BUSBLOMMA

Frida och jag hade så kul ikväll. Jag älskar de där stunderna av tokskratt som vi har ibland, de är så underbara! Vi har minst lika roligt båda två, på riktigt.

Vid kvällsbestyren inför nattningen tittade Frida på mig och utbrast:

- Men mamma, ditt hår är som ett trolls!
- Näää, tycker du? Äsch det som är så fint!
- Neje, det är ju helt TOKIGT!
- Nänänänä, det är väl fint och tjuuuusigt, försök inte!

Jag rufsade upp de vilda, otvättade lockarna riktigt rejält så att frisyren blev heeelt crazy, och så låtsades jag som ingenting och såg nöjd ut och speglade mig. Frida skrattade så att hon höll på att ramla omkull. Sedan fick hon "fixa till (läs: rufsa än värre) och jag låtsades bli mycket förvånad och missnöjd med min frisör när jag kollade mig i spegeln. Återigen skrattade hon brallorna av sig. Hon älskar sådana där knasigheter just nu, och jag bjuder gärna på dem för att få höra det där kvillrande lyckopillerskrattet.

Samtidigt som lyckan bultar i bröstet, finns det en liten röst i mig som ropar "njut-NU-för-vips-är-det-över!" Jag tänker ofta på att fortfare än kvickt kommer Frida inte längre tycka att vi är bäst, finast, roligast och härligast. Den medvetenheten är ständigt med mig, och samtidigt som jag blir lite separationsångest-ledsen av att veta det så hjälper det också mig att njuta av nuet väldigt mycket. Det hjälper mig att sätta fokus på glädjen över vad vi har.

När jag sedan läste kvällsbok för henne idag, blev jag väldigt trött. Inte första gången precis! När jag börjar slira på texten eller plötsligt blir tyst, brukar Frida puffa bestämt på mig och säga åt mig att läsa ordentligt. Varje gång ler jag inombords och inser att mitt halvslumrande läsande är ett solklart arv från pappa, som gjorde precis detsamma när jag var liten. Och Frida knuffar på mig och skäller lite barskt att jag ska skärpa mig, precis som jag gjorde på pappa.

Idag läste jag till exempel "...och han kramade ur svetten ur strumporna" men istället hör jag mig själv säga "...och han andades in vaccineringssprutan". Va? Snacka om att susa in i drömmarnas värld, hahaha! Vi fick värsta fnisset och fick ta läspaus en stund.

Godnatt alla fina!

/Jenny