Osorterat
Pang tjong så har en hel vecka gått sedan jag skrev här senast. En vecka med massor med jobb, några presentinköp och överlämningar, packande av gympapåse, snö och tö, lek hos kompisar för Frida, kollegeutbyteskväll för sambon, gymnastikträning och barndans, ett barnkalas (inte Fridas alltså, även om det vore hög tid...) och en eftermiddag i Ockelbo för mig på egen hand. Och en massa, massa annat.
I veckan har de haft rymdtema i Fridas klass. Föräldrarna bar dit lite skräp och ett par dagar senare hade barnen förvandlat det till raketer och planeter.
Jag har fått nytt sällskap på jobbväggen av årets födelsedagsfoto från tidningen också. Konstaterade när jag tog den här bilden att det är dags att be om lite nya fina teckningar, de som är där nu har suttit ganska länge...
Jag har köpt en bra bok i veckan; Med känsla för barns självkänsla. Den ser jag fram emot att läsa! Hon som skrivit den heter Petra Krantz Lindgren och skriver en oerhört klok blogg om kommunikation med barn som får mig att tänka till både en och två gånger och förhoppningsvis bli en liiiiite klokare förälder.
Vädret har gjort några volter i veckan. Förra veckan var det blött och slabbigt - Fridas yttrekläder var viiidrigt skitiga och leriga varenda dag. I början av den här veckan var det riktig vårsoligt fina dagar och då hann det bli torrt ute, men så vips var det vitt igen. Ljust och fint och bra för sportlovsungarna tänkte jag - men par galet slaskiga plusgradersdagar senare är det snofritt på nytt.
På fredagskvällen var Frida på "gympakalas". Där lyckades nyfiken i en strut fastna i en madrassrulle som visst var lite djup när hon väl hoppat ned, så hon fick hojta på hjälp - fast efter en stund baxade hon sig faktiskt upp på egen hand.
Jag har varit lite rörig i skallen på sistone. Jag antar att det är kroppens sätt att påtala att lite mindre stress vore lämpligt... Som exempel så fick jag göra om några webbbilder TRE gånger i början av veckan, för att jag först skrev fel veckodag, sedan råkade jag skriva på svenska på den engelska bilden och vice versa. Goddag yxskaft.
En annan (inte särskilt) skärpt insats, var när jag åkte hem från Ockelbo igår kväll (efter en mycket trevlig eftermiddag hos min kompis M och hennes härliga liga med kids). Jag åkte hela vägen hem (ca 40 minuter), svängde av mot Gävle, skulle ta en genväg hem men tog fel avfart (medan jag glatt pratade i telefon...) och vips var jag på väg norrut på E4 igen. Och det fattade jag inte förrän jag passerat alla avfarter, så det var bara att vackert åka TILLBAKA dit jag kommit ifrån i ungefär 3 mil till närsta närmaste avfart, för att äntligen kunna vända och åka hem IGEN. Det blev väl 45 minuter extra i bilen eller så kan jag tro... Grattis till mig.
Min två senaste "throwback thursday"-foton har handlat om sömn, kan man säga. Om förmågan att sova lite hur och var som helst. Så där som många barn gör, en förmåga de flesta förlorar till stor del sedan.
Kompissover i Sollefteå med mormors och morfars tax Tobbe. Mysigt!
Däckad i morbrors bil bland vikstolar och kylväskor, under en utflykt i Värmland (eller
möjligen Danmark) 1974. Kolla in fin-t-shirten med "svenska kronor" på barnvagnen!
Det är sannerligen en gåva att kunna sova! Jag har sååå många människor runt mig som har trassel med sömnen på olika sätt - de vaknar mitt i natten, eller kan inte somna in fast de vill, eller drömmer och vaknar massor av gånger - och så finns det ju ett gäng som har små barn som "hjälper till" att minimera eller störa sovandet.
På tal om sömn, så är det hög tid nu. Jag är inte på topp inför kommande vecka, så jag kan behöva energin. Natti natti! Ha en bra vecka!
/Jenny
Kommentarer
Trackback
