jobbet.
Jobba jobba jobba jobba jobba. Och jobba lite till.
Stänga ned datorn minst 10 minuter senare än vad som hade varit lämpligt.
Skynda till bilen, typ två minuter innan jag borde vara på dagis.
(Som tur är, tar det max fem minuter att åka dit - om jag inte behöver sopa bilen förstås...)
Hämta Frida, varva ned och njuta av dagens bästa kram!
Låta kvällen ta vid, med allt vad den kan innebära...
(med undantag från maaaaat så kan det faktiskt variera!)
Japp! Som Frida säger:
- Mamma, imorgon är ALLT som vanligt igen!
Hon låter alldeles lyriskt glad på rösten när hon säger det.
I fredags grät hon bedrövat för att hon inte fick åka till dagis ännu.
Det känns lite synd att jag själv kanske inte är fullt lika sprudlande entusiastisk inför jobbstart... Fast det blir skönt på sätt och vis, absolut! Rutiner och vardag har faktiskt sin charm - om inte annat uppskattar man motsatsen så mycket mer!
Nu håller jag bara tummarna för att alla vinterkräksjukebakterier stannar kvar hemma hos folk...
/Jenny
Kommentarer
Trackback
