Hipp hipp hurra!

Igår var det dags! Då var den här, den efterlängtade 6-årsdagen!
 
Aldrig har det varit så lätt att få upp en så kolossalt trött unge, haha. En dag som denna spelar det ingen roll att det var simträningspremiär dagen innan, och att vi kom i säng på tok för sent. För vem kan sova ordentligt innan födelsedagen? När man sett paket hämtas från posten (med tejp på där man ljudat fram "leekmmeeer, mäh, det står ju LEK MER mamma! Är det till mig?!") , hört mamma smussla med både och ett och annat och råkat nosa rätt på rosen till frukostbrickan redan på kvällen - ja, då har man ju fjärilar i hela magen och är bra sugen på att få ta sig an sin dag såklart.
 
Godmorgon och grattis, älskade barn!
 
Fina frukostbrickan, ett gäng paket och en nyfiken men trött 6-åring.
 
 Frida kollar noga på bilderna av födelsedagsbarn i tidningen. Japp, där är hon ju!
 
 Efter lite morgonuppvaktning och uppstyrsling av oss själva inför dagen (där det var svåååårt att inte få hålla på med alla de nya presenterna direkt, genast, pronto!), rasslade vi oss iväg till förskolan och jobbet. Frida hade på sig extra fina kläder (som hon själv valt), inklusive en av snyggkoftorna med sidenband och paljetter som hon fick av morfarn och M i julklapp. Nöjd berättade hon genast för alla hon såg att hon minsann fyllde sex år idag. Söt och stolt!
 
Kändes det nån skillnad då, på att ha blivit större? Frida reflekterade på väg till förskolan:
- Mamma, även fast jag ÄR sex år nu, så KÄNNS det inte nån skillnad!
Senare sa farmor att man väl ändå var lite klokare när man var sex år?
- Nej, det känns ingen skillnad än. Man måste liksom låta det gå lite tid innan man känner igen sig - det minns jag från när jag fyllde fem!
 
Vi käkade sushi till middag, enligt födelsedagsbarnets inte helt oväntade önskan. Sedan fick vi besök av farmorn, farfarn och kompisen L. En liten men naggande god skara, och Frida var så nöjd med att få ha lite "vuxenkalas" på rätta dagen.
 
Sushimiddag - om Frida själv får välja!
 
Jag satte upp pappersvimplar (jättebra, inköpta på Lagerhaus) och genast blev det kalajsigt här hemma. Jag tände ljus och marschall, styrde upp en skattjakt och tog fram resten av paketen som vi köpt och fått skickade till oss. Sambon trollade fram gudagod och färgglatt vacker fruktsallad med lag över, goda såser, maränger, glass och strössel. (Frida hade sagt nej till tårta, hon äter nästan inget av den i alla fall.) Allt blev alldeles utmärkt lagom!
 
Vimpelgirlangen räckte längre än väntat, den fick fortsätta från fikabordshörnet (som
finns bakom
ryggen på fotografen här) ända bort till soffhörnan. Bättre än ballonger!
 
Skattjakt; ledtrådar ledde fram till skattkartan som visade var presenten fanns.
 
Äntligen är skattkartan hittad - men var är skatten? Aha, i källaren! Och där stod
en ny, röd, jättefin 3-växlad 20-tums cykel från farmorn och farfarn. Perfekt i vår!
 
Fikatajm! Gott. (Tack pappan!)
 
Till sist tog energin slut på födelsedagsbarnet. Även en sexåring behöver sitta i en förälders knä och känna sig lite ynklig ibland, utan särskild anledning. En ovanligt kort natt i kombination med en intensiv dag, gjorde att Frida dippade och plötsligt ville gå och lägga sig alldeles frivilligt i vanlig tid. Det händer ALDRIG annars, alla blev lika paffa.
 
Jag borstade och smörjde och så, sedan gosade vi ned oss i sängen. Jag läste upp en massa fina grattis-hälsningar hon fått via min Facebook, vilket gjorde henne glad. Hon somnade sedan fort och lätt som en vind, med nosen tryckt mot min hals och min hand i ett fast grepp.
 
Tänk att det gått sex år sedan du kom!
 
Sex år sedan mitt mammahjärta började slå för dig.
Sex år sedan jag blev starkast i världen, och samtidigt helt hudlös.
Sex år av spänning, skratt, oro, pussar, prat och oändligt, oändligt stor lycka.
 
Det här året har varit lika omtumlande, roligt och händelserikt som alla dina tidigare år. Samtidigt har du varit dig ganska lik de senaste två åren eller så. Ännu ett litet tag är du barn fullt ut, sådär skönt avslappnat direkt och konstrar inte till det. Ännu ett litet tag har du inga filter, är inte alltför bekymrad om vad andra tycker. Men jag märker att det kryper närmare, för bland numera säger att saker är pinsamma eller blir blyg i situatoner där du aldrig varit det förr.
 
Förtjusningen i att se på TV och film håller i sig, men nu har du ökat skalan över favoritprogram ytterligare. Barbiefilmer är favoriten, men du vill heller inte missa Gladiatorerna, Wild Kids eller Fångarna på Fortet. Du ser gärna Let´s Dance och Melodifestivalen och annan familjeunderhållning, med lite soffgos och snacks till tycker du det blir perfekt! Ibland går vi på bio och det älskar du.
 
Du är enormt bra på att leka själv, har en enorm fantasi och idérikedom och ett lugn. Du kan sitta och leka med Barbie, rita eller pyssla länge, länge. Samtidigt är du en av de mest sociala personer jag vet, leker med nästan alla på förskolan och hittar kompisar överallt. Du har ett stort hjärta och mycket vilja, nära till dina känslor och är klok så man tappar hakan ibland. Du säger ofta störtsköna saker och kan vara ganska lillgammal emellanåt.
 
Frida: Jag älskar dig, härliga unge. Du är det viktigaste och mest fantastiska som finns i mitt och din pappas liv. Grattis på din dag!
 
/Jenny
 
(Som INTE skrivit detta inlägg på jobbet, utan igår kväll - men jag slocknade i soffan nånstans i det sista stycket och hann inte publicera det, haha! nu styrde jag bara upp alla "idag" till "igår" - och voila!)

Kommentarer

Skriv en kommentar eller hälsning här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0