Stackars lilla snigel
Efter en busstur hem efter återlämnande av, gick Frida och jag och köpte sushi. Lika bra att kräma ur det sista av stadsboendet medan vi har chansen, haha! Hur som helst, där strosade vi gatan fram, nöjda och glada.
Frida gick och fingrade med ett papper från en halstablett, som hon sparat för att hon "ska pyssla med det" som det ALLTID heter numera vad än det är för "skräp" hon vill låta bli att kasta. Hon stoppade papperet i fickan, men tog sedan ut det igen och såg fundersam ut. Pillade lite med fickan, utan att bli nöjd. Sedan tog hon av sig fleecejackan, gav dem till mig och sa:
- Mamma, jag har en snigel i fickan, jag glömde det. Kan du ta ut den?
SNIGEL? I FICKAN? Seriöst?! Trevligt, verkligen. Isch!
Lite känner jag mig glad att hon är modig nog att stoppa motbjudande levande saker i fickan, och inte bara är rosaglittrigt flicktypisk hela tiden. Men ändå... Isch!
Snigeln var för övrigt inte heller så nöjd. Hans/hennes snäckhus hade blivit lite... platt.
/Jenny
