Konsten att slå krokben för sig själv

Jamenvadfint.
 
När jag skrev "det blir bra som det blir" menade jag INTE "det spelar ingen roll alls vad jag hinner ikväll". Jag menade definitivt inte alls "det gör inget om jag somnar med Frida typ kl 21 och vaknar till först vid en stund efter TRE på natten"!
 
Hejochhå. Nu har jag svettig och ilsken klätt av mig, borstat tänder, tagit bort sminket och lagt mig på nytt. Men jag har ett visst stresspåslag och liiiite svårt att få ned pulsen i sovläge igen, med vetskapen om att det imorgon bitti väntar oundanplockat stök, ostädade toaletter, oplanerad och ohandlad mat, opyntat påskpynt (utspritt över köksbordet) och en hel del annat to-do. Snacka om error - jag som hade planerat värsta fixarkvällen.
 
(Var var sambon, undrar kanske nån? Förmodligen sovandes i godan ro, han har till skillnad från mig inte för vana att nattsudda som nån crazy person. Han tänkte nog vänligt "Oj vad trött hon var, hon behövde nog verkligen sova" och lät mig omtänksamt snarka vidare - vilket han uppenbarligen hade rätt i!)
 
Well well. Hur vi nu ska knöla ihop det hela imorgon för att vara åtminstone någorlunda i fas inför besök av våra gäster som kommer under dagen vette fåglarna... Men det är inte mycket att göra åt, och det BLIR säkert bra som det blir (istället för som jag tänkt). Hm.. jag ska bara få ned den insikten från skallen till resten av mig så kanske jag kan somna igen, haha! Sex timmar (som jag redan hunnit med) är ju typ en vanlig nattsömn för mig, så kroppen fattar inte riktigt det här med att det är mer natt kvar. Fast jag är ju proffs i omsomning så det löser sig nog snart. Och om jag lägger undan iPaden går det garanterat lättare...
 
Er röst i natten,
 
/Jenny

Kommentarer

Skriv en kommentar eller hälsning här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0