Det där gräset på andra sidan staketet

Tänk att vi så sällan är nöjda med det vi har. Speciellt fysiskt. Ni vet; större muskler eller mindre fötter eller bättre skäggväxt eller smalare mage eller mindre näsa och sådant där. Gärna motsatsen till det vi själva har, eftersom det av någon anledning känns som om det vore såååå fantastiskt mycket bättre och om man om man hade det, vore man en heeeeelt annan och bättre människa. Snacka om att lägga energi på onödigheter, så knasigt det är!
 
I mitt fall har jag i perioder (bland mycket annat...) hett önskat att jag hade haft rakt hår med tyngd i, i motsats till mitt självlockiga, puffiga burr. Det tog låååång tid att bli vän med den här kalufsen och att lära mig att göra det bästa av den. Och när jag var tonåring fanns det ingalunda en plattång i varje hem eller några coola hårprodukter som rätade ut. Min version av plattång, var att trycka på mig en tight toppluva direkt efter duschen och sedan käka frukost och styra upp mig för dagen medan håret torkade i mössan... Haha!
 
Jag har en känsla av att den här hår-bytar-önskan kommer att gå igen hos Frida, som redan har en tjock och rejäl frisyr. Lite mindre lockig just nu, men med gott om volym ändå. Jag tog en bild på vår lilla gonattunge härom kvällen, när hon var nyduschad och snabb-hårtorkad. Jag tog bilden och log, för jag såg liksom direkt inom mig en 13-18-åring i samma frisyr, som muttrar och plockar fram plattången...
 
 
Fast jag hoppas såklart att hon slipper vilja byta ut delar av sig. Jag håller en tumme för att hon ska kunna känna att hon duger som hon är. Hon är ju mitt vilda, vackra, naturliga trollbarn!
 
/Jenny

Kommentarer

Skriv en kommentar eller hälsning här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0